Hälsa, Hälsa & livsstil / 2025-07-29

Lingon och hjärnhälsa – kan bäret spela en roll vid Parkinsons sjukdom?

Lingon är inte bara ett klassiskt tillbehör på svenska matbord – de har också använts i folkmedicinen i generationer. Idag väcker de dessutom forskarnas intresse för sina möjliga effekter på hjärnan och nervsystemet. Flera studier tyder på att lingon kan bidra till att skydda hjärnceller och dämpa inflammation, något som är särskilt intressant i samband med Parkinsons sjukdom.

Lingon i natur och tradition

Lingon (Vaccinium vitis-idaea) växer vilt i barrskogar och myrmarker över hela norra Europa, Asien och Nordamerika. I Sverige har bären varit en naturlig del av floran sedan istiden, särskilt i norra och mellersta delarna av landet.

Förr i tiden konserverades lingon i vattenkärl som ”vattlingon”, tack vare deras låga pH och naturligt konserverande bensoesyra. De användes mot feber, förstoppning och urinvägsbesvär, och även bladen togs tillvara – torkade kunde de användas som örtte.

Lingon i maten

Lingon har en stark plats i nordisk matkultur. De används både i söta och salta rätter, till exempel:

  • Som tillbehör till kött: köttbullar, blodpudding, stek
  • I bakverk: vörtbröd, lingonkaka, grova bröd
  • I drycker: hemgjord osötad lingondricka
  • Som sylt: klassisk svensk lingonsylt

Vad innehåller lingon?

Lingon är näringsrika och innehåller bland annat:

  • C-vitamin
  • Kostfiber
  • Polyfenoler (antocyaniner och proantocyanidiner)
  • Naturliga antioxidanter

Flera av dessa ämnen har visat positiva effekter på kroppens celler i laboratoriestudier. De kan bland annat skydda mot oxidativ stress, minska inflammation och påverka tarmfloran positivt – faktorer som alla har koppling till hjärnans funktion.

Möjliga effekter vid Parkinson

Lingon kan inte bota Parkinsons sjukdom, men forskningen pekar på flera potentiellt gynnsamma effekter:

  • De skyddar hjärnceller från oxidativ stress, särskilt dopaminproducerande celler som påverkas vid Parkinson.
  • De kan minska låggradig inflammation i hjärnan.
  • De kan förbättra tarmfloran, vilket i sin tur påverkar hjärnan via tarm-hjärna-axeln.

Fakta: Tarm-hjärna-axeln
Tarmen och hjärnan kommunicerar via nervsignaler, immunreaktioner och ämnesomsättning. En god tarmflora kan minska inflammation och påverka hjärnans funktion positivt. Lingon, som är rika på fiber och växtämnen, kan stödja goda tarmbakterier.

Polyfenoler – naturens skyddsmekanismer

Polyfenoler är bioaktiva växtämnen som fungerar som antioxidanter i kroppen. De kan minska skadliga fria radikaler, stärka blodkärl och dämpa inflammation.

Lingon innehåller två viktiga typer:

  • Antocyaniner: färgämnen som ger bären dess röda färg, och som skyddar kärl och nervceller
  • Proantocyanidiner: smaklösa ämnen som har antibakteriell och antiinflammatorisk verkan

Andra livsmedel med liknande effekter är blåbär, kakao, grönt te och olivolja. Men lingon har ovanligt höga halter.

Lingon, svarta vinbär och hallon är bär med högt innehåll av polyfenoler – växtämnen som visat sig ha antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.

Hur äter man lingon på bästa sätt?

För att bevara näringsämnena bör lingon ätas i så naturlig form som möjligt. Bra alternativ är:

  • Frysta bär – på gröt, i smoothie eller med yoghurt
  • Lingonpulver – i dryck eller mat
  • Osötad eller lättsockrad sylt
  • Hemgjord dricka utan tillsatt socker

Personer med Parkinson som har sväljsvårigheter eller problem med viktnedgång bör rådgöra med läkare eller dietist innan större kostförändringar.

Sverige – världsledande på lingon

Sverige är världens största producent av vildväxande lingon. Årligen skördas upp till 382 miljoner kilo. Det är nästan dubbelt så mycket som i Finland, som är näst störst. Lingon exporteras som sylt, frysta bär och hälsoingredienser. En stor del av plockningen sker kommersiellt med hjälp av säsongsarbetare.

Slutsats

Lingon är ett traditionellt och hälsosamt bär med växande forskningsstöd. För dig som vill använda dem i vardagen finns de att köpa färska under hösten, frysta året runt eller som torkade produkter i hälsokostbutiker. De håller upp till en vecka i kylskåp – men kan frysas in direkt och sparas i minst ett år.

De kan inte ersätta läkemedel, men innehåller ämnen som visat sig skydda nervceller, minska inflammation och stödja tarmfloran – faktorer som är viktiga vid Parkinsons sjukdom. Som en del av en varierad kost kan lingon bidra till ett hälsosamt åldrande och en bättre hjärnhälsa.

Recept

Rårörda lingon
Ingredienser:
– 5 dl lingon
– 1–1,5 dl strösocker

Gör så här:
Rensa och skölj bären. Lägg dem i en bunke och rör försiktigt ihop med socker tills det lösts upp. Förvara i en burk med lock i kylskåp. Håller ca 5–7 dagar.

Lingonsylt
Ingredienser:
– 1 liter lingon
– 3–4 dl strösocker

Gör så här:
Lägg de rensade lingonen i en kastrull och koka upp långsamt. Tillsätt sockret och låt sjuda i 10–15 minuter. Skumma av, häll upp på rena glasburkar och förslut. Förvara svalt. Håller flera månader.

Thomas Winberg
Artikelförfattare

Maria Gyllström
Redigering och publicering


Källor

Livsmedelsverket. [u.å.]. Livsmedelsdatabasen. Tillgänglig på: www.livsmedelsverket.se

Ryyti, R. et al. (2014). Lingonberry (Vaccinium vitis-idaea) reduces hepatic inflammation and oxidative stress in high-fat fed mice. Journal of Functional Foods, 7, s. 239–247.

Harvard Gazette. (2024) Does Parkinson’s start in the gut? Tillgänglig från: https://news.harvard.edu/gazette/story/2024/12/does-parkinsons-start-in-the-gut-brain-microbiome/ [Hämtad: 29 juli 2025].

Harvard Stem Cell Institute. (u.å.) Parkinson’s Disease. Tillgänglig från: https://www.hsci.harvard.edu/parkinsons-disease-0 [Hämtad: 29 juli 2025].

Li, S., Yuan, S., Wang, K. & Zhao, Q. (2024) ’Effect of Antioxidants on the Gut Microbiome Profile and Brain Functions: A Review of Randomized Controlled Trial Studies’, ResearchGate. Tillgänglig från: https://www.researchgate.net/ [Hämtad: 29 juli 2025].

McGill University Newsroom. (2024) Lab-grown brain cells help uncover new targets for Parkinson’s treatments. Tillgänglig från: https://www.mcgill.ca/newsroom/ [Hämtad: 29 juli 2025].

Mihaila, C., Mircea, E.O., Munteanu, C.C., et al. (2024) ’Health-Improving Effects of Polyphenols on the Human Intestinal Microbiota: A Review’, MDPI, 26(3), s. 1335. Tillgänglig från: https://www.mdpi.com/1422-0067/26/3/1335 [Hämtad: 29 juli 2025].

Parkinson’s UK. (u.å.) Inflammation and Parkinson’s. Tillgänglig från: https://www.parkinsons.org.uk/ [Hämtad: 29 juli 2025].

Reddy, P.H., Reddy, G.P. & Aliev, G. (2021) ’Anthocyanins: A Comprehensive Review of Their Chemical Properties and Health Effects on Cardiovascular and Neurodegenerative Diseases’, PMC, 8(9), s. 1024. Tillgänglig från: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7504512/ [Hämtad: 29 juli 2025].

Saleem, A., Khan, M.S., Ullah, A., et al. (2024) ’Full article: Anthocyanins and Proanthocyanidins: Chemical Structures, Food Sources, Bioactivities, and Product Development’, Taylor & Francis Online, 39(1). Tillgänglig från: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/87559129.2022.2029479 [Hämtad: 29 juli 2025].