Våroffer – musik komponerad av Igor Stravinskij

Del av Nicholas Roerichs kulisser till uruppsättningen av Våroffer 1913.

Igor Stravinskij var född 1882 nära Sankt Petersburg i Ryssland och dog 1971 i New York i USA. Han var tonsättare, pianist och dirigent och är av många ansedd som 1900-talets mest inflytelserika tonsättare. Är begravd på Isola di San Michele.

Den berömda baletten Våroffer av Waclaw Nizynski (koreografi) och Igor Stravinskij (tonsättare) uppfördes av ryska baletten på Theatre des Champs Elysees i Paris den 29 maj 1913.

Igor Stravinskij, ca. 1920–1925
Av Bain News Service/USA Library of Congress: George Grantham Bain Collection.
Licens: (Public domain)

Uppsättningen blev en skandal. Publiken chockades av den radikala musiken och det primitiva uttrycket. Publiken svarade med busvisslingar och buanden. Både dans och musik uppfattades så annorlunda att tumult uppstod, slagsmål utbröt och polis fick tillkallas under andra akten. Det är ett av de mest uppmärksammade musikaliska upplopp som har ägt rum.

Baletten kretsar kring vårens mystik med en explosion av kraft i både dans och musik.  Baletten är indelad i två akter och den första akten handlar om dyrkandet av jorden. Den andra akten handlar om hur en ung flicka väljs ut som offer till naturen. När hon får kännedom om att hon skall offras dansar hon sig till döds.

Jag kan inte mycket om balett som konstart och gör därför inga värderingar av Nizynskis uppsättning.

Musiken, däremot, fascinerar mig och varje gång jag lyssnar på Våroffer upptäcker jag något nytt. Jag är uppväxt med 60-talsmusiken och det var rock och blues och främst Rolling Stones som var mina favoriter. När Frank Zappa komponerade sin musik förstod jag att han hade studerat Stravinskijs musik.

Efter Eldfågeln (1910) och Petrusjka (1911) var Våroffer (1913) det tredje stycket som Stravinskij komponerade för den Ryska baletten.

Våroffer anses idag som ett av 1900-talets mest inflytelserika musikaliska verk medan den ursprungliga baletten föll i glömska.

I Våroffer försöker Stravinskij avbilda det hedniska Rysslands brutalitet vilket genomsyrar hela kompositionen. Våroffer gav Stravinskij anseende som en musikalisk revolutionär som flyttade fram gränsen för vad en komposition klarar av. Han lär ha myntat uttrycket ”musiken är, i sig själv, oförmögen att uttrycka någonting alls”.

Inledningstemat, spelat av en fagott i dess allra högsta register, har blivit ett av de mest bekanta teman i västerländsk konstmusik. Även de synkoperade (förskjutning av betoningen inom en takt, det vill säga betoning på ett annat ställe än i den normala pulsen) åttondelsrytmerna i stråkarna med dess accenter markerade av valthorn. Inom musiken är en   accent en betoning eller starkare attack som läggs på en viss ton eller uppsättning toner, eller ackord (ytterst kortfattat).

Stravinskij var utan tvekan en nydanare av den klassiska musiken. Han hade en uppfinningsrikedom när det gäller rytmik och harmonik. Någon expert inom området har sagt att Stravinskij är den ende tonsättaren som har gjort rytmen till en konstart i sig.

Och som avslutning lyssnar vi på Våroffer med London Symphony Orchestra och Sir Simon Rattle.

Thomas Winberg