Skånska mord – Hurvamördaren Tore Hedin

Mördaren Tore Hedin var fjärdingsman och deltog själv i utredningen av mordet och branden, vilket gjorde det enklare för honom att undgå att bli avslöjad.

 Tore Hedin var född 7.1.1927 i Annelöv i Stora Harrie församling utanför Kävlinge och död 22.8.1952 i Bosarpsjön i Häglinge (självmord) var en svensk polis och gärningsman i de så kallade Hurvamorden där han mördade 10 personer innan han själv tog sitt liv genom att dränka sig i Bosarpsjön. Tore Hedins föräldrar, Hulda Marie Hedin och Per Alfred Hedin, var lantbrukare.

Blev fjärdingsman efter stökiga ungdomsår
Redan som 16-åring hade han gjort sig skyldig till mordbrand då han hade brutit sig in i Gustavhills Bryggeri i närheten av föräldrahemmet i Annelöv och stulit foder till familjens hästar. För att dölja spåren efter brottet tände han eld på bryggeriet. Tre år senare ska han ha stulit en motorcykel och lämnat den i Åsum.

Under början av 1950-talet genomgick Hedin en underbefälsutbildning på regementet A3 i Kristianstad, där han kom att lära känna den person, Gunnar Johansson, som i framtiden skulle utreda hans brott. Beskrivningen av Hedins person som givits av denne är att han var uppskattad, trevlig och verkade snäll, men han ansågs redan då som en udda figur. Efter genomförd utbildning fick Hedin tjänst s0m fjärdingsman.

Det första mordet
Sitt första mord begick Hedin den 28 november 1951 klockan 02.30 i Tjörnarp, då han efter att ha spelat poker med sin vän kvarnägaren Johan Folke Allan Nilsson, slog ihjäl denne och stal dennes pengar. Vid tillfället kom Hedin över 4 369 kronor, varefter han vid tretiden på natten tände eld på huset de hade befunnit sig i för att dölja spåren. I egenskap av fjärdingsman utredde Hedin själv brottet tillsammans med kriminalare och ett medium, Olof Jönsson (detta var första och enda gången som ett medium användes i en svensk brottsutredning). Hedin var vid den här tidpunkten fjärdingsman och deltog själv i utredningen av mordet och branden, vilket gjorde det enklare för honom att undgå att bli avslöjad.

Fästmön Ulla Östberg och morden i Kvärlöv
I augusti 1952, efter mordet i Tjörnarp, slog Hedins fästmö Ulla Östberg upp förlovningen med Hedin och polisanmälde honom för att vid ett flertal tillfällen ha misshandlat henne. Som en följd av detta miste Hedin sitt vikariat som extra ordinarie fjärdingsman.

Natten till den 22 augusti 1952 mördade Hedin sina föräldrar Per och Hulda Hedin med en yxa i deras hem i Kvärlöv. Enligt det brev som Hedin lämnade efter sig ska dessa två mord ha skett kring midnatt. Efter morden tände Hedin eld på huset, precis som han gjort efter mordet på kvarnägaren året innan.

Ulla Östberg och ålderdomshemmet i Hurva där hon arbetade

Morden i Hurva
Ungefär en halvtimme efter midnatt anländer Hedin till ålderdomshemmet i Hurva där hans före detta fästmö Ulla Östberg arbetar. Där mördar han Östberg och ålderdomshemmets föreståndarinna Agne Lundin, varefter han häller ut bensin i trapporna, barrikaderar dörren till byggnaden och sätter eld på ålderdomshemmet som är fyllt av sovande åldringar.

Bakgrunden till det som hände den aktuella natten var det svek som han ansåg sig ha blivit utsatt för av sin före detta flickvän Ulla Östberg. Hon hade nämligen anmält honom för den misshandel som hon utsatts för någon vecka tidigare, då han under hot försökte tvinga henne att ta honom tillbaka.

Under några få timmar natten till den 22 augusti mördade Hedin nio personer (däribland Ulla Östberg och Hedins egna föräldrar) och blev därigenom den mest ökända massmördaren i svensk kriminalhistoria. Fyra av de boende på ålderdomshemmet dör i lågorna: Bengta Andersson, Elina Andersson, Nils Larsson och Maria Nilsson. Dessutom skadas åldringen Maria Pettersson så svårt att hon avlider efter några dygns sjukhusvård. Att inte fler av de boende omkom i branden berodde huvudsakligen på att lokalbefolkningen så snabbt var på plats och inledde en räddningsinsats med stegar.

Självmordet
Efter att ha satt eld på ålderdomshemmet skriver Hedin ett brev där han erkänner sina brott. I brevet inkluderar han också några kryptiska ord om att den som vill lösa gåtan ska leta i det våta.

Avskedsbrevet

”Telefonen ringer, polisen springer och letar efter mig, men mej hittar dom ej. Men min övergivna bil har ni hittat nu och det är ju ändå något och vill ni gissa en gåta så leta i det våta ifall ni tror att jag är där.
Ja, mina vänner, varför nu detta som kan synas som en dåres verk och det kan hända att det är det också som man känner sig själv känner man andra och där ser ni i dag röd i morgon död man vet aldrig när det är tid att lämna in. Ja, nu skall jag bara i korthet omtala vad jag gjort och varför så att ni skall slippa att ljuga för den nyfikna allmänheten. Ja, i september 1943 satte jag fyr på Gustafshills bryggeri i Annelöv och anledningen var att jag stulit havre på vinden till vår häst därhemma som far svalt och för att det inte skulle synas så slängde jag in en sticka i halmen innan jag gick med den följd som blev.
Sen på hösten 1946 stal jag mc L 150 i Kristianstad och satte i Asum.
I november 1951 närmare bestämt den 28 kl. 02.30 mördade jag kvarnägare John Folke Allan Nilsson i Tjörnarp samt satte samma dag kl 03.00 fyr på hans fastighet. Skälet var behov av pengar och jag kom över 4369:- vid ifrågavarande tillfälle.
Och nu är anledningen den att jag blivit bedragen av den tös, som betytt allt för mig här i livet. Hon har handlat svekfullt mot mej och det lönar jag så här.
Den 21 augusti klockan 24.00 slog jag ihjäl min mor och far samt satte eld på huset, därefter körde jag till den svekfulla flickan i Hurva och kom dit kl 00.30. Efter att ha studerat ut lämpligt sätt slog jag ihjäl henne och hennes chef klockan 01.30 varefter jag klockan 02.00 satte eld på huset efter att ha dränkt in det med bensin.
Ja, nu slutar jag, hoppas ni kan tyda det till vad ni vill ha det till och så får jag som min yttersta vilja härmed förklara att om det blir kvar något efter mig skall (maskerade namnuppgifter) i Malmö lika dela det som är kvar för de är dom bästa kamrater jag haft och dom behöver det lika bra båda.
I hopp att endast fakta kommer till pressen slutar jag härmed och beklagar att inte jag blev kriminalare för då hade många ouppklarade brott kommit fram för det är om jag skall vara ärlig det enda jag skulle duga till.
Nå, nu är kl 04.00 den 22 aug 1952 och nu slutar jag detta och min sorgliga levnad i hopp att bli förstådd och förlåten av dom som kan och har möjlighet och lust därtill.
Glad, lugn och beredd går jag i döden, ty allt har nu uppfyllts, ty nu är allt uppfyllt”.

Tore Hedin
Mördare
adress: okänd

P.S. Mina föräldrar dödade jag för att dom skulle få slippa att se och lida för vad jag nu gjort. D.S.”

Brevet lämnar Hedin i sin bil, varpå han beger sig till Bosarpsjön och i den begår självmord genom att dränka sig. Han bar ett armbandsur vid tillfället och detta stannade kring klockan fyra, så man tror att detta var tidpunkten för självmordet.

Efter döden
När Hedins kropp slutligen hittades i sjön fördes den till Lunds universitet för undersökningar (bland annat skulle hjärnan obduceras). Hans stoft lades på en askgravplats på Norra kyrkogården i Lund den 6 december 1973.

Thomas Winberg

Källor
wikipedia.org
land.se
bilderisyd.se
svenskamord.se
allas.se
poddtoppen.se