Hälsa & livsstil, Medicin & forskning / 2023-09-28

Vad är en stroke?

Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att du plötsligt förlorar olika funktioner som tal, rörelser, känsel och syn. Det kan vara livshotande och kräver omedelbar vård på sjukhus. Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som kan bero på stroke. De flesta som får en stroke är över 65 år, men även yngre kan få det. Risken för stroke ökar om du till exempel har högt blodtryck, förmaksflimmer, höga halter av blodfetter eller diabetes. Risken ökar också om du röker eller dricker mycket alkohol.

Ca 25 000 i Sverige får stroke varje år varav ca 6 000 avlider. Ungefär 40% av de som överlever en stroke, ungefär 7 500, får kvarstående funktionsnedsättningar, vilka påverkar deras vardag och försämrar livskvaliteten. Mellan 5 000 och 10 000 personer återinsjuknar varje år.

Vad beror stroke på?
Den allra vanligaste orsaken till stroke är att en blodpropp täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. Det kallas också för hjärninfarkt. En blodpropp kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom. En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan och kallas emboli.

Symtom
Symtomen på stroke kommer plötsligt. Vilka symtom du får beror på vilken del av hjärnan som är skadad. Det är vanligt med ett eller flera av följande symtom:

  • domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, oftast i ena kroppshalvan.
  • du får svårt att prata och förstå.
  • du blir förvirrad.
  • du får synstörningar på ena ögat eller båda ögonen.
  • du blir yr och få svindel.
  • du får försämrad balans och få svårt att gå.
  • du får kraftig huvudvärk utan tydlig orsak

 

AKUT-testet
En enkel metod som du kan använda för att undersöka om en person har fått stroke. Bokstäverna i ordet AKUT står för det här:

  • A står för ansikte. Det syftar på att du ska be personen le och visa tänderna. Ring 112 om mungipan hänger.
  • K står för kroppsdel. Det syftar på att du ska be personen lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Ring 112 om en arm faller.
  • U står för uttal. Det syftar på att du ska be personen säga en enkel mening, till exempel ”Solen skiner idag”. Ring 112 om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord.
  • T står för tid. Det anger att ju fortare personen får behandling, desto mindre blir skadorna.

TIA – en varningssignal
Transitorisk ischemisk attack som förkortas TIA beror på att en liten blodpropp en kort stund täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan. Det finns risk för att du får en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen om du har fått en TIA.

 

Blödning i blodkärl på hjärnans yta
Svår och plötslig huvudvärk kan bero på en blödning i blodkärl på hjärnans yta, under den mellersta hjärnhinnan. Det brukar kallas subaraknoidalblödning. Ofta mår du också illa och kräks. Du kan förlora medvetandet om du får en stor blödning.

Blodpropp eller blödning inne i hjärnan
Symtomen vid en blodpropp i hjärnan och en blödning inne i hjärnan är ofta likadana. Vid en större blödning i hjärnan får du ofta även huvudvärk, mår illa och kräks. Du kan ibland ha svårt att hålla dig vaken eller till och med förlora medvetandet.

När och var ska jag söka vård?
Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som du misstänker beror på stroke eller TIA. Det är mycket viktigt att komma till sjukhus snabbt när du får symtom på en stroke eftersom du kanske behöver få blodproppslösande läkemedel direkt i blodet med ett dropp. Det är en behandling som du måste få inom fyra till fem timmar efter att de första symtomen började. En stor blodpropp i något av hjärnans stora kärl kan ibland opereras bort. Även den behandlingen måste du få inom sex timmar efter att du har blivit sjuk. I vissa fall kan det gå att operera bort proppen upp till 24 timmar efter insjuknandet. Ring 112 även om symtomen har gått över. Kör aldrig bil om du har symtom som tyder på en stroke eller TIA. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Hur kan jag minska risken att få en stroke?
Det här är några saker du kan göra för att minska risken för en stroke:

  • Få blodtrycket uppmätt om du över 50 år för att högt blodtryck ska kunna upptäckas och behandlas. Kontrollera även blodsockerhalten och halten av blodfetter.
  • Sluta röka.
  • Låt bli att dricka mycket alkohol.
  • Motionera regelbundet, ät hälsosamt och gå ner i vikt om du är överviktig.

Kontakta en vårdcentral om du märker att du har oregelbunden hjärtrytm eftersom det kan vara tecken på förmaksflimmer. De ovanstående punkterna är särskilt viktiga om du har genetiska släktingar som har fått stroke eller haft någon hjärt-kärlsjukdom.

Undersökningar och utredningar
Läkaren undersöker om du har fått en blodpropp eller en blödning när du kommer in till sjukhuset och har symtom på stroke. Hen tar också reda på exakt var skadan sitter och vilka funktioner som är påverkade. Du undersöks även för att ta reda på om det kan handla om en annan sjukdom som ger liknande symtom. Det gäller till exempel epilepsi, hjärnhinneinflammation eller migrän. Sedan bedömer läkaren om det är möjligt att påbörja en behandling med blodproppslösande läkemedel på en gång.

Du får genomgå olika undersökningar
Du får berätta vad som har hänt och om du har några andra sjukdomar. Läkaren brukar även göra en kroppsundersökning och undersöker då särskilt hjärtat, blodtrycket och nervsystemet. Du brukar få lämna blodprov för att kontrollera blodvärde, blodplättar, blodsocker och blodfetter. Du kan dessutom få genomgå följande vanliga undersökningar; EKG, datortomografi av hjärnan för att se om orsaken är en blodpropp eller en blödning, ultraljudsundersökning av halskärlen.

Undersökning av olika funktioner
De första undersökningarna görs för att utreda orsaken till en stroke och för att kunna påbörja behandling. Därefter undersöks hur skadan påverkar olika kroppsliga funktioner. Då testas till exempel hur du går samt balans, förmåga att svälja och prata. Din intellektuella förmåga kan också behöva testas ibland.

Undersökningarna görs av personal från stroketeamet, till exempel arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast, fysioterapeut och logoped. Personalen testar vilka förmågor du har och om några funktioner har blivit skadade.

Behandling
Vilken behandling du får beror på vad som är orsaken till att du har fått en stroke. Du får läkemedel som förebygger nya blodproppar om utredningen visar att orsaken är en blodpropp. Du får också läkemedel som förebygger förmaksflimmer om du har det eftersom förmaksflimmer ökar risken för att få en blodpropp. För att begränsa skadorna i hjärnan behöver tillförseln av näring och syre vara så bra som möjligt. Därför kontrollerar läkaren blodtrycket, hjärnfunktionerna, andningen och eventuell diabetes noggrant. Behandlingen med propplösande läkemedel kan öka risken för hjärnblödning. Riskerna med behandlingen brukar vara för stora om du till exempel har haft en hjärnblödning tidigare, om du har mycket lindriga symtom eller om skadan är mycket svår.

Läkemedel kan minska risken för ny stroke
Det är vanligt med läkemedelsbehandling för att undvika en ny stroke. Efter att du har haft en stroke får du gå på regelbundna återbesök hos en läkare, oftast på en vårdcentral. Samtidigt får du vanligtvis rehabilitering hos en sjukgymnast, fysioterapeut, arbetsterapeut och ibland logoped. Vid återbesöken hos läkaren kontrolleras bland annat om du har haft nya symtom eller om du har fått några komplikationer. Dina närstående får vara med vid läkarbesöken och ta del av information om din vård om du vill det. Minderåriga barn till dig har också rätt att få information och stöd om du vill det.

Är stroke ärftligt?
Risken för stroke är något ökad om du har nära genetiska släktingar som har haft en stroke. Ibland är orsaken till en stroke att blodtrycket har varit för högt, och det finns en viss ärftlighet för att få högt blodtryck. En annan orsak till stroke är diabetes typ 2, som har en hög grad av ärftlighet.

En viss ärftlighet finns vid bristning i ett pulsåderbråck i hjärnans kärl, så kallat aneurysm. Det innebär en utbuktning på ett blodkärl i till exempel hjärnan. Väggen i blodkärlet blir tunn och kan brista med en plötslig blödning som följd.

Forskning har visat att det finns flera nyupptäckta gener som leder till ökad strokerisk. Orsakerna till den ökade risken är ännu inte är kända.

Hur påverkas jag av stroke?
Här är några vanliga skador som du kan få vid stroke:

  • Skador i höger hjärnhalva
    En skada i höger hjärnhalva orsakar ofta en förlamning eller nedsättning av känseln i den vänstra kroppshalvan. Det beror på att den högra hjärnhalvan kontrollerar rörelser i vänstra kroppshalvan. Det är också den högra hjärnhalvan som styr förmågan att analysera och att bedöma avstånd, storlek och hastighet.
  • Problem med sinnesintrycken och att orientera dig. Det kan leda till att du till exempel får svårt att plocka upp föremål, knäppa knappar eller knyta skorna. Det kan bli problem att kommunicera på grund av att du får svårt att tolka känslor och attityder i tonfall och mimik. Det är också vanligt med personlighetsförändringar. Till exempel kan ditt humör och ditt tempo förändras.
  • Det är vanligt att du får något som kallas neglekt om du får en stroke. Det innebär att du har svårt att uppfatta saker som befinner sig vid ena sidan av kroppen. Du kan också ha svårt att uppfatta den egna kroppshalvan eller ena delen av synfältet.
  • Skador i vänster hjärnhalva Hos de flesta som är högerhänta sitter de centra som styr språket i den vänstra hjärnhalvan. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan därför göra att du till exempel får svårt att tala, förstå talat språk, läsa, skriva eller räkna. Liksom vid skada på den andra hjärnhalvan kan du bli förlamad och få försämrad känsel i den motsatta kroppshalvan.
  • Afasi – språksvårigheter. Du kan få svårt att prata och uttrycka dig när du har fått en stroke. Det kallas afasi. Vilka språkliga svårigheter du får, och hur stora de är, beror på vilken del av hjärnan som är skadad.
  • Skada i lillhjärnan. Du få symtom som yrsel, svårigheter med att samordna rörelser, balansproblem eller ofrivilliga ögonrörelser.
  • Skada i hjärnstammen kan påverka medvetandet. Du kan även bli förlamad i ena kroppshalvan, ansiktet eller få sämre känsel. Andra besvär kan vara att det blir svårt att svälja på grund av förlamning i svalget eller svårt att prata på grund av förlamning i tungan.
  • En vanlig komplikation är hjärntrötthet, vilket innebär en förlamande trötthet som plötsligt uppstår, där energin tar slut och som det inte går att vila sig ifrån. Hjärntrötthet leder ofta till frustration hos personen inte minst på grund av bristande förståelse från omgivningen.

Det finns nationella riktlinjer för stroke
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid stroke. Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.

Thomas Winberg

Källa:
1177 Att leva med hjärntrötthet efter stroke – Jönköping University