Medicin & forskning / 2025-09-30

När alfa-synuklein veckas fel – nyckeln till Parkinsons sjukdom

3D-visualisering av alfa-synuklein-aggregat, så kallade Lewykroppar, som kännetecknar Parkinsons sjukdom.

Alfa-synuklein är ett protein som finns naturligt i alla nervceller i hjärnan. Under normala omständigheter spelar proteinet en viktig roll i att reglera transport av signalsubstanser i nervcellerna, särskilt i synapserna. Man kan beskriva det som ett ”hjälpprotein” som bidrar till att hjärnan fungerar som den ska.

Vad är felveckat alfa-synuklein?

Hos personer med Parkinsons sjukdom och liknande neurodegenerativa sjukdomar förändras alfa-synuklein. Det veckas fel och börjar klumpa ihop sig i nervcellerna. Dessa ansamlingar, som kallas Lewykroppar, är en av de mest karakteristiska markörerna för Parkinsons sjukdom.

Det är inte det felveckade proteinet i sig som är den primära orsaken, utan dess skadliga effekt på nervcellerna. När Lewykropparna bildas förstörs cellernas inre funktioner, vilket leder till celldöd – särskilt i de dopaminproducerande nervcellerna i hjärnan. Förlusten av dopamin ger de klassiska motoriska symtomen: skakningar, stelhet och långsamma rörelser.

Hjärnans dopaminceller markerade som lysande punkter. Vid Parkinsons sjukdom förloras dessa celler gradvis, vilket leder till symtomen skakningar, stelhet och långsamma rörelser.

Forskning och hypoteser

Forskningen kring alfa-synuklein är intensiv och har lett till flera viktiga hypoteser:

  • Spridning från tarmen: En teori är att det felveckade proteinet kan börja bildas i mag-tarmkanalens nervceller och därifrån sprida sig till hjärnan via vagusnerven.
  • Inflammation: Studier visar att inflammation kan bidra till att alfa-synuklein klumpar ihop sig. Detta stärker kopplingen mellan tarmhälsa och Parkinson.
  • Ärftlighet: Mutationer i genen för alfa-synuklein har identifierats hos en liten andel med ärftlig Parkinson, vilket pekar på proteinets centrala roll i sjukdomens utveckling.

Forskare studerar hur man kan förhindra att proteinet klumpar ihop sig och hur man kan rensa bort de skadliga ansamlingarna. Målet är att bromsa eller stoppa sjukdomens utveckling. Mycket tyder på att processen kan börja i tarmen eller luktnerven flera år innan motoriska symtom uppstår.

Varför är detta viktigt?

Felveckat alfa-synuklein är en av de viktigaste biomarkörerna vid Parkinson. Det är också ett mål för nya behandlingar, bland annat immunterapi, som försöker rensa bort proteinet eller hindra dess spridning.

Tidiga upptäckter – till exempel i ryggvätska, blod, tarm- eller hudbiopsier – skulle kunna göra det möjligt att ställa diagnos innan symtomen blir tydliga.

Spridning i nervsystemet

Forskning visar att felveckade proteiner kan sprida sig från en nervcell till en annan, nästan som en smitta. Det felveckade proteinet fungerar som en mall och får friska alfa-synuklein-proteiner att också veckas fel. Denna spridning tros bidra till att sjukdomen fortskrider och drabbar fler delar av hjärnan.

Forskare arbetar intensivt med att förstå både hur felveckningen startar och hur spridningen går till. Målet är att utveckla nya behandlingsmetoder som kan stoppa denna process och därmed bromsa sjukdomsförloppet. Samtidigt pågår arbete för att hitta metoder som kan diagnostisera sjukdomen tidigare, till exempel genom att upptäcka felveckat alfa-synuklein i ryggmärgsvätska.

Fakta: Alfa-synuklein

  • Finns naturligt i nervceller och hjälper till med signalöverföring.
  • Vid Parkinson veckas proteinet fel och bildar Lewykroppar.
  • Felveckningen leder till nervcellsdöd och brist på dopamin.
  • Kan börja i tarmen eller luktnerven flera år innan symtomen märks.
  • Forskning pågår för att stoppa spridningen och utveckla tidig diagnostik.

 

Artikelförfattare: Thomas Winberg
Redigering och publicering: Maria Gyllström

Källor

Kim, S., Kwon, S.-H., Kam, T.-I., et al. (2019). Transneuronal propagation of pathologic α-synuclein from the gut to the brain models Parkinson’s disease.
Neuron, 103(4), 627–641.e7. doi:10.1016/j.neuron.2019.05.035.
Tillgänglig: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6706297/ (Hämtad 30 september 2025).

Dettmer, U., Newman, A. J., Soldner, F., et al. (2015). Parkinson-causing α-synuclein missense mutations shift native tetramers to monomers as a mechanism for disease initiation.
Nature Communications, 6:7314. doi:10.1038/ncomms8314.
Tillgänglig: https://www.nature.com/articles/ncomms8314 (Hämtad 30 september 2025).

Fitzgerald, E., Murphy, S. & Martinson, H. A. (2019). Alpha-Synuclein Pathology and the Role of the Microbiota.
Frontiers in Neuroscience, 13:369. doi:10.3389/fnins.2019.00369.
Tillgänglig: https://www.frontiersin.org/journals/neuroscience/articles/10.3389/fnins.2019.00369/full (Hämtad 30 september 2025).

The Michael J. Fox Foundation (2024). News in Context: Mixed Results from Two Experimental Drugs Targeting Alpha-Synuclein.
Tillgänglig: https://www.michaeljfox.org/news/news-context-mixed-results-two-experimental-drugs-targeting-alpha-synuclein (Publicerad 20 december 2024; Hämtad 30 september 2025).

Karolinska Institutet (2024). Spotlight on Parkinson’s disease: Parkinson’s may start in the gut.
Tillgänglig: https://ki.se/en/research/popular-science-and-dialogue/spotlight-on/spotlight-on-parkinsons-disease (Publicerad 11 december 2024; Hämtad 30 september 2025).