Proteinfördelad kost vid Parkinsons sjukdom

Proteinfördelad kost används främst i medicinska sammanhang där en person behöver ett jämnare intag av protein under dagen för att hantera specifika hälsotillstånd.

Hur mycket protein behöver vi?
Vi får energi (kalorier) från fett, kolhydrater och protein och vi behöver en bra balans mellan dessa näringsämnen. Rekommendationen för vuxna mellan 18 och 65 år i de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023) är att 10 – 20% av kalorierna kommer från protein. Då uppnås en bra balans samtidigt som du får i dig så mycket protein du behöver med god marginal.

Du som är vuxen behöver 0,83 g protein per kg kroppsvikt per dag. Väger du 64 kg behöver du 53 g protein per dag (64×0,83). Äter du 2500 kilokalorier (kcal) om dagen och följer rekommendationen om att få 10 – 20% av kalorier från protein får du i dig 63 – 125 g protein per dag.

För dig som är över 65 år kan ett större intag av protein motverka minskningen av muskelmassa som kommer när man blir äldre. Proteinet bör bidra med 15 – 20% av energin så att det du får i dig motsvarar 1,2 – 1,5 g protein per kg kroppsvikt.

Du som har ett lågt intag av energi måste tänka särskilt på att få i dig rekommenderad mängd protein. Det gör du genom att äta proteinrik mat. Då blir andelen protein i maten större. Ett lågt energiintag är under 1920 kilokalorier.

När rekommenderas proteinfördelad kost vid Parkinsons sjukdom?
Personer med Parkinsons sjukdom kan behöva en proteinfördelad kost eftersom proteinet påverkar upptagningen av levodopa. Levodopa omvandlas till dopamin i hjärnan. Dopaminbrist är ett av de centrala problemen vid Parkinsons sjukdom. För mycket protein på en gång kan hindra levodopa från att verka effektivt. Detta kan förvärra symtomen. Genom att sprida proteinintaget jämnt över dagen, eller genom att äta proteinfattiga måltider vid medicinintag, kan man förbättra läkemedlets effekt.

Förslaget till proteinmodifierad kost innebär att kosten inte får innehålla mer än 7 – 10 g protein före klockan 17 på dagen. Behovet av protein skall täckas med måltider under kvällen.

Kostomläggning med undersökning, riskbedömning, åtgärda och följa upp bör förankras hos en dietist med kunskap om Parkinsons sjukdom.

Sammanfattningsvis
Det finns flera anledningar till att överväga insättandet av proteinmodifierad kost vid Parkinsons sjukdom. Risk för anemi, hjärtkärlsjukdom och viktnedgång, praktiska och sociala aspekter på mat och måltider gör det extra viktigt att anlita en dietist som har fördjupad insikt om denna problematik.

Medicineringen är oftast individuell och kosten bör därför också planeras för varje enskild patient. Avgörande faktorer är också förmåga att laga mat, att äta, smakförändringar, aptitlöshet och illamående med mera. Blir det ytterligare krav för att klara speciell diet, kommer sannolikt många att riskera onödig viktnedgång. Att mer än hälften av alla patienter med Parkinsons sjukdom har tecken på näringsbrist, talar för att vid genomförande av proteinmodifierad kost måste uppföljning och medicinsk kontroll finnas med i bilden. Supplementering med vitaminer och mineralämnen är av stor betydelse och behovet av energi- och näringsrika mellanmål blir extra stort.

Hur ser en dag ut med proteinfördelad kost för en person med Parkinsons sjukdom?
För personer med Parkinsons sjukdom är målet med en proteinfördelad kost att minska konkurrensen mellan protein och läkemedlet levodopa vid upptaget i tarmen. Detta innebär ofta att större delen av dagens proteinintag skjuts till kvällen, då levodopa vanligtvis inte behöver vara lika verksamt. På så sätt minimeras störningar i medicinens effekt under dagen när symtomlindring är viktigast.

Här är ett exempel på en dagsmeny:

Frukost
Havregrynsgröt (1 dl havregryn) tillagad med vatten. Bär som blåbär eller hallon och lite kanel på gröten. En frukt, t.ex. äpple eller banan. Kaffe eller te (utan mjölk).
Protein: Ca 3–5 g (lågt proteininnehåll för att minska konkurrensen med levodopa)

Förmiddagsmellanmål
Smoothie med frukter som banan, mango och lite spenat. Eventuellt en liten näve nötter för hälsosamma fetter (maximalt 5–7 nötter för att hålla proteinet lågt).
Protein: Ca 2–3 g (lågt)

Lunch
Grönsakssoppa baserad på rotfrukter som morötter, potatis och selleri. Fullkornsris eller bulgur (1 dl kokt). En sallad med blandade grönsaker (gurka, tomat, paprika) och en lätt dressing av olivolja.
Protein: Ca 8–10 g (måttligt proteininnehåll)

Eftermiddagsmellanmål
Ett fruktfat med äpple, päron och ett par skivor melon. Några riskakor eller en skiva knäckebröd.
Protein: Ca 1–2 g (lågt)

Middag (huvudmålet med protein)
Kycklingbröst (ca 100 gram) eller ett vegetariskt protein som tofu eller baljväxter. Kokt potatis eller quinoa (1 dl kokt). Ugnsrostade grönsaker som morötter, broccoli och paprika. En liten klick hummus som tillbehör.
Protein: Ca 20–25 g (större mängd protein till kvällen)

Kvällsmål
Kvarg eller naturell yoghurt (ca 100–150 gram) med lite honung eller skivade bär. En liten handfull nötter eller frön.
Protein: Ca 10–12 g (för att uppnå dagens totala proteinbehov)

Total proteindistribution
Den här fördelningen minskar proteinintaget under dagens aktiva timmar, då medicinen behöver vara mest effektiv. Det största proteinintaget är istället under kvällen. Detta schema kan bidra till att minska påverkan av protein på levodopas effekt och ge bättre symtomkontroll under dagen.

Hur mycket protein har olika livsmedel?
Här är en lista över hur mycket protein vanliga livsmedel innehåller per 100 gram (källa: ChatGPT):

Animaliska livsmedel
Kycklingbröst (tillagat) – ca 31 g protein
Nötkött (mager, tillagad) – ca 26-31 g protein
Fisk (t.ex. lax, tillagad) – ca 25 g protein
Ägg – ca 13 g protein (ett ägg har ca 6–7 g protein)
Mjölk (3% fett) – ca 3,4 g protein (per 100 ml)
Keso (fettfri) – ca 11-12 g protein
Yoghurt (naturell, fettreducerad) – ca 4–5 g protein
Ost (hårdost, typ gouda) – ca 25 g protein

Vegetariska livsmedel
Sojabönor – ca 12 g protein
Linser – ca 9 g protein
Kikärter – ca 7 g protein
Jordnötter (rostade, osaltade) – ca 25 g protein
Mandel – ca 21 g protein
Solrosfrön – ca 20 g protein
Pumpafrön – ca 19 g protein
Quinoa – ca 14 g protein
Bulgur – ca 12 g protein
Tofu (fast) – ca 10-15 g protein
Sojadryck – ca 3 g protein

Thomas Winberg,  Artikelförfattare
Maria Gyllström, Redigering och publicering