Bruce Springsteen och låten ”New York City Serenade”

1973 började jag att lyssna på Bruce Springsteen. Hans första album, ”Greetings from Asbury Park, N.J”, släpptes i januari 1973. Men det var först när han släppte sitt andra album, ”The Wild, the Innocent & the E Street Shuffle”, i november 1973 som jag började lyssna på honom på allvar.

En av låtarna på det andra albumet, ”New York City Serenade, har följt mig genom dessa 50 år sedan den spelades in och jag anser än idag att låten är Bruce Springsteens bästa låt. Det är en låt som tar tag i mig och som inte släpper taget.

Jag tycker att den är ett lyriskt mästerverk och man riktigt hör hur New York pulserar. Vi träffar på personligheter som Billy, Diamond Jackie, Fish Lady, Vibes och Jazz Men. Varje karaktär symboliserar olika personligheter av stadens mångfaldiga befolkning. Serenaden i låtens titel står en gatumusiker för. Han spelar vibrafon.

Låten symboliserar också behovet av att agera beslutsamt genom att lämna det gamla bakom sig för att kunna gå vidare. Symboliseras genom nattåget.

Låten hyllar New Yorks mångsidighet och dynamik och den skildrar New York som en levande enhet. Bruce Springsteens sätt att beskriva personerna ger liv åt dessa.

Låten är en tidlös hyllning till New Yorks anda, dess mångfald och vitalitet.

Låten är en av Bruce Springsteens längsta och är 9 minuter och 53 sekunder lång. Den finns även i en live-version. Formidabelt pianospel av David Sancious som efter detta album lämnade The E Street Shuffle Band.

Bruce Springsteen var bara 24 år när han komponerade detta mästerverk och han har vid en intervju sagt att han influerades av Van Morrison och hans album ”Astral Weeks” från 1968.

Text

Billy, he’s down by the railroad tracks
Sitting low in the back seat of his Cadillac
Diamond Jackie, she’s so intact
As she falls so softly beneath him
Jackie’s heels are stacked
Billy’s got cleats on his boots
Together they’re gonna boogaloo down Broadway
And come back home with the loot
It’s midnight in Manhattan, this is no time to get cute
It’s a mad dog’s promenade
So walk tall
Or baby, don’t walk at all

Fish lady, oh, fish lady, fish lady
She baits them tenement walls
She won’t take corner boys
They ain’t got no money
And they’re so easy
I said, ”Hey, baby won’t you take my hand?
Walk with me down Broadway
Well mama, take my arm and move with me down Broadway,” yeah
I’m a young man, I talk real loud
Yeah babe, I walk real proud for you
Ah, so shake it away
So shake away your street life
Shake away your city life
Hook up to the train
And hook up to the night train
Hook it up
Hook up to the, hook up to the train

But I know that she won’t take the train, no, she won’t take the train
No, she won’t take the train, no, she won’t take the train
Oh, she won’t take the train, no, she won’t take the train
Oh, she won’t take the train, no, she won’t take the train
She’s afraid them tracks are gonna slow her down
And when she turns, this boy’ll be gone
So long, sometimes you just gotta walk on, walk on

Hey, vibes man, hey, jazz man, aw, play me a serenade
Any deeper blue and you’re playing in your grave
Save your notes, don’t spend ’em on the blues boy
Save your notes, don’t spend ’em on the darling yearling sharp boy
Straight for the church note ringing, vibes man sting a trash can
Listen to your junk man
Aw, listen to your junk man
Listen to your junk man
Oh, listen to your junk man
He’s singing (Singing)
He’s singing (Singing)
He’s singing (Singing)
All dressed up in satin, walking past the alley (Singing)
He’s singing, singing, singing, singing
Singing, singing, singing, singing
[Outro]
Oh, oh, oh, oh yeah
(Singing, singing, singing)
Oh, oh, ooh, ooh
Oh yeah
Watch I’ma be a junk man
Oh, watch I’ma be a junk man
Come on, little girl
Won’t ya?
Watch I’ma be a junk man

Thomas Winberg