Munhälsa vid Parkinson – viktig kunskap om vård, vardag och bidrag

Parkinsons sjukdom påverkar inte bara rörelseförmågan – den kan också göra det svårare att ta hand om munhälsan. Tremor, stelhet och sväljsvårigheter kan bidra till karies, inflammationer och andra tandproblem. Samtidigt finns det stöd att få. Här får du en samlad bild av hur Parkinson kan påverka munnen – och vilka rättigheter du har till tandvårdsbidrag.

Hur Parkinson påverkar munhälsan

Parkinsons sjukdom kan påverka munhälsan på flera sätt – bland annat genom ökad risk för inflammation, tandförlust (paradondit) och svårigheter att upprätthålla god munhygien.

Motoriska symtom gör tandvård svårare
Tremor, stelhet och nedsatt finmotorik kan försvåra användning av tandborste och tandtråd. Många har också svårt att hålla munnen öppen länge vid tandläkarbesök.

Saliv och sväljförmåga förändras
Vissa upplever muntorrhet, ofta som biverkan av läkemedel. Andra har ökad saliv i munnen, så kallad sialorré – som oftast beror på nedsatt sväljfunktion snarare än överproduktion.

Muskelkontroll i ansikte och käke påverkas
Stelhet och ofrivilliga rörelser i munområdet (orofaciala dyskinesier) kan göra det svårt att tugga, prata och svälja. Det kan även orsaka spänningar i käken.

Ökad risk för karies och tandköttssjukdom
När salivflödet minskar och munhygienen blir svårare ökar risken för hål i tänderna, tandköttsinflammation (gingivit) och tandlossning (parodontit).

Vilket ekonomiskt stöd finns för tandvård?

1. Allmänt tandvårdsbidrag (ATB)
Det allmänna tandvårdsbidraget gäller alla från 20 års ålder och uppåt – oavsett hälsa. För att ha rätt till bidraget måste du vara försäkrad i Sverige, och gå till en tandläkare eller tandhygienist som är ansluten till det statliga tandvårdssystemet.

Beloppen är:

• 600 kronor per år från 20 till 23 år
• 300 kronor per år från 24 till 64 år
• 600 kronor per år från 65 år

Bidraget kommer den 1 juli varje år. Det går bra att spara det i ett år – alltså använda två bidrag vid samma behandling.

2. Särskilt tandvårdsbidrag (STB)
Det särskilda tandvårdsbidraget kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som ökar risken för försämrad tandhälsa – till exempel Parkinson. Du måste vara försäkrad i Sverige och ha fyllt 20 år.

Det är din tandläkare eller tandhygienist som avgör om du har rätt till bidraget. De behöver ett underlag, till exempel ett intyg eller dokumenterad diagnos.

Bidraget är 600 kronor per halvår och ges ut den 1 januari och 1 juli. Det kan delas upp på flera behandlingar.

3. Högkostnadsskyddet för tandvård
Om du har höga tandvårdskostnader får du ersättning via högkostnadsskyddet:

• Du betalar själv upp till 3 000 kronor under ett år
• Sedan täcks 50 procent av kostnader mellan 3 001–15 000 kronor
• Därefter täcks 85 procent av allt som överstiger 15 000 kronor

Skyddet baseras på statliga referenspriser. Om tandläkaren tar mer än detta får du betala mellanskillnaden själv. Skyddet gäller under en sammanhängande tolvmånadersperiod, men du kan själv välja att starta en ny period om du ska göra en större behandling.

Att ta hand om munnen är att ta hand om hela kroppen

Munhälsan hänger nära samman med resten av hälsan – särskilt vid en sjukdom som Parkinson. Med rätt kunskap, praktiska hjälpmedel och ekonomiskt stöd går det att förebygga många problem. Tveka inte att ta upp dina behov vid nästa tandvårdsbesök – och be om anpassningar när det behövs. En god munhälsa är inte bara en fråga om tänder – utan om välmående och livskvalitet i stort.

Thomas Winberg, artikelförfattare
Maria Gyllström, redigering och publicering

Källor

Försäkringskassan, 2025. Tandvårdsstöd. [online] Tillgänglig på: https://www.forsakringskassan.se/privatperson/tandvard/tandvardsstod [Hämtad: juni 2025].

Ericson, D. & Zimmerman, M., 2018. Salivens betydelse för oral hälsa. Göteborg: Munhälsan Förlag.

Johansson, E., 2019. Kariesrisk vid muntorrhet: En klinisk översikt. Tandläkartidningen, 111(4), pp.42–47.

Nilsson, A., Bergström, K. & Olsson, L., 2020. Sväljsvårigheter och munhälsa hos äldre. Uppsala: Äldreforskningens centrum.

Svensson, P. & Holm, A., 2017. Neurologiska sjukdomar och munmotorik. Lund: Medicinsk Tidskrift.

Karlsson, M. & Lindberg, T., 2021. Anpassad munhygien för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Folktandvården Akademi.