Kan forskningen bromsa Parkinson?

Det finns ännu ingen godkänd behandling som säkert bromsar Parkinsons sjukdom. Dagens läkemedel kan lindra symtom och göra stor skillnad i vardagen, men de stoppar inte själva sjukdomsförloppet.

Därför pågår mycket forskning om behandlingar som försöker påverka sjukdomen på djupare nivå. Forskningen rör sig i flera olika spår – från att minska skadliga proteinansamlingar till att skydda nervceller eller ersätta celler som redan gått förlorade.

Alfa-synuklein – att minska skadliga proteinansamlingar

Ett av de största forskningsspåren handlar om proteinet alfa-synuklein. Vid Parkinsons sjukdom kan alfa-synuklein klumpa ihop sig i nervceller och bilda så kallade Lewy-kroppar.

Forskare prövar behandlingar som ska hindra proteinet från att ansamlas, hjälpa hjärnan att rensa bort det eller påverka immunförsvarets reaktion på det. Flera antikroppsbehandlingar har testats, men resultaten har hittills varit blandade.

Detta är fortfarande ett viktigt område, men ännu finns ingen godkänd behandling som visat att den bromsar sjukdomen genom att påverka alfa-synuklein.

Alfa-synuklein är ett protein som kan ansamlas i nervceller vid Parkinsons sjukdom och är ett viktigt mål för pågående forskning.

GBA och lysosomer – cellernas städ- och återvinningssystem

Ett annat spår handlar om lysosomerna, cellernas egna städ- och återvinningssystem. De hjälper cellerna att bryta ner ämnen som annars kan ansamlas och skada nervceller.

Här är GBA1-genen och enzymet GCase viktiga. Förändringar i GBA1-genen är en av de vanligaste genetiska riskfaktorerna för Parkinsons sjukdom och kan leda till lägre aktivitet i GCase.

Läkemedelskandidaten VQ-101 är ett exempel på forskning inom detta område. Den är utvecklad för att aktivera GCase och därmed stärka cellernas förmåga att hantera bland annat alfa-synuklein. Tidiga studier har visat att VQ-101 kan nå hjärnan och påverka enzymaktiviteten, men det är ännu inte visat att läkemedlet bromsar Parkinsons sjukdom hos människor.

Mitokondrier – att skydda cellernas energiförsörjning

Mitokondrierna brukar beskrivas som cellernas energifabriker. Dopamincellerna som påverkas vid Parkinsons sjukdom är särskilt känsliga för störningar i energiproduktionen.

Forskare undersöker därför behandlingar som kan förbättra cellernas energiförsörjning, minska oxidativ stress och göra nervceller mer motståndskraftiga.

Även detta är ett tidigt forskningsspår. Målet är att skydda nervcellerna innan skadan blir för stor, men ännu finns ingen färdig behandling som används i vården för detta syfte.

Mitokondrierna fungerar som cellernas energifabriker. Forskare undersöker om nervcellernas energiförsörjning kan stärkas vid Parkinsons sjukdom.

GLP-1-läkemedel – diabetesläkemedel som prövas vid Parkinson

GLP-1-läkemedel utvecklades från början för diabetes och viktreglering, men de kan också påverka inflammation och andra processer i kroppen. Därför har forskare undersökt om de kan skydda nervsystemet vid Parkinsons sjukdom.

Exenatid, liraglutid och semaglutid är exempel på läkemedel som studerats eller studeras. Resultaten är dock osäkra. En större fas 3-studie av exenatid visade inte någon sjukdomsbromsande effekt.

Det betyder inte att hela GLP-1-spåret är avslutat, men det visar att lovande idéer måste prövas i stora studier innan man vet om de verkligen hjälper patienter.

Cellterapi – att ersätta förlorade dopaminceller

Cellterapi skiljer sig från flera andra spår. Här är målet inte främst att bromsa sjukdomen, utan att ersätta de dopaminproducerande nervceller som redan har gått förlorade.

Vid Karolinska Institutet leder professor Johan Ericson ett forskningsprojekt om cellterapi vid Parkinsons sjukdom. Projektet har fått 10 miljoner danska kronor, motsvarande cirka 15 miljoner svenska kronor, från Novo Nordisk Foundation.

Forskargruppen arbetar med pluripotenta stamceller, som kan styras till att utvecklas till olika celltyper. Målet är att ta fram rätt sorts dopaminproducerande nervceller – sådana som kan överleva efter transplantation och fungera i hjärnan.

De prekliniska studierna i djurmodeller beskrivs som lovande, men forskningen befinner sig ännu före kliniska försök på människor. Cellterapi är därför inte en behandling som erbjuds i vården i dag, utan ett möjligt framtida sätt att återställa vissa motoriska funktioner.

Vid cellterapi används stamceller som kan styras till att utvecklas till nya, dopaminproducerande nervceller. Forskningen är lovande men ännu inte en behandling som erbjuds i vården.

Vad betyder detta för patienter i dag?

Forskningen går framåt, men de behandlingar som nämns här är fortfarande under prövning. För patienter innebär det att man bör följa utvecklingen med hopp, men också med realism.

Det som kan göra skillnad här och nu är fortfarande rätt inställd medicinering, fysisk aktivitet, fysioterapi, styrke- och balansträning, behandling av förstoppning och sömnproblem samt stöd vid oro, nedstämdhet eller andra icke-motoriska symtom.

Den som undrar vad som kan vara gynnsamt i den egna situationen bör ta upp det med neurolog, Parkinsonsjuksköterska eller vårdcentral. Frågan är inte bara vilka framtida behandlingar som kommer, utan också hur man kan få bästa möjliga stöd redan i dag.

Thomas Winberg
Artikelförfattare

Maria Gyllström
Redigering och publicering

Källor

BlueRock Therapeutics. (2025). BlueRock Therapeutics advances investigational cell therapy bemdaneprocel for treating Parkinson’s disease to registrational Phase III clinical trial. BlueRock Therapeutics.

ClinicalTrials.gov. (2026). A Study to Investigate the Efficacy and Safety of Bemdaneprocel in Participants With Parkinson’s Disease. Identifier: NCT06944522. U.S. National Library of Medicine.

Karolinska Institutet. (2026). 15 miljoner till forskning om cellterapi för Parkinsons sjukdom. Publicerad 11 maj 2026. Karolinska Institutet.

Roche. (2025). Roche to advance prasinezumab into Phase III development for early-stage Parkinson’s disease. Roche.

Vanqua Bio. (2025). Vanqua Bio highlights positive interim data from its ongoing Phase 1b clinical trial of VQ-101, an allosteric activator of GCase for the treatment of GBA Parkinson’s and related disorders. Vanqua Bio.

Vijiaratnam, N., et al. (2025). ‘Exenatide once a week versus placebo as a potential disease-modifying treatment for people with Parkinson’s disease in the UK: a phase 3, multicentre, double-blind, parallel-group, randomised, placebo-controlled trial’, The Lancet.