Nyhetsbrev
Missa inga nyheter! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Du som är medlem och har anmält din e-postadress får automatiskt nyhetsbrevet.
Kött är en rik källa till flera viktiga näringsämnen, särskilt animaliska proteiner som är kompletta (de innehåller alla essentiella aminosyror). Att äta kött kan också innebära vissa risker för hälsan beroende på konsumtionsnivå, tillagningsmetoder och köttets kvalitet.
Fördelar med att äta kött
Kött är en näringsrik del av många kosthållningar och en viktig källa till flera essentiella ämnen. Det innehåller högkvalitativt protein, vilket behövs för muskeluppbyggnad, cellreparation och ett starkt immunförsvar. Vitamin B12, som är avgörande för nervsystemet och bildningen av röda blodkroppar, finns också rikligt i kött, särskilt i rött kött och kyckling. Förutom detta innehåller kött hemjärn, en form av järn som kroppen lätt absorberar, vilket bidrar till att förhindra anemi. Zink är ett annat viktigt ämne i kött, som stöder immunförsvaret och hjälper kroppen att läka sår. I vissa fall, exempelvis i gräsbetande eller viltkött, kan kött även vara en bra källa till omega-3-fettsyror, vilka är viktiga för hjärt- och hjärnhälsa.
Risker för cancer kopplat till köttkonsumtion
Trots dess näringsmässiga fördelar har forskningen visat att höga intag av rött och processat kött kan öka risken för vissa cancerformer, särskilt tjocktarms- och ändtarmscancer. Rött kött, som nötkött, fläsk och lamm, klassificeras av WHO som ”troligen cancerframkallande för människor” (grupp 2A). Sambandet är dock inte lika starkt som för processat kött, men risken ökar vid hög konsumtion. Studier visar att daglig konsumtion av 100 gram rött kött kan öka risken för tjocktarmscancer med cirka 17 %.
Processat kött, som korv, bacon, skinka och salami, har klassificerats som ”cancerframkallande för människor” (grupp 1). Forskning visar att daglig konsumtion av 50 gram processat kött kan öka risken för tjocktarmscancer med ungefär 18 %. Denna risk beror delvis på tillsatser som nitriter och nitrater samt på hur köttet konserveras, exempelvis genom rökning eller saltning.
Faktorer som påverkar risken
Förutom mängden och typen av kött spelar även tillagningsmetoder en viktig roll. Att tillaga kött vid höga temperaturer, som vid grillning, stekning eller rökning, kan leda till bildning av cancerframkallande ämnen som heterocykliska aminer (HCA) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Dessa kemikalier bildas när kött utsätts för hög värme, och överdriven grillning eller förkolning kan förstärka risken.
Individuella faktorer, såsom genetik, kan också påverka hur känslig en person är för de negativa effekterna av köttkonsumtion. Genetiska variationer kan styra hur kroppen bryter ner kött eller reagerar på cancerframkallande ämnen.
Balans mellan risker och fördelar
Förståelsen av relativ och absolut risk är central i diskussionen om kött och cancer. Även om en relativ riskökning på 18 % kan låta betydande, innebär det i praktiken att grundrisken för tjocktarmscancer (vanligtvis 4-5 %) ökar något, exempelvis från 5 % till 5,9 % vid regelbunden konsumtion av processat kött.
För att minimera riskerna rekommenderas det att begränsa intaget av processat kött och hålla konsumtionen av rött kött under 350 gram per vecka, enligt Nordiska Näringsrekommendationer (NNR).
En balanserad kost med fokus på grönsaker, frukt, fisk och nötter kan ge de näringsämnen kroppen behöver utan att öka risken för cancer. Det rekommenderas att äta 500–800 gram grönsaker och frukt dagligen, 20–30 gram nötter per dag och 300–450 gram fisk per vecka.
Slutsats
Kött är en näringsrik del av en balanserad kost och innehåller flera viktiga ämnen som protein, vitamin B12 och järn. Samtidigt kan överdriven konsumtion av rött och processat kött öka risken för vissa cancerformer. Genom att välja måttliga mängder, prioritera hälsosamma tillagningsmetoder och komplettera kosten med vegetabiliska livsmedel kan du dra nytta av köttets näringsmässiga fördelar samtidigt som du minimerar potentiella risker.
Thomas Winberg, artikelförfattare
Maria Gyllström, redigering och publicering
Källhänvisning:
WHO Livsmedelsverket
IARC (Internationella cancerforskningsinstitutet)
NNR (Nordiska Näringslivsrekommendationen)
chatGPT.com