Föreningsnytt / 2023-11-02

Deep Brain Stimulation (DBS)

DBS – Deep Brain Stimulation

DBS är en förkortning för ”Deep Brain Stimulation”, dvs. djup hjärnstimulering. Metoden innebär att man opererar in ett system för att med hjälp av elektrisk ström blockera felaktiga nervsignaler i ett litet område i hjärnan. Operationen utförs med stereotaktisk funktionell neurokirurgi. DBS är idag en etablerad behandling och sannolikt det område som utvecklas fortast inom neurokirurgin. Mer än 150 000 patienter har opererats i världen och nya indikationer och tekniker tillkommer hela tiden.

Så här går operationen till
Först identifieras målområdet i hjärnan med hjälp av magnetkameran via ett datoriserat system. När sedan elektroden skall placeras är det viktigt att undvika känsliga områden. Detta planeras därför millimeter för millimeter med hjälp av detta system.

Operationen steg för steg
Operationen börjar med att fixera patientens huvud med en så kallad stereotaktisk ram. Det är en metallkonstruktion som håller huvudet stilla och ger neurokirurgen mätpunkter för att orientera sig i hjärnan.

På de flesta håll sätter man in fem elektroder på varje sida av hjärnan. Tekniken har utvecklats så att det räcker med en enda.

På operationsbordet röntgas patienten för att se att elektroden nått sitt mål. När det är klart skapar neurokirurgen en hudficka för nerv-stimulatorn, pacemakern, nedanför vänster nyckelben.

Därefter kopplas pacemakern till en kabel som dras under huden hela vägen upp på huvudet och ansluter till elektroden. När såren har sytts igen är operationen klar.

Efter operationen
Patienten får vila sig några veckor innan stimuleringen av elektroden ställs in. DBS-sköterskan provar olika inställningar med en ”fjärrkontroll” mot pacemakern. Strömstyrkan kan varieras, längd och frekvens på impulserna för att hitta den kombination som ger bäst effekt.

Ingreppet innebär generellt få risker. Stimuleringen kan ge pirrningar och sluddrigt tal men det kan justeras när pacemakern ställs in.

Det första året efter operation optimeras behandlingen var tredje månad så att symtomen ska begränsa patienten så lite som möjligt. Målet är att få bästa möjliga effekt utan biverkningar. Därefter kontrolleras behandling och pacemaker en gång om året.

Erfarenhet
90% är nöjda, 10% är ej nöjda. 1% får blödningar, 3% får infektioner. Väntetid 1 år.

Anette Nobrell, DBS-sjuksköterska, Neurologen Skånes Universitetssjukhus i Lund