Regler för växtbaserade kosttillskott vid Parkinsons sjukdom

Vilka regler gäller för växtbaserade kosttillskott som påstås ha effekt vid Parkinsons sjukdom?
Krävs godkännande från Livsmedelsverket eller Läkemedelsverket?
Vi granskar regelverket och tar upp ett konkret exempel – AtremoPlus.

Växtbaserade kosttillskott – vad gäller?
Växter och växtdelar är vanliga ingredienser i kosttillskott och kan marknadsföras som ”traditionella”, ”naturliga” eller ”fria från kemikalier”. Dock betyder ”naturligt” inte automatiskt att produkten är riskfri eller fri från biverkningar.

Utbudet av växtbaserade kosttillskott är stort. Till skillnad från läkemedel behöver kosttillskott inte godkännas innan de säljs. Det är i stället varje företags ansvar att säkerställa att deras produkter är säkra för konsumenterna.

Hög koncentration kan innebära risker
Många växter i kosttillskott har traditionellt använts i huskurer. Skillnaden är att dagens kosttillskott ofta har mycket högre koncentrationer av växtens aktiva ämnen och kan användas under lång tid. Ju högre dos och ju längre användning, desto större är risken för eventuella negativa effekter.

Dessutom kan växter innehålla flera olika verksamma ämnen, där koncentrationen varierar beroende på planta, växtdel och skördetidpunkt. Detta kan göra det svårt att veta exakt hur mycket av ett visst ämne en produkt innehåller.

Växter är inte säkra per automatik
Ingredienser i växtbaserade kosttillskott kommer från växtriket. De har i många fall används traditionellt under lång tid, men det betyder inte att kosttillskottet är säkert eller utan biverkningar. Det finns många giftiga ämnen som kommer från växtriket. Den tänkta positiva effekten av en traditionellt använd växt är inte heller alltid vetenskapligt bevisad.

Dessutom kan samma växt innehålla många olika verksamma ämnen och koncentrationen kan variera stort – från planta till planta, mellan olika delar av samma växt samt beroende på när den skördas. I växtbaserade kosttillskott kan det därför vara svårt att vara säker på hur mycket av ett ämne växten faktiskt innehåller. Växtbaserade kosttillskott, liksom andra kosttillskott, kan innehålla ämnen som inte har riskvärderats.

Samma växt innehålla många olika verksamma ämnen och koncentrationen kan variera stort.

Regler för marknadsföring av kosttillskott
Kosttillskott får inte påstå att de kan behandla eller bota allvarliga sjukdomar. Enligt EU:s förordning om hälsopåståenden (Regulation (EC) No 1924/2006) får påståenden endast röra normal kroppsfunktion och måste vara vetenskapligt bevisade och godkända av exempelvis European Food Safety Authority (EFSA).

Om ett kosttillskott marknadsförs med påståenden om behandling eller bot av sjukdom, kan det klassas som ett läkemedel och måste då genomgå en godkännandeprocess för läkemedel.

Ansvariga myndigheter i Sverige
» Livsmedelsverket reglerar kosttillskott, men dessa behöver inte förhandsgodkännas innan försäljning.
» Läkemedelsverket ansvarar för läkemedel och kan ingripa om ett kosttillskott påstås ha medicinska effekter eller innehåller ämnen som klassificeras som läkemedel.

Regler för kosttillskott
1. Livsmedel, inte läkemedel – Kosttillskott klassas som livsmedel och måste följa livsmedelslagstiftningen.
2. Ingen medicinsk marknadsföring – Det är otillåtet att påstå att ett kosttillskott kan förebygga, behandla eller bota sjukdomar.
3. Säkert för konsumtion – Produkten får inte innehålla förbjudna ämnen eller för höga doser av vitaminer/mineraler.
4. Märkning och innehåll – Ingredienser, dosering och näringsvärde måste tydligt framgå på förpackningen.
5. Anmälan till Livsmedelsverket – Företag som säljer kosttillskott måste anmäla detta till kommunen och följa livsmedelssäkerhetsregler.

Kosttillskottet AtremoPlus utvinns från bondbönan.

Granskning av AtremoPlus
Vi fick ett mail om kosttillskottet AtremoPlus, som påstås vara ett 100% naturligt L-Dopa/Carbidopa-kosttillskott, utvunnet från Vicia Faba (bondböna) och riktat till personer med Parkinsons sjukdom.

Mailet beskriver produktens målgrupp och att den kan bidra till bättre livskvalitet. Forskning som ska styrka dess effekter anges, men i slutet av mailet finns en ansvarsfriskrivning: “Produkten är inte avsedd att behandla, förebygga eller bota sjukdomar, inklusive Parkinsons sjukdom.”

AtremoPlus säljs inte i Sverige utan kan endast köpas online. Kostnaden är cirka 1 800 kronor per månad för en normalanvändare.

Undersökning av AtremoPlus
En sökning i Läkemedelsverkets databas “Sök läkemedelsfakta” visar att AtremoPlus inte är registrerat som ett godkänt läkemedel i Sverige.

Sammanfattningsvis är AtremoPlus varken godkänt av Livsmedelsverket eller Läkemedelsverket. Som kosttillskott behöver det inte förhandsgodkännas av Livsmedelsverket och är inte registrerat som ett läkemedel hos Läkemedelsverket.

AtremoPlus är ett växtbaserat kosttillskott, rikt på naturligt förekommande L-Dopa och vitamin E. Enligt tillverkaren är det inte ett läkemedel, utan ett kosttillskott. Eftersom det klassificeras som ett kosttillskott, regleras det av Livsmedelsverket i Sverige, medan Läkemedelsverket ansvarar för läkemedel och medicintekniska produkter.

Kosttillskott får inte marknadsföras med medicinska påståenden om att de kan förebygga, behandla eller bota sjukdomar. Om ett kosttillskott påstås ha sådana effekter eller innehåller ämnen som klassificeras som läkemedel, kan Läkemedelsverket ingripa.

Det är viktigt att komma ihåg att även om AtremoPlus innehåller L-Dopa, är det inte ett substitut för läkemedelsbehandling. Personer som överväger att använda produkten bör konsultera en läkare, särskilt om de har underliggande medicinska tillstånd eller använder andra mediciner.

Thomas Winberg, artikelförfattare
Per Odin, Professor Neurologi, medicinsk rådgivare
Maria Gyllström, Redigering och publicering

Källor