Sömn vid Parkinsons sjukdom – referat från Världsparkinsondagen

Håkan Widner, professor/överläkare i Neurologi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund, informerade om sömnrubbning vid Parkinsons sjukdom på Världsparkinsondagen den 11 april 2023.

Enligt undersökningar har nästan 100% av patienter med Parkinsons sjukdom störd sömn:

• Totalt för lite sömn
• Insomningssvårigheter
• Fragmenterad (uppdelad) sömn
• Ytlig, ineffektiv sömn
• Frekventa/livliga drömmar
• Förlängda REM sömnperioder
• Sekundär Restless Legs Syndrom – Movements during Sleep
• RBD REM sömns ”behaviour disorder”

Men det går att göra något åt det… och man kan sova bra med Parkinsons sjukdom.

Sömnfaser

Normalt skall det ta ca 10-15 minuter att somna och sedan går man snabbt ner i en djupsömn som varar ca 1 timme, därefter vaknar man till och har en drömsömn och en djupsömnperiod på ca 2-3 timmar och sedan vaknar alla. Somnar man om inom 2 till 3 minuter så kommer man inte ihåg det. Är man vaken mer än 3 minuter så kommer man ofta ihåg det. Därefter har man fler sömnfaser på olika sätt.

Vid REM-sömn är hjärnan aktiv men kroppen är orörlig. Vid Parkinsons sjukdom kan ”avstängningsknappen” fungera sämre och man lever ut drömmarna och det blir en REM-sömnstörning. För de allra flesta skall sömnen vara 6-7 timmar per natt under en vecka för att man skall fungera optimalt under dagen.

Faktorer som stör sömnen

Det är många faktorer som stör sömnen och viktiga signalsubstanser är dopamin, noradrenalin, serotonin, acetylkolin och hypocretin. Störd sömn, fragmenterad sömn, med många korta uppvaknande under natten leder till brist på djupsömn. Typiskt är att om man somnar väldigt snabbt så är det en signal på att man har djupsömnbrist. Detta i sin tur innebär att man är trött på dagen.

Ett annat mönster är att det tar lång tid att somna, kanske uppåt flera timmar. Det är ofta något som stör sömnen under natten som dopaminbrist, för mycket dopamin, urinträngningar eller värk/smärta, restless legs eller oro/depression. Har man total brist på djupsömn blir man utbränd.

REM sömnstörning (RBD)

Omfattar en eller flera drömfaser, mycket häftiga rörelse, rop och skrik.

Diagnoskriterierna vid Parkinsons sjukdom omfattar:

• Rigiditet (stelhet)
• Förlångsammade rörelser
• Skakningar
• Påverkad balans

Sömnstörning kan föregå diagnosen Parkinsons sjukdom med flera år, upp till 15 år. 85 % av de som har REM sömnstörning utvecklar Parkinsons sjukdom eller sjukdomar närbesläktade med Parkinsons sjukdom.

Sömnapné

Sömnapné innebär att man får korta, upprepade andningsuppehåll när man sover. Det beror på att luftströmmen täpps till om tungan faller bakåt i svalget. Andningsuppehållen stör sömnen och man blir ofta trött på dagen. Det finns inga mediciner mot sömnapné.

Det är endast andningsmask – CPAP – som fungerar och den fungerar extremt bra. På sin vårdcentral kan man få hjälp men i besvärliga fall får man en remiss till en klinik som kan utföra en sömnapnéutredning. En sömnapnéutredning innebär att luftflödet genom näsa och mun registreras under en natt. Även andra parametrar registreras som andningsrörelser, blodets syresättning med mera.

Utredning – sömnanamnes

• Tid till sömn (latens – om mycket kort tid, ofta djupsömnbrist)
• Sömnkvalitet
• Lätt väckbar
• Orolig sömn
• Drömmar
• Morgontrötthet
• Kraftig dagtrötthet

Konsekvenser av sömnrubbning

Psykiska
Försämrat minne, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, minskad initiativförmåga

Fysiska
Värk, stelhet, infektionskänslighet

Kronisk sömnlöshet (brist på djup sömn)
Ökar risken för övervikt, diabetes, hjärtinfarkt, högt blodtryck, höga blodfetter

Sömnhygien

• Trimma in regelbunden dygnsrytm
• Ungefär samma läggtid
• Undvik dagsömn ”power nap”
• Undvik sömnstörare (koffein, te, alkohol – från eftermiddagen)
• Vara ner, koppla av, ej hårdträning sen kvällstid
• Regelbunden fysisk aktivitet, var ute
• Ej hungrig, ej proppmätt
• God sovrumsmiljö (tyst, mörkt, svalt)
•  Undvik skärmtid

Behandling, sömnrubbningar – parkinsonism lång latens – hitta orsaker.

Depression
Samtidig oro/ångest nattlig auditiva upplevelser/röster SNRI lugnande (oxascand)

Underdosering
Tidpunkt senaste dosering Öka kvälls/nattdosering (L-dopa/DA)

Överdosering
Överrörlighet? Mental överaktivitet Sänk nattdos L-dopa Sänk dygnsdos DA, minska LEDD tänk på halveringstid

Värk/smärta rygg/nacke/leder
Om underdosering – öka LEDD Neuralgismärta (Gabepentin tn) Värkmediciner (paracetamol mfl)

Apneér
C-PAP (andningsmask)

PLMS/RLS
agonist; depot

REM Sömnrubbning
Iktorivil
0,5 mg/benzodiazepin (Oxascand)
Melatonin (melatoninagonist)
Mianserin 10-30 mg
Mirtazapin 15-30 mg
Mirtazapin 15-30 mg benzodiazepin (Oxascand 10 mg)

Dopaminbrist och ryggvärk

• Långsamma rörelser (skakningar)
• Muskelstelhet
• Kroppens största muskelkomplex
  • Ryggmusklerna
  • Djupa ryggradsmusklerna
• Vid förträngningar
  • on-off effekt på nack- och ryggsmärta
  • ofta effekt av Gabapentin/Duloxetin +/- värkmedicin Inter

Artros – vad är Artros?

Artros är en ledsjukdom som förvärras gradvis under lång tid. Risken att utveckla artros är högre för de som arbetar inom yrken som innebär långvarig, upprepad eller tung belastning på framförallt höft- och knäleder. Övervikt, fysisk inaktivitet och elitidrott är andra riskfaktorer.

• Belastningar
• Muskelstelhet över leder
• Om mycket underdoserad – ökad ledvärk främst nattetid

Behandling – urinträngningar

• Uteslut prostataproblem
• Minska vätskeintaget efter 18.00
• Höj sängens huvudända 10 grader – hjärtat skall vara ett plan högre än njurarna
• Kan minska urinproduktionen med mer än 500 ml per natt
• Det finns olika läkemedel för behandling av urinträngningar

Det är möjligt att sova gott med Parkinsons sjukdom i alla faser… men det fordras kunskap och detektivarbete.

Av: Thomas Winberg