AI i vården – nuläge, utveckling och betydelse vid Parkinsons sjukdom

Artificiell intelligens (AI) har på kort tid blivit ett allt mer omtalat inslag inom hälso- och sjukvården. Samtidigt finns många frågor: används AI redan i dag, eller handlar det mest om framtidsvisioner? Vad betyder tekniken i praktiken för patienter, vårdpersonal och organisationer – och vilken relevans har den för personer som lever med Parkinsons sjukdom?

Den här artikeln ger en samlad och nyanserad bild av AI i vården, med tydlig åtskillnad mellan vad som används i dag, vad som testas och utvecklas och vad som kan bli aktuellt framöver. Framställningen ligger i linje med aktuell svensk kunskap och etisk vägledning, bland annat från Statens medicinsk-etiska råd (SMER, 2025).

Vad menas med AI i vården?

AI inom hälso- och sjukvården syftar på datorbaserade system som kan analysera stora mängder data, identifiera mönster och ge förslag eller beslutsstöd. Det kan handla om att tolka medicinska bilder, analysera journaluppgifter, sammanställa forskning eller anpassa information till olika målgrupper.

Det är viktigt att understryka att AI inte har förståelse, empati eller eget ansvar. Tekniken kan göra fel och är helt beroende av kvaliteten på den data den tränats på. Därför används AI inom vården som stöd, aldrig som ersättning för professionellt omdöme, etiskt ansvar eller mänsklig relation.

Hur används AI i hälso- och sjukvården i dag?

Beslutsstöd i klinisk verksamhet
I dag används AI främst som beslutsstöd inom vissa avgränsade områden. Ett tydligt exempel är bilddiagnostik, där AI kan hjälpa till att identifiera avvikelser i röntgen-, MR- eller CT-bilder. Liknande stöd används vid EKG-tolkning och analys av laboratorievärden. Ofta sker detta i bakgrunden och märks inte direkt av patienten.

Administration och arbetsflöden
AI används också för att effektivisera administrativa processer, till exempel genom tal-till-text vid journalföring, sammanfattning av patienthistorik och sortering av remisser. Syftet är att frigöra tid för vårdpersonal till det som inte kan automatiseras: samtal, bedömning och relation.

Forskning och registeranalys
Inom medicinsk forskning används AI redan i stor utsträckning för att analysera stora datamängder, identifiera nya samband och stödja utveckling av behandlingar. Här spelar tekniken en viktig roll, även om resultaten ännu inte alltid omsätts i klinisk rutin.

AI och Parkinsons sjukdom – vad sker i dag och vad är på väg?

Parkinsons sjukdom är en komplex och individuellt varierande sjukdom, vilket gör området särskilt intressant för AI-baserad analys. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan forskning, utveckling och etablerad vårdpraxis.

Tidig upptäckt och uppföljning
Ett område som väcker stort forskningsintresse är möjligheten att med hjälp av AI analysera subtila förändringar som kan uppträda tidigt i sjukdomsförloppet, till exempel röstförändringar, gångmönster, finmotorik, sömn eller luktförmåga. Denna typ av analys sker i dag främst inom forskningsstudier och pilotprojekt, inte som rutin i vården.

Personanpassad behandling – på sikt
Vid etablerad Parkinsons sjukdom kan AI på sikt bidra till mer personanpassad behandling. Forskning pågår kring hur symtomfluktuationer över dygnet kan kopplas till läkemedelstidpunkter och dosering. I nuläget används detta främst inom studier och utvecklingsprojekt, med läkare som alltid ansvariga för beslut.

Forskning om samband i kroppen
AI används redan i dag inom Parkinsonforskningen för att analysera stora patientmaterial och studera samband mellan hjärna, tarm, immunförsvar och andra organsystem. Detta bidrar till nya hypoteser om sjukdomens utveckling och möjliga framtida behandlingsstrategier.

Stöd i vardagen
Digitala verktyg som använder AI kan ge stöd i form av påminnelser, struktur och anpassad information. Dessa lösningar finns i dag främst som fristående appar eller hjälpmedel och är inte alltid integrerade i den ordinarie vården.

Etik, begränsningar och mänskligt ansvar

AI i vården väcker viktiga etiska frågor. Tekniken är beroende av tillgång till stora mängder data, vilket ställer höga krav på integritet och datasäkerhet. Det finns också risk för snedvridning om vissa grupper är underrepresenterade i datamaterialet.

Enligt aktuell etisk vägledning, bland annat från SMER, är det avgörande att ansvar aldrig flyttas från människa till teknik. Transparens, möjlighet till granskning och tydligt ansvar hos vårdpersonal och organisationer är grundläggande principer.

Sammanfattning

AI är redan en del av vården, ofta utan att vi märker det – som stöd i analys, administration och forskning. Inom Parkinsons sjukdom används tekniken ännu främst i studier och utvecklingsarbete, snarare än i vardaglig vårdpraxis.

Samtidigt öppnar AI för nya sätt att förstå sjukdomens komplexitet och variation mellan individer. Möjligheten till tidigare upptäckt och mer anpassad vård växer fram steg för steg. Avgörande är att tekniken får förbli just ett stöd – där mänsklig erfarenhet, etiskt ansvar och relationen mellan patient och vård står i centrum.

Thomas Winberg, Artikelförfattare
Maria Gyllström, Redigering och publicering

Källor

Statens medicinsk-etiska råd (SMER) (2025). Kort om artificiell intelligens i hälso- och sjukvården.
Stockholm: Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/…/kort-om-artificiell-intelligens-i-halso–och-sjukvarden/

Socialstyrelsen (2019-2025). Digitala vårdtjänster och artificiell intelligens i hälso- och sjukvården. Stockholm: https://www.socialstyrelsen.se/…/2021-3-7251.pdf

World Health Organization (WHO) (2023). Ethics and governance of artificial intelligence for health: guidance on large multi-modal models. Geneva: WHO. https://www.who.int/…/

Rajpurkar, P., Chen, E., Banerjee, O. och Topol, E. (2022).‘AI in health and medicine’. Nature Medicine, 28, s. 31–38. https://www.nature.com/articles/s41591-021-01614-0