När stegen inte stämmer – om asymmetrisk gång vid Parkinson

Att gå är något de flesta tar för givet. Men för den som drabbats av en neurologisk sjukdom som Parkinson kan varje steg bli en utmaning. Ett vanligt och ofta förbises fenomen är asymmetrisk gång – när kroppens rörelser inte längre är spegellika eller balanserade mellan höger och vänster sida.

Vad betyder asymmetrisk gång?

Asymmetrin kan visa sig som olika steglängd mellan benen, ojämn belastning, sned kroppshållning eller ett haltande rörelsemönster. Skillnaderna märks ofta extra tydligt i miljöer där balansen sätts på prov – som i trappor, backar, ramper eller på ojämnt underlag.

Vanliga orsaker till asymmetrisk gång:

• Neurologiska tillstånd: stroke, cerebral pares, Parkinsons sjukdom
• Ortopediska problem: benlängdsskillnad, höftledsproblem, artros
• Muskel-/skelettskador: tidigare frakturer, stelhet eller svaghet
• Smärta: till exempel i ett ben, vilket leder till avlastande gång

Gångträning med stöd från fysioterapeut kan förbättra både balans, steglängd och självförtroende vid gång.

Utredning och observation

En utredning börjar ofta med en anamnes: När började problemen? Finns smärta? Används hjälpmedel? Har personen ramlat tidigare? Detta följs av en gånganalys på plan mark, där man tittar på:

• Steglängd: är den lika på båda sidor?
• Höftrotation: roterar benen utåt/inåt? Är bäckenet stabilt?
• Armföring: är rörelsen symmetrisk?
• Fotisättning: sätts foten i med häl, tå eller släpande?
• Bålrörelse: lutar kroppen snett?
• Tempo/rytm: är stegen jämn och regelbunden?

Bedömningen kan vara visuell eller göras med video eller 3D-system.

Gångasymmetri kan mätas i procent.

0–10 %: normalt
10–20 %: mild asymmetri
20–40 %: tydlig asymmetri
40 % eller mer: kraftig asymmetri

Vissa smartklockor, som Apple Watch, mäter gångasymmetri och andra gångrelaterade parametrar. I appen Hälsa kan du följa förändringar över tid.

Vad kan man göra?

Många med asymmetrisk gång har hjälp av träning som fokuserar på styrka, balans och rörelsemönster. Här är fem beprövade strategier:

• Styrka: Träna benens stora muskelgrupper (lår, säte, vader) med övningar som knäböj, benlyft och ”sitt och stå” från stol.
• Balans: Öva stående balans, till exempel stå på ett ben, gå på rät linje eller blunda i stående.
• Gåträning: Gå 30 minuter per dag, variera underlag och miljö. Öva att gå med jämna steg.
• Rörlighet: Stretcha vader och höfter. Använd rörelseformer som yoga, tai chi eller qigong.
• Teknik: Digitala gångmätare och smartklockor kan ibland visa gångasymmetri – ett mått på hur kroppen rör sig mellan höger och vänster sida. Appar för mobil eller klocka kan ge feedback över tid.

Långsamma, mjuka rörelser kombinerat med andning och fokus gör qigong till ett effektivt komplement. Studier visar att även qigong kan förbättra balans, reducera stelhet och ge jämnare gång hos personer med Parkinson.

När bör man söka hjälp?

Om du märker att din gång förändrats, att balansen sviktar eller om du upplever osäkerhet i stegen – tveka inte att ta kontakt med en fysioterapeut. En tidig bedömning kan ge värdefull vägledning. Vårdcentralen kan ofta hjälpa till, och i vissa regioner finns särskilda fallförebyggande team. Hjälpmedel som käpp eller rollator kan vara ett viktigt stöd – men fungerar bäst med rätt anpassning och träning.

Thomas Winberg, artikelförfattare
Maria Gyllström, redigering och publicering

Källor

Benedetti, M.G., Piperno, R., Simoncini, L., Bonato, P., Tonini, A. och Giannini, S., 1999. Gait abnormalities in minimally impaired multiple sclerosis patients. Multiple Sclerosis Journal, 5(5), s.363–368.

Perry, J. och Burnfield, J.M., 2010. Gait analysis: Normal and pathological function. 2 uppl. Thorofare, NJ: SLACK Incorporated.

1177 Vårdguiden. Rehabilitering efter en stroke. [online] Tillgänglig på: https://www.1177.se/undersokning-behandling/smartbehandlingar-och-rehabilitering/rehabilitering-efter-stroke/ [Hämtad juni 2025].