Nya vägar mot en tidig diagnos av Parkinson

Forskningen kring Parkinsons sjukdom rör sig snabbt framåt. Det som tidigare kändes som en avlägsen framtid – möjligheten att upptäcka sjukdomen innan symtomen är tydliga – håller nu på att bli verklighet. Och det är avgörande: ju tidigare en diagnos kan ställas, desto större chans att bromsande behandlingar kan sättas in och livskvaliteten bevaras.

Nedan följer några av de mest lovande teknikerna som just nu utvecklas:

1. När hjärnan får en lins på sig – avancerad avbildning

Dagens avbildningstekniker gör det möjligt att ”kika in” i hjärnan på helt nya sätt.

Stödjecellerna som larmar först: Vid Karolinska Institutet används PET-kameror i kombination med särskilda spårämnen som fäster vid hjärnans stödjeceller, astrocyterna. När Parkinsonprocessen startar går dessa celler in i ett slags överaktivt läge, kallat reaktiv astroglios. Genom att kartlägga dessa förändringar kan forskarna fånga sjukdomen i sin linda.

Hjärnans eget reningsverk: Med avancerad MRI kan forskare också studera det glymfatiska systemet – hjärnans unika ”städpatrull” som spolar bort slaggprodukter under sömnen. När systemet inte fungerar som det ska, ansamlas skadliga proteiner som kan driva på neurodegenerativa sjukdomar. Om man kan mäta reningsförmågan blir det en ny, tidig ledtråd till Parkinson.

2. AI som ser det vi inte märker

En annan frontlinje i forskningen handlar om rörelsemönster. Subtila förändringar i gång – som ögat inte kan uppfatta – kan fångas upp av sensorer. Med hjälp av artificiell intelligens analyseras sedan dessa data och avslöjar mönster som kan vara tidiga tecken på Parkinson.

Det gör att AI-modeller inte bara kan förutspå risk för neurologiska sjukdomar, utan också flagga för ökad fallrisk – ett av de största hoten mot livskvaliteten för äldre.

3. Ledtrådar i vätskor och bakterier

Parkinson lämnar spår – inte bara i hjärnan, utan också i kroppens vätskor och i den osynliga värld som utgörs av vår tarmflora. Genom att leta efter biokemiska fingeravtryck i ryggvätska och blod, och genom att kartlägga mikrobiomet i magen, öppnas helt nya möjligheter att ställa diagnos långt innan sjukdomen blivit synlig.

Proteiner som berättar sanningen: Länge byggde Parkinsondiagnosen på synliga symtom. Men idag kan man i ryggvätska mäta halterna av sjukdomsproteiner som alfa-synuklein, tau och beta-amyloid. Det fungerar som biokemiska fingeravtryck av sjukdomen – långt innan den hunnit sätta sina tydliga spår. Målet är att snart kunna göra samma analyser via ett enkelt blodprov.

Tarmfloran som spegel: Ett av de mest spännande forskningsspåren går via magen. Våra tarmbakterier kommunicerar med hjärnan i vad som kallas tarm-hjärna-axeln. I huvudsak innebär det att man analyserar tarmens mikrobiom – de biljoner av bakterier, virus och svampar som lever i tarmen – för att få insikter om en patients neurologiska hälsa. Denna metod är ett nytt sätt att diagnostisera eller förutsäga neurodegenerativa sjukdomar och andra tillstånd, utan att enbart förlita sig på traditionella metoder. Genom att kartlägga mikrobiomet hoppas forskarna hitta mönster som signalerar ökad risk för Parkinson.

Framtiden i sikte

Tillsammans ger dessa tekniker – från hjärnskanningar och AI till biomarkörer i vätskor och tarmflora – en helt ny bild av hur tidig diagnostik kan se ut. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan Parkinsons sjukdom i framtiden upptäckas långt innan den hunnit orsaka irreversibla skador.

I det tidiga skedet finns nyckeln till effektivare behandlingar – och ett friskare liv för många fler.

Thomas Winberg, artikelförfattare
Maria Gyllström, redigering och publicering

Källförteckning

Karolinska Institutet (2025). Ny forskning avslöjar hjärnförändringar vid Parkinsons sjukdom. Publicerad 12 februari 2025. https://nyheter.ki.se/ny-forskning-avslojar-hjarnforandringar-vid-parkinsons-sjukdom

Rocha, F.M., Roy, A., Varshney, M. & Kumar, A. (2025). Mapping reactive astrogliosis in Parkinson’s brain with astroglial tracers BU99008 and Deprenyl: New insights from a multi-marker postmortem study. Alzheimer’s & Dementia. https://doi.org/10.1002/alz.14488

Pavese, N. & Taïeb, O. (2018). PET imaging for Parkinson’s disease: from diagnosis to prevention. Journal of Neural Transmission, 125(7), 1069–1076.

Rasmussen, M.K., Mestre, H. & Nedergaard, M. (2018). The glymphatic pathway in neurological disorders. The Lancet Neurology, 17(11), 1016–1024.

El-Gohary, M. et al. (2022). Artificial Intelligence in Parkinson’s Disease: A Systematic Literature Review. Movement Disorders, 37(12), 2341–2358.

Romano, S., Savva, G.M., Felice, V.D. et al. (2021). The role of the gut microbiome in Parkinson’s disease. Trends in Neurosciences, 44(1), 39–51.

Siderowf, A. et al. (2023). Assessment of heterogeneity among participants in the Parkinson’s Progression Markers Initiative cohort using α-synuclein seed amplification: a cross-sectional study. The Lancet Neurology, 22(5), 407–417.