Påverkar vårt immunförsvar risken att drabbas av Parkinsons sjukdom?

Av Filip Bäckström – publicerad 28 juni 2021

T-celler, antikroppar och antigen. Under det senaste året har vi alla genom livlig medierapportering fått lära oss mer om människans immunsystem. Att immunsystemet är fullkomligt nödvändigt för vår överlevnad är de flesta nog medvetna om. Men hur påverkar immunsystemet egentligen Parkinsons sjukdom, behövs det för att hålla våra hjärnor friska eller bidrar det till förvärrad sjukdom? Svaret på den frågan är tyvärr inte så enkel.
Filip Bäckström är doktorand vid medicinska fakulteten, Lunds universitet. Här berättar han själv om sin forskning.

Genetisk variation är anledningen till att vi människor är olika, vissa har blåa ögon och andra bruna, vissa är långa medan andra är korta. Den genetiska variationen påverkar även vårt immunsystem. Att immunsystemet har en påverkan på Parkinsons sjukdom är känt sedan länge. Men trots årtionden av forskning råder det fortfarande delad uppfattning huruvida det förvärrar eller skyddar mot sjukdomen. Vårt mål är att ta reda på svaret till frågan: hur påverkar den genetiska variationen i immunförsvaret förloppet av Parkinsons sjukdom?

För att studera sjukdomsförloppet använder vi oss av råttor som är helt identiska i sin genetiska uppsättning förutom i en gen inblandad i immunförsvaret. Eftersom råttor inte naturligt drabbas av Parkinsons sjukdom måste vi efterlikna sjukdomen i råttorna (se faktaruta nedan). Vi har bland annat kunnat visa att skillnader i immunförsvaret påverkar hur fort hjärnceller i sjukdomen dör, hur många immunceller som finns i hjärnan samt hur starkt de kan bli aktiverade. Däremot vet vi inte hur immuncellerna i resten av kroppen reagerar på eller bidrar till sjukdomsförloppet, vilket är något som vi undersöker i skrivande stund.

Genom att studera hur genetiska skillnader i immunförsvaret påverkar sjukdomsförloppet försöker vi att identifiera biologiska processer som kan bli måltavlor för framtida behandling av Parkinsons sjukdom.

FAKTA:

Hur man efterliknar Parkinsons sjukdom i råttor
En illustration som visar hur en mus först injiceras med virus i hjärnan och därefter hopklumpat protein.

Alfa-synuklein är ett protein som vi alla har i kroppen. Hos patienter med Parkinsons sjukdom klumpar proteinet ihop sig i vissa hjärnceller vilket tros leda till att cellerna dör.

Genom två injektioner i hjärnan på råttor kan vi till viss del efterlikna sjukdomen.

Först injicerar vi ett virus som producerar stora mängder av proteinet. Nästa injektion består av redan ihopklumpat protein. Tillsammans orsakar dessa två injektionerna att mer och mer protein klumpar ihop sig i råttornas hjärnor över tid, en process som liknar det som sker hos patienter. På så vis kan vi studera hur immunförsvaret reagerar på och påverkar Parkinsons sjukdom i levande organismer.

Filip Bäckström
Doktorand vid Translationell neurogenetik och klinisk neurofysiologi.
filip.backstrom@med.lu.se
Länk till Filip Bäckströms sida i LU forskningsportal.

Filip Bäckströms avhandlingsprojekt

Filip Bäckström är doktorand i gruppen translationell neurogenetik vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap med Maria Swanberg som huvudhandledare och vid avdelning för klinisk neurofysiologi, institutionen för kliniska vetenskaper med Christine Ekdahl Clementson som bihandledare.

Hans forskning går ut på att studera inflammatoriska processer i djurmodeller av Parkinsons sjukdom och epilepsi. Syftet är att identifiera inflammatoriska processer som kan bli måltavlor för att förbättra behandlingsmöjligheterna för sjukdomarna.