Inspelning och referat från Världsparkinsondagen 2022!

Inspelningen av Världsparkinsondagen ägde rum den 11 april på Scandic Hotel i Lund. Från vänster: Kajsa Brolin, Jonathan Timpka, Malin Parmar och  Lisa Kirsebom.

För att se i helskärm, klicka på pilarna nere till höger på spelaren.

Världsparkinsondagen 2022

TEMA: ”MultiPark – från gener och celler till livskvalitet”:

• • vad som påverkar arbetsförmågan när man drabbas av Parkinsons sjukdom
  • vad krävs för att upprätthålla en livstillfredsställelse trots sjukdomen
  • vilka behandlingsmetoder vi kan förvänta oss i framtiden
  • vad som orsakar Parkinsons sjukdom hos vissa personer men inte hos andra

Drygt 200 personer hade lockats av inbjudan och evenemanget ägde rum på Scandic Star Hotel i Lund. Efter introduktion, av moderator Lisa Kirsebom och Parkinson Skånes ordförande Monica Vikingsson, var det dags för första föreläsningen.

Referat

Lisa Kirsebom och Monica Vikingsson

Introduktion moderator Lisa Kirsebom
Presentation av Parkinson Skåne ordförande Monica Vikingsson

Jonathan Timpka, läkare och doktor i neurologi, hade valt ämnet ”Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom”.

Fram till 1980-talet fokuserade forskningen främst på rörelsesymtomen vid Parkinsons sjukdom, men det är en mer komplex sjukdom än så.

James Parkinson uttalade 1815 följande: ”…tarmarna, vilka hela tiden legat i dvala, kräver nu i de flesta fall stimulerande läkemedel med stor kraft”.

J.M. Charcot uttalade sig 1878 så här: ”Det finns en känsla av fullständig utmattning, av trötthet, kort sagt, en obestämbar oro”.

W.R. Grower uttalade 1886 följande: ”Ofta finns depression, det kan vara svårt att säga om detta är mer än det naturliga resultat av den fysiska sjukdomen”.

Icke-motoriska symtom
Sömnstörning, förstoppning, blodtrycksfall, trötthet, ångest, nedstämdhet, svårt att koncentrera sig, planeringsproblem, dåligt minne, hallucinationer.

Utveckling av Parkinsons sjukdom, symtom långt innan diagnos
Sömnstörningar, nedsatt luktsinne,förstoppning, depression.

Symtom vid tidig sjukdom
Vilotremor, rigiditet, bradykineseri, synpåverkan.

Symtom vid avancerad sjukdom
Balansproblem, fall, demens, hallucinationer

Vad hände mellan 1900-2000
• 1930-talet – elbehandling
• 1940-talet – tuberkulosmedicin, påverkar sinnesstämningen
• 1950-talet – tricykliska antidepressiva
• 1970-talet – kognitiv beteendeterapi
• 1980-1990-talet – serotoninåterupptagningshämmare SSRI

Riskfaktorer för depression vid Parkinsons sjukdom
• Kvinnligt kön
• Egen eller familjehistoria av depression
• Tidigt insjuknande i Parkinsons sjukdom
• Annat psykiskt illabefinnande

Slutsatser
• Kliniskt relevanta depressiva symtom ses hos 35% av personer med Parkinsons sjukdom.
• Besvären debuterar ofta innan de motoriska symtomen
• Besvären är ofta större i samband med dosglapp
• Behandlingen består i första hand i optimering av parkinsonbehandlingar, annars antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi
• Allt psykiskt illabefinnande är inte sjukdom… men de tillgängliga behandlingarna hjälper många och tveka inte att söka hjälp om behovet finns.

Martina Svensson, kommunikationsansvarig på MultiPark, presenterade MultiPark (läs mer i tidigare artikel →)

Martina informerade också om MultiPark café som har ett Parkinson-tema den 9 juni klockan 17-19 i Belfragesalen, BMC D15, Lund. Anmälan till https://www.multipark.lu.se

Därefter redogjorde Martina för en studie som hon själv hade gjort och som visar att de som har varit fysiskt aktiva insjuknar senare i livet i Parkinsons sjukdom än de som inte varit fysiskt aktiva.

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap, är en etablerad forskare som leder sin forskargrupp inom stamcellsbiologi vid MultiPark. Förra året beviljades Malin ett prestigefyllt bidrag från Vetenskapsrådet med 50 miljoner kronor över en 10-årsperiod. Malins forskning går bland annat ut på att undersöka olika vägar till att ersätta de nervceller som går förlorade vid Parkinsons sjukdom.

Parkinsons sjukdom

• • Dopamincellerna i hjärnan dör
  • Minskad dopaminnivå i striatum (striatum är den största av den grupp strukturer i hjärnan som kallas basala ganglierna och som är placerade i främre delen av storhjärnan och kopplas normalt till motorisk funktion, den här delen av hjärnan är involverad i en mängd olika sjukdomar och funktionsstörningar varav Parkinsons sjukdom är en.)
  • Svårt att kontrollera rörelser, långsamma rörelser, skakningar, stelare muskler, svårt att sätta igång rörelse, sämre balans, även icke-motoriska symtom.

Transplantation av fostervävnad

Fetala stamceller är fosterstamceller som utvinns från aborterade foster och ur navelsträngsblod i samband med förlossningen.

I kliniska försök har patienter med Parkinsons sjukdom fått transplantat av hjärnvävnad från aborterade foster. Några patienter har märkt en förbättring medan andra har försämrats, och eftersom metoden kräver hjärnvävnad från sex till åtta foster, är den svårhanterlig och, enligt många, etiskt förkastlig.

Fetala DA-celler – cell suspension – sterotaxic injektion

TransEuro

En ny klinisk studie med fetala celler:

• • Förbättrat patienturval
  • Standardiserad cellpreparation
  • Uppföljning under lång tid

Man skall kunna mäta effekter med olika motoriska tester. Man skall mäta brister på dopamin och effekter av transplantationen i olika motoriska tester. Den första kliniska studien med ES-celler planeras starta inom ett år. Många nya alternativ att skapa nya celler för transplantation.

Vad är en stamcell?

Alla kroppens celler härstammar från stamceller. Stamceller kan ses som kroppens reservdelar. Stamceller lagar hjärnan. Alla stamceller är inte lika.

Stamceller genom livet

Fertilization – zygote – blastocyst – gastrula – barn – vuxen

Patientspecifika behandlingar – precisionsmedicin

Kajsa Brolin, doktorand i tanslationell neurogenetik, studerar orsakerna till att vissa personer får Parkinsons sjukdom medan andra inte får det. Kajsa fokuserar framför allt på hur vissa gener är kopplade till sjukdomen. Kajsa studerar också om vissa miljöfaktorer kan utlösa sjukdomen.

MPBC=MultiParks biobank sample collection

2013 – studieinklusion bifogas
2017 – första publikationen
2018 – rekrytering av studiedeltagare avslutas
2019 – två studier publiceras med data från MPBC
2021 – en studie som sammanfattar MPBC publiceras
2022 – framtida planer och mål

Syfte med forskningen

• • Förbättra behandling och diagnostik för patienter med Parkinsons sjukdom
  • Identifiera riskfaktorer för Parkinsons sjukdom

Parkinsonetiologi

Miljö/Gener (riskgener/sjukdomsorsakande gener)

• • rökning minskar risken
  • kaffe minskar risken
  • bekämpningsmedel ökar risken

PINK1-bärare har en 3 gånger ökad risk att få Parkinsons sjukdom

Riskgener för Parkinsons sjukdom har inte studerats i stor utsträckning i Sverige. Svenskars DNA innehåller en omfattande mängd genetiska variationer som inte ses i andra europeiska länder.

Framtida planer och mål

Samarbete mellan forskare i över 52 länder.

Efter föreläsningarna följde en paneldebatt innan Lisa Kirsebom och Monica Vikingsson tackade föreläsarna och publiken för en givande eftermiddag.

Av: Thomas Winberg