Så får du hjälp av en arbetsterapeut eller fysioterapeut

Vilken hjälp kan en Parkinsonsjuk erhålla av en arbetsterapeut och av en fysioterapeut och vilka hjälpmedel finns det att tillgå?

Arbetsterapeut

En arbetsterapeut kan hjälpa en person med Parkinsons sjukdom på flera sätt för att förbättra deras dagliga liv och självständighet.

Här är några av de specifika områden där en arbetsterapeut kan vara till hjälp:

Förbättra finmotorik och grovmotorik

◊ Arbetsterapeuten kan hjälpa till att förbättra handstyrka och fingerfärdighet, vilket är viktigt för aktiviteter som att skriva, klä på sig eller hantera bestick.

◊ Ta fram övningar för att stärka stora muskelgrupper och förbättra balans och koordination, vilket kan minska risken för fall.

Anpassning av vardagsaktiviteter

◊ Hjälp med att utveckla strategier för att utföra dagliga sysslor som att klä på sig, laga mat eller använda telefonen på ett mer effektivt sätt.

◊ Undervisning i att planera och strukturera dagen för att hantera trötthet och optimera energinivåerna.

Anpassning av hemmet och arbetsmiljön

◊ Rekommendera och installera hjälpmedel, som exempelvis handtag och räcken, halkskydd eller specialredskap för att underlätta i köket.

◊ Råd om möblering och placering av saker för att minska behovet av att sträcka sig eller böja sig, vilket kan vara svårt med Parkinsons sjukdom.

Hjälpmedel och tekniska hjälpmedel

◊ Identifiera lämpliga hjälpmedel som underlättar i vardagen, såsom specialdesignade bestick, rörelsehjälpmedel eller hjälpmedel för påklädning.

◊ Introducera användning av appar eller andra tekniska hjälpmedel för att påminna om medicinering eller hjälpa till med röststyrning för personer med talsvårigheter.

Förebyggande av fall och säkerhetsträning

◊ Arbeta med tekniker för att förhindra fall, vilket är vanligt hos personer med Parkinsons sjukdom på grund av balansproblem.

◊ Genomföra säkerhetsbedömningar i hemmet för att identifiera riskfaktorer och ge rekommendationer för att öka säkerheten.

Stresshantering och mentalt stöd

◊ Hjälpa till med strategier för att hantera stress och ångest, vilket kan förvärra symtom hos personer med Parkinsons sjukdom.

◊ Uppmuntra till deltagande i sociala aktiviteter och stödgrupper för att minska isolering och öka välbefinnande.

Utbildning och rådgivning

◊ Ge patienten och deras familj eller vårdgivare information om sjukdomen, dess progression och hur man bäst hanterar symtom i vardagen.

◊ Ge stöd och vägledning om hur man kan hantera förändringar i funktionsförmåga och hur man kan bibehålla självständighet så länge som möjligt.

◊ Genom dessa insatser kan en arbetsterapeut hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att förbättra sin livskvalitet och bibehålla en högre grad av självständighet och trygghet i sina dagliga aktiviteter.

Fysioterapeut

En fysioterapeut kan spela en viktig roll i vården av personer med Parkinsons sjukdom genom att hjälpa till att förbättra rörlighet, styrka, balans och livskvalitet.

Här är några specifika sätt som en fysioterapeut kan hjälpa en person med Parkinsons sjukdom:

Förbättring av rörlighet och flexibilitet

◊ Fysioterapeuten kan skapa ett träningsprogram som inkluderar stretchövningar för att bibehålla och förbättra rörligheten i lederna, vilket kan hjälpa till att motverka stelhet, ett vanligt symptom vid Parkinsons.

◊ Anpassade övningar för att öka rörelseomfånget, vilket kan minska muskelstelhet och förbättra smidigheten.

Balans- och koordinationsträning

◊ Fysioterapeuten kan arbeta med balanstekniker och övningar som minskar risken för fall. Detta kan inkludera enkla övningar som att stå på ett ben eller mer avancerade övningar med balansredskap.

◊ Träning som fokuserar på att förbättra koordination och kroppskontroll, vilket kan hjälpa till att hantera symptom som skakningar och koordinationssvårigheter.

Förbättring av gångmönster (gångträning)

◊ Hjälp med att förbättra gångmönster, såsom att ta större steg, öka steglängden, och minska ”frysning” (när fötterna fastnar i marken). Tekniker kan inkludera visuella eller auditiva signaler för att förbättra gången.

◊ Råd om och träning med hjälpmedel som käppar eller rollatorer för att förbättra säkerhet och effektivitet vid gång.

Styrketräning

◊ Utveckla individuellt anpassade styrketräningsprogram för att öka muskelstyrka, särskilt i benen och bålen, för att stödja bättre stabilitet och minska svaghet.

◊ Användning av vikter eller andra motståndsredskap för att gradvis öka muskelstyrkan och uthålligheten, s k progressiv resistensövning.

Konditionsträning

◊ Hjälpa till med träning som förbättrar hjärt- och lungkapaciteten, som promenader, cykling eller simning. Detta kan också bidra till att förbättra den generella energinivån och minska trötthet.

Andningstekniker och hållning

◊ Hjälpa till att förbättra andningskapaciteten genom specifika andningsövningar, vilket kan vara viktigt eftersom Parkinsons sjukdom kan påverka bröstmusklernas rörlighet och lungkapaciteten.

◊ Träna på rätt hållning för att motverka framåtböjd hållning (kyfos), som är vanlig hos personer med Parkinsons sjukdom. Detta kan också minska smärta och förbättra balans och rörlighet.

Fallförebyggande och säkerhetsutbildning

◊ Informera om hur man bäst förebygger fall och vilka strategier man kan använda för att förbättra säkerheten hemma och i samhället.

◊ Lär ut hur man reser sig upp från en stol eller från golvet på ett säkert sätt, samt andra dagliga rörelser för att minimera fallrisk.

Hantera muskelspasmer och smärta

◊ Användning av tekniker som massage, ultraljud eller elektrisk stimulering för att lindra smärta och muskelspasmer som kan vara förknippade med Parkinsons sjukdom.

◊ Hjälpa till med att stretcha och slappna av musklerna för att minska muskelspänning och stelhet.

Träning i funktionella rörelser

◊ Öva på dagliga funktionella rörelser som att sätta sig ner och ställa sig upp, gå upp och ner i trappor, och andra aktiviteter som är viktiga för att behålla självständigheten i vardagen.

Utbildning och rådgivning

◊ Ge råd och information om Parkinsons sjukdom och hur fysisk aktivitet kan påverka symtomen positivt.

◊ Ge utbildning och råd till vårdgivare om hur de kan hjälpa och stötta personen med Parkinsons på bästa sätt.

Genom dessa insatser kan fysioterapeuten hjälpa till att förbättra en persons fysiska funktioner, öka självständighet och livskvalitet samt minska risken för komplikationer såsom fall.

Hjälpmedel

Som funktionshindrad finns det ett brett utbud av hjälpmedel som kan användas både i hemmet och utomhus för att underlätta vardagen och öka självständigheten. Dessa hjälpmedel kan anpassas för att stödja olika typer av funktionsnedsättningar, inklusive rörelsehinder, syn- eller hörselnedsättningar, och kognitiva funktionsnedsättningar.

Här är en översikt över hjälpmedel som kan vara användbara i både hemmet och utomhus:

Rörelsehjälpmedel för inomhusbruk

Rollatorer och käppar: Används för att stödja gång och balans inomhus.
Rullstolar: Manuell eller elektrisk, för personer som har svårt att gå eller inte kan gå alls. Dessa kan också vara utrustade med funktioner för att höja sittpositionen eller ligga ner.
Hissar och trapphissar: Installerade i hemmet för att möjliggöra tillgång till olika våningar utan att behöva använda trappor.
Lyftar: För att förflytta en person mellan säng, stol, och andra platser i hemmet, vilket är viktigt för dem med omfattande rörelsehinder.

Badrumsanpassningar

Duschstolar och badkarshissar: Gör det enklare att duscha och bada för personer med begränsad rörlighet.
Handtag och stödhandtag: Monterade i badrum nära toalett, dusch och badkar för extra stöd och säkerhet.
Toalettförhöjare och duschpallar: Gör det lättare att använda toaletten och duschen.

Köksanpassningar

Greppvänliga redskap och bestick: Ergonomiskt utformade för personer med svaga händer eller greppsvårigheter.
Automatiserade apparater: Vattenkokare med säkerhetsfunktioner, spisar med automatisk avstängning, och kylskåp med lättillgängliga dörrar.

Sovrumsanpassningar

Justerbara sängar: Elektriska sängar som kan justeras för att underlätta i- och urstigning samt hitta bekväma sovpositioner.
Sänghandtag och sänglyftar: Hjälper till att resa sig ur sängen självständigt.

Hjälpmedel för syn- och hörselnedsättningar

Förstoringsglas och elektroniska förstorare: För att läsa och se detaljer tydligare.
Hörselslingor och förstärkare: För att höra bättre vid telefonsamtal eller vid användning av TV.
Vibrationslarm och blinkande larm: För att varna vid dörrknackningar, brandlarm eller telefonsignal.

Smarta hem-lösningar

Röststyrda enheter och smarta assistenter: För att kontrollera belysning, temperatur och säkerhetssystem.
Automatiserade dörrar och fönster: För att öppna och stänga dem med fjärrkontroll eller röststyrning.

Rörelsehjälpmedel för utomhusbruk

Utomhusrullatorer: Robustare än inomhusrullatorer, ofta med större hjul och bättre dämpning för att klara ojämna ytor utomhus.
Elrullstolar och scootrar: För att öka rörligheten utomhus, ofta utrustade med större hjul och kraftfullare motorer för att hantera trottoarkanter och ojämna terränger.
Fordon med handkontroller: Bilar som är modifierade med handreglage för gas och broms för dem som inte kan använda benen.

Hjälpmedel för tillgänglighet utomhus

Ramper och transportabla ramper: För att övervinna trappsteg och höga trottoarkanter vid in- och utgångar.
Offentliga hissar och plattformslyftar: Hissar vid ingångar till byggnader eller platser med höjdskillnader, vilket gör dem mer tillgängliga.
Vägbanemärken och taktila gångvägar: För att hjälpa personer med synnedsättning att navigera i urbana miljöer.

Hjälpmedel för synnedsättning utomhus

Vita käppar: För att hjälpa personer med synnedsättning att identifiera hinder och markera deras närvaro för andra.
Ledhundar: Specialtränade hundar som hjälper personer med synnedsättning att navigera säkert utomhus.
Talsystem i kollektivtrafik: System som annonserar hållplatser och annan information högt för att underlätta resande.

Hörselhjälpmedel utomhus

Personliga förstärkare: Små enheter som kan användas utomhus för att förstärka ljud, vilket är särskilt användbart i bullriga miljöer.
Vibrerande larmklockor: Bärbara enheter som vibrerar för att varna om viktiga händelser eller alarm.

Kognitiva hjälpmedel utomhus

GPS-baserade navigationsenheter: Appar och enheter som hjälper personer med kognitiva funktionsnedsättningar att navigera och hitta vägen.
Påminnelsearmband: Elektroniska armband som kan påminna användaren om uppgifter eller medicinering.

Kombination av hjälpmedel för hemmet och utomhus

Personliga larm och trygghetslarm

Bärbara larm: Kan användas både hemma och utomhus för att kalla på hjälp vid nödsituationer.
GPS-trygghetslarm: För personer som är i riskzonen för att gå vilse eller som behöver extra säkerhet utanför hemmet.

Tekniska hjälpmedel och appar

Medicinsk påminnelse: Appar eller enheter som påminner om medicinering och viktiga aktiviteter, kan användas hemma och när man är ute.
Digitala assistenter: Appar som hjälper till med planering, kommunikation och nödsituationer, både hemma och utomhus.

Genom att kombinera dessa hjälpmedel kan personer med funktionsnedsättning få stöd och hjälp för att leva ett mer självständigt och tryggt liv både i hemmet och utomhus. Många av dessa hjälpmedel kan ordineras av sjukvårdspersonal och kan ofta finansieras eller subventioneras av kommun eller landsting. Det är bra att kontakta en arbetsterapeut, fysioterapeut eller annan specialist för att få hjälp att välja rätt hjälpmedel baserat på individens specifika behov.

Thomas Winberg, artikelförfattare
Maria Gyllström, redigering och publicering

Källor:
https://www.arbetsterapeuterna.se
https://www.arbetsterapeutforbundet.se
https://www.fysioterapeuterna.se
https://www.jointacademy.se
https://www.framtid.se
https://chatgpt.com