Hälsa & livsstil, Medicin & forskning / 2023-12-01

Parkinsons sjukdom kan börja i tarmen

Forskare från Columbia University Irving Medical Center i New York genomförde nyligen en studie på möss för att se om de kunde ta reda på mer om hur Parkinsons sjukdom och förändringar i tarmen hänger ihop. Forskarna misstänkte att ett protein kopplat till Parkinsons sjukdom påverkar människor via tarmen, flera år innan de visar kännetecknande symtom på sjukdomen.

Forskarna skapade en injektion för att administrera till två grupper av möss – en grupp var vanlig och den andra var konstruerad för att ha liknande genetiska faktorer som människor när det gäller att utveckla Parkinsons sjukdom. De misstänkte att de konstruerade mössen skulle svara på injektionen genom att uppvisa gastrointestinala symtom, som personer med Parkinsons sjukdom kan uppleva.

Medan forskare känner till att Parkinsons sjukdom påverkar hjärnan undrar de om det är möjligt att sjukdomen i stället för att ha sitt ursprung i hjärnan börjar i tarmen genom ett immunsystemsvar? Vissa studier visar att det finns ett samband mellan tarm-mikrobiom och Parkinsons. Forskare från Columbia University har nu utvecklat denna forskningslinje i en ny studie, som publiceras i tidskriften Trust-Neuron.

Efter att ha gett båda grupperna av möss den injektion som de trodde skulle utlösa ett immunsvar – och därmed gastrointestinala symtom – upplevde gruppen av möss med mänskliga drag inte bara förstoppning utan hade också nervcellsskador i tarmarna. Forskarna vill fortsätta med denna forskningslinje och se om de på sikt kan upptäcka skador även i hjärnan.

Parkinsons sjukdom och förstoppning
Parkinsons sjukdom, en typ av rörelsestörning, kan leda till att nervceller degenererar. När detta händer kan personer med sjukdomen uppleva stelhet, skakningar och andra okontrollerbara rörelser. Läkare diagnostiserar sjukdomen efter att ha uteslutit andra fysiologiska orsaker till symtomen. Innan man upplever rörelsesvårigheter finns det andra symtom som människor inte nödvändigtvis skulle koppla till Parkinsons sjukdom.

Enligt de uppgifter som framkommit i denna fas av sjukdomen, kan människor uppleva några av följande problem:

  • REM-sömnbeteendestörning
  • depression
  • ångest
  • förstoppning.

Enligt studieförfattarna rapporterar många personer som utvecklar Parkinsons att de upplever förstoppning och andra gastrointestinala symtom upp till 20 år innan de utvecklar motoriska symtom. Förstoppning förekommer hos cirka 70 % av patienterna med Parkinsons sjukdom.

Alfa-synukleins inverkan på tarmen
Alfa-synukleinTrusted Source, ett protein som finns i kroppen, blir felveckat hos personer med Parkinsons sjukdom, och denna felveckning bidrar till sjukdomsförloppet. Det felveckade proteinet som dyker upp på nervceller i hjärnan finns också i tarmen, vilket fick forskarna att undra om immunförsvaret är involverat i sjukdomsutvecklingen.

Blodet hos Parkinsonpatienter innehåller ofta immunceller som är förberedda för att attackera nervcellerna. Detta bidrog till att forskarna bestämde sig för att fokusera på att se om de kunde orsaka mag-tarmsymtom hos möss som de konstruerade för att ha felveckat alfa-synuklein. Forskarna skapade en alfa-synukleininjektion som de administrerade till två grupper av möss: vanliga möss och konstruerade möss. Därefter följde de mössen i 6 veckor. Förutom att kontrollera om det fanns symtom på magbesvär höll de också koll på mössens vikt. I slutet av den 6 veckor långa perioden av övervakning av mössen kontrollerade forskarna nervcellerna i mössens tarmar för att bedöma om de var skadade.

Injektion av alfa-synuklein ledde till tarmproblem
När forskarna följde mössen efter injektionerna märkte de att både de vanliga mössen och de konstruerade mössen blev sjuka. Detta varade dock en kort tid och sedan var de vanliga mössen tillbaka till det normala. Ändå förblev 25 procent av mössen med den mänskliga genen sjuka efter sina alfa-synukleininjektioner.

Enligt forskarna började dessa möss gå ner i vikt, vilket skedde mellan 22 och 24 dagar efter injektionen. Mössen med viktminskningen återfick vikten vid dag 29. Forskarna sa dock att dessa möss upplevde en allvarligt påverkad ”gastrointestinal transittid”. Med andra ord upplevde mössen förstoppning. Forskarna märkte denna biverkning endast hos möss med den mänskliga genen som också upplevde viktminskning – de vanliga mössen och de konstruerade mössen utan viktminskning upplevde inte denna nivå av förstoppning. Detta ledde forskarna till slutsatsen att alfa-synukleininjektionerna i kombination med den mänskliga genen i mössen har potential att orsaka tarmproblem.

Även om dessa fynd ger ytterligare en anledning att tro att Parkinsons sjukdom kan börja i tarmen, såg forskarna inga förändringar i mössens hjärnor. De hoppas kunna utöka denna forskning en dag.

”Vårt slutliga mål är att utveckla en modell av Parkinsons sjukdom hos möss som återskapar den mänskliga sjukdomsprocessen, som inte existerar just nu”, säger Professor Sulzer i pressmeddelandet.

Banar väg för nya behandlingar av Parkinsons sjukdom
Forskarna betonade vikten av att lära sig mer om hur tarmen är kopplad till Parkinsons. De skall fokusera sina ansträngningar på att studera tarmen hos patienter på cellnivå. De kan studera de bakterier som finns i tarmen hos patienter med Parkinsons sjukdom och se vilka olika typer som finns. För att sedan jämföra dessa bakterier med de bakterier som finns hos personer som inte har Parkinsons och försöka isolera dem. Forskarna kan leta efter genetiska sjukdomar och mutationer och kanske en dag kunna identifiera vilka tarmbakterier som är ensamma ansvariga för inflammationen eller genetiska mutationer som resulterar i Parkinsons sjukdom.

Forskarna menar att detta skulle kunna leda till utveckling av immun-hämmande läkemedel som kan minska risken för att utveckla Parkinsons sjukdom. Forskarna skulle också kunna utveckla kostrekommendationer eller kosttillskott som kan förbättra tarmhälsan och därmed minska förekomsten av de bakterier som orsakar Parkinsons eller till och med andra sjukdomar.

Av Erika Watts den 25 augusti 2023 — Fakta kontrollerad av Ferdinand Lali, Ph.D.
Översatt av Google Translate och av undertecknad. Och förkortad och redigerad.

Thomas Winberg