HemVärldsparkinsondagenReferat del 2: Per Odin, professor i Neurologi vid Lunds universitet

Referat del 2: Per Odin, professor i Neurologi vid Lunds universitet

Per Odin är professor och avdelningschef på Neurologi vid Lunds Universitet. Per fokuserar sedan 1987 kliniskt och forskningsmässigt på Movement Disorders och framför allt på Parkinsons sjukdom.

De senaste åren har Per deltagit i studier kring de mest framskridna stadierna av sjukdomen och användandet av palliativa terapimetoder. Per informerar kring förekomst, diagnostik och behandling av icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom.

Synen på Parkinsons sjukdom har förändrats

Fram till 1990-talet sågs Parkinsons sjukdom som en motorisk sjukdom, där de största problemen var balans och darrningar, idag vet man att sjukdomen är mer komplex än så.
Forskarna vet inte exakt varför vissa utvecklar Parkinsons sjukdom, det är en mångfacetterad sjukdom. Det man vet är att det kan finnas en viss ärftlighet samt olika riskfaktorer i omgivningen. Det finns indikationer på att Parkinson sjukdom börjar i mag- och tarmkanalen och sedan sprider sig från nervcell till nervcell.



Från början märks de motoriska symtomen, men senare utvecklas också icke-motoriska symtom. Ett problem är att det tar 10 – 20 år innan man börjar märka av några symtom, vilket gör det svårt att fånga upp vad som har hänt i kroppens mag- och tarmkanalen under en så pass lång period.

En utlösande faktor som man vet att man med största sannolikhet kan få Parkinson av är bekämpningsmedel, DDT. Kaffe och nikotin har en viss skyddande effekt mot Parkinson. Den individuella livsstilen, att ha ett socialt nätverk, leva aktivt är aktiviteter som håller sjukdomen i schack. Per bekräftar Annas teorier om kostens betydelse för att lindra symtom genom att det är viktigt att äta en allsidig kost med proteinrik mat, frukt och grön. Att träna och äta regelbundet, ta sina mediciner och dra ner på kött, socker, salt och alkohol.

Att upptäcka icke-motoriska symtom

Tidiga tecken på Parkinsons sjukdom kan vara sömnstörning av REM-sömnen, att man ropar och skriker på nätterna. Att man förlorar luktsinnet och hamnar i en depression. Sömnsvårigheter, fatigue, depression, ångest, hallucinationer, urinträngningar, ångest, restless legs, impulskontrollstörning och nedsatt sexuell förmåga är andra icke-motoriska symtom som oftast påverkar livskvalitén mer för individen, än de motoriska symtomen. De viktigaste av de icke-motoriska symtomen att fånga upp för att få en så god livskvalité som möjligt är: sömn, fatigue, depression och apati. Därför är det viktigt att patient och läkare inte missar att prata om de – ofta omedvetna – icke-motoriska symtomen. Patienten får annars inte rätt behandling och på sikt en sämre livskvalitet.

NMS = Non motor symtoms/icke-motoriska symtom

För att tidigt upptäcka tecken på icke-motoriska symtom finns ett frågeformulär/bedömningsskala för dessa symtom för Parkinsons sjukdom (NMSS) som patienten kan fylla i före sitt läkarbesök. Ställer man in medicinen (dopamin, apomorfin, DBS, Duodopa) bra för de motoriska symtomen så fungerar det oftast även på de icke-motoriska då dessa också påverkas av dopamin.

Parkinsonregistret

Parkinsonregistret (neuroreg.se) började byggas upp 2011. Syfte med registret är forskning, att jämför hur vården ser ut i olika delar av landet samt en kvalitetskontroll för att de de nationella regler som finns kring Parkinson sjukdom efterlevs. Du kan logga in och uppdatera dina uppgifter i den delen som heter PER, minst en gång per år. Vill du lägga in dina uppgifter i registret så tar du kontakt med en parkinsonsköterska som aktiverar dig i registret, sedan identifierar du dig med ditt BankID (BankID är en elektronisk legitimation med två funktioner, att legitimera dig och skriva under/godkänna).

Dela