Medicin & forskning / 2025-03-03

Starka ben vid Parkinson – så minskar du risken för osteoporos

Personer med Parkinsons sjukdom löper en ökad risk för nedsatt benmassa och osteoporos, vilket kan leda till frakturer och andra skelettproblem.

Vad innebär det att skelettet försvagas?
Nedsatt benmassa betyder att skelettet förlorar sin täthet och styrka, vilket gör det skörare och mer benäget att drabbas av frakturer. Det är ett förstadium till osteoporos och kallas ofta för osteopeni.

Skelettet är en levande vävnad som ständigt bryts ner och byggs upp. När nedbrytningen går snabbare än uppbyggnaden förlorar benen sin densitet, vilket ökar risken för benbrott, särskilt i höfter, ryggkotor och handleder.

Orsaker till försämrad bentäthet
Det finns flera orsaker till att benmassan minskar. Åldrande är en naturlig faktor, då bentätheten börjar minska redan efter 40 års ålder. Brist på fysisk aktivitet, särskilt viktbärande träning som promenader och styrketräning, kan försvaga skelettet ytterligare.

Näringsbrist, särskilt brist på D-vitamin och kalcium, spelar en viktig roll i benhälsan. Dessutom kan vissa läkemedel, exempelvis kortison och vissa mediciner för Parkinsons sjukdom och epilepsi, påverka benomsättningen negativt. Hos kvinnor påskyndas benförlusten ofta efter klimakteriet på grund av östrogenbrist.

Så mäts benhälsan
Det mäts med en bentäthetsmätning (DXA-scan), där man får ett T-score:

» Normalt: T-score över -1
» Osteopeni (nedsatt benmassa): T-score mellan -1 och -2,5
» Osteoporos (benskörhet): T-score under -2,5

Om bentäthetsmätningen visar osteopeni kan läkaren ge råd om kost, träning och eventuellt tillskott för att bromsa utvecklingen. Vid diagnostiserad osteoporos kan läkare ordinera läkemedel för att bromsa nedbrytningen av skelettet eller stimulera ny benbildning.

Osteoporos och Parkinsons sjukdom

Osteoporos, eller benskörhet, innebär att skelettet blir svagare och mer benäget att drabbas av frakturer, särskilt i höfter, ryggkotor och handleder. Personer med Parkinsons sjukdom löper en högre risk att utveckla osteoporos, vilket beror på flera faktorer. Minskad fysisk aktivitet gör att skelettet inte belastas tillräckligt, vilket leder till försvagad benmassa.

Vissa läkemedel som används vid Parkinsons sjukdom kan påverka benomsättningen negativt, och dopaminbrist kan störa både benbildning och kroppens D-vitaminomsättning. Dessutom kan nedsatt aptit och svårigheter att tillgodogöra sig kalcium och D-vitamin bidra till försämrad benhälsa. Fallrisken är också förhöjd, vilket gör risken för frakturer ännu större hos personer med skört skelett.

Så kan osteoporos förebyggas och behandlas

Det finns flera sätt att stärka skelettet och minska risken för osteoporos vid Parkinsons sjukdom:

Näring för starka ben
En hälsosam och näringsrik kost är avgörande. Kalcium är en viktig byggsten för skelettet och bör intas i tillräckliga mängder, ungefär 800–1000 mg per dag. Bra källor inkluderar mejeriprodukter som mjölk, ost och yoghurt samt grönkål och sardiner. D3-vitamin, som kroppen behöver för att ta upp kalcium, finns i fet fisk, ägg och berikade livsmedel. Rekommenderat dagligt intag ligger på 800–2000 IE.

Protein är också nödvändigt för att upprätthålla muskelstyrka och benbildning och finns i kött, fisk, baljväxter och mejeriprodukter. Andra viktiga näringsämnen är magnesium och K-vitamin, som finns i nötter och gröna bladgrönsaker och hjälper kroppen att ta upp kalcium effektivt.

Fysisk aktivitet för att stärka skelettet
Regelbunden träning är en av de mest effektiva metoderna för att förebygga osteoporos. Viktbärande och styrketräningsövningar, såsom träning med gummiband eller vikter, hjälper till att bygga benmassa och minska fallrisken. Gång och balansövningar är också viktiga eftersom de stärker musklerna och bidrar till bättre stabilitet. Eftersom Parkinsons sjukdom ökar risken för fall är det extra viktigt att arbeta med koordination och balans. Aktiviteter som dans, tai chi och yoga kan vara särskilt gynnsamma.

Medicinsk behandling
id diagnostiserad osteoporos kan läkare ordinera läkemedel för att bromsa nedbrytningen av skelettet eller stimulera ny benbildning. Bisfosfonater, såsom Alendronat (tablett) och Aclasta (zoledronsyra), minskar benförlusten. Aclasta ges som en infusion en gång per år och har visat sig effektivt minska risken för frakturer. Denosumab (Prolia) ges som injektion och bromsar skelettnedbrytningen, medan Teriparatid (Forsteo) används vid svår osteoporos för att stimulera ny benbildning. Eftersom vissa läkemedel vid Parkinsons sjukdom, särskilt dopaminagonister och levodopa, kan påverka benomsättningen negativt, är det viktigt att diskutera läkemedelsbehandling med läkare.

Fallförebyggande åtgärder
För att minska risken för fall kan enkla åtgärder vidtas i vardagen. Att bära stadiga skor med bra grepp, använda halkskydd och se över mediciner som kan påverka balansen är viktiga insatser. Hemmiljön bör också anpassas genom att förbättra belysningen och ta bort lösa mattor eller andra snubbelrisker.

Solljus
D-vitamin är avgörande för benhälsan, och en viktig källa är solljus. Att vistas utomhus regelbundet kan hjälpa kroppen att producera sitt eget D-vitamin.

Bentäthetsmätningar
Vid misstanke om osteoporos kan en bentäthetsmätning genomföras för att bedöma skelettets styrka och fastställa behovet av behandling.

Kalciumrika livsmedel

För att säkerställa ett tillräckligt intag av kalcium kan man inkludera följande livsmedel i kosten:

Mejeriprodukter:
– Mjölk (1 glas, ca 250 mg)
– Naturell yoghurt (1 dl, ca 120 mg)
– Hårdost (30 g, ca 240 mg)

Grönsaker och baljväxter:
– Grönkål (100 g, ca 200 mg)
– Broccoli (100 g, ca 50 mg)
– Kikärtor och vita bönor (100 g, ca 100 mg)

Nötter, frön och torkad frukt:
– Sesamfrön (1 msk, ca 80 mg)
– Mandlar (10 st, ca 25 mg)
– Fikon, torkade (3 st, ca 150 mg)

Fisk och skaldjur:
– Sardiner med ben (100 g, ca 400 mg)
– Lax och makrill (ger också D-vitamin)

Berikade livsmedel:
– Växtbaserad mjölk (soja, havre, mandel)
– Kalciumberikad juice

För att enkelt öka kalciumintaget kan man också:
– Toppa sallader med sesamfrön eller mandlar
– Äta yoghurt med bär till frukost
– Lägga till sardiner i en sallad
– Byta ut en del av mjölken mot kalciumberikad växtdryck.

Genom att kombinera rätt kost, fysisk aktivitet, medicinsk behandling vid behov och fallförebyggande åtgärder kan risken för osteoporos vid Parkinsons sjukdom minskas och skelettet hållas starkt längre.

Thomas Winberg, artikelförfattare

Maria Gyllström, redigering och publicering

Källor:

1177 Vårdguiden – Benskörhet (osteoporos)
https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/skelett-leder-och-muskler/benskorhet—osteoporos/

Akademiska sjukhuset – Osteoporos
https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/ditt-besok/undersokning/osteoporos/

1177 Kliniskt kunskapsstöd – Osteoporos
https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/vardforlopp/osteoporos—sekundarprevention-efter-fraktur/

FYSS – Fysisk aktivitet vid osteoporos
https://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/01/Osteoporos-1.pdf