Kost vid Parkinsons sjukdom

År 2023 uppdaterades Matcirkeln för att återspegla behovet av en mer växtbaserad kosthållning. Källa: Livsmedelsverket

Jag har ägnat en del tid med att göra en research om lämplig kost – vad man bör tänka på – när man har Parkinsons sjukdom. När jag sammanfattar genomgången så blir slutsatsen att man genom rätt kost och motion kan lindra de besvär som sjukdomen medför. Man behöver då granska kosten som helhet.

I en mångsidig kost ingår födoämnen från alla grupper: grönsaker, bär, frukter, baljväxter, nötter och frön, potatis, spannmålsprodukter, mjölkprodukter, fisk, kött, fett.

Mat vid Parkinsons sjukdom

Precis som alla andra behöver den som har Parkinsons sjukdom äta allsidigt och varierat. Fett, kolhydrater och protein – allt behövs tillsammans med vitaminer och mineraler. Inte heller behöver den som har Parkinson räkna kalorier eller fundera över fettprocent – övervikt är ovanligt. Så mycket energi går åt till sjukdomen att fetma sällan är ett problem.

Även om maten ska vara allsidig finns det några särskilda saker att tänka på för den som har Parkinsons sjukdom. Det gäller främst det protein, som man får i sig med maten. Protein består av aminosyror. Eftersom levodopa också är en aminosyra kan medicinen konkurreras ut och få sämre effekt om man äter proteinrik mat. Detta gäller särskilt proteiner från djurriket, som kött och mjölkprodukter. Det är dock långt ifrån alla patienter som märker av detta.

Om man märker att man får sämre effekt av en tablett som tagits tillsammans med måltid kan man överväga att minska intaget av protein till frukost och lunch, och äta den proteinrika maten på kvällen. Men det kan också räcka att man ser till att inte ta tabletterna tillsammans med mat. Om man däremot inte har problem med att tabletterna fungerar dåligt tillsammans med mat kan man gärna kombinera mat- och tablettintag. Dietister har goda kunskaper och kan ge råd om vilken mat som är lämplig.

Livsmedel med mycket protein
Protein finns i riklig mängd i animaliska livsmedel som mjölkprodukter, kött, fisk och ägg, men även i grönsaker, framför allt baljväxter. För den som vill äta så kallad proteinförskjuten kost är det främst vegetariska alternativ som gäller under dagen, medan de mer proteinrika målen får vänta till kvällen. Den totala mängden protein bör inte minskas – kroppen behöver det.

Grönsaker innehåller ytterst lite protein. Frukt och bär är också proteinfattiga, så en fruktsallad till frukost kan ge nyttiga vitaminer och mineraler utan att påverka upptaget av anti-Parkinson-medicinen. Proteinfattiga drycker är öl, vin, kaffe och te, men alkohol brukar inte upplevas positivt vid Parkinsons sjukdom, snarare får man sämre kontroll på rörligheten.

Snåla inte på fettet
Om man förskjuter proteinintaget till kvällen är det viktigt att öka mängden kolhydrater och fett för att få tillräckligt med energi under dagen. Ett enkelt sätt att göra det är att laga mat med en extra klick smör och äta bröd till måltiderna. Man bör då välja fiberrikt bröd för att motverka förstoppning, som är ett vanligt problem för personer med Parkinsons sjukdom. Det är viktigt att dricka ordentligt, annars får fiberrik kost motsatt verkan. hur mycket man ska dricka beror på hur stor man är och om man svettas mycket, men 1,5 liter per dag brukar användas som en allmän rekommendation. Även drickandet kan planeras till första delen av dagen så att man inte behöver kissa så ofta på natten. Dressing på salladen och smör på brödet är också bra.

Ät och drick mångsidigt och tillräckligt av:

Grönsaker, bär och frukt vid varje måltid. De utgör en viktig källa till vitaminer och mineraler men också till fiber och vätska. C-, E- och K-vitamin, karotenoider, folsyra samt kalium och magnesium.

Från baljväxter som linser och bönor får man protein, fiber, järn, zink, magnesium, kalium och B-gruppens vitaminer (förutom B12-vitaminer.

Från nötter och frön får man protein, mjukt fett, magnesium, zink, koppar, kalium, E- och B6-vitamin samt B3-vitamin.

Från potatis får man kolhydrater, C-vitamin och kalium.

Prioritera fullkornsspannmål med fiberhalt över 6 g/100 g som gröt, rågbröd och andra fullkornsbröd. I denna grupp får man fiber, E-vitamin och B-gruppens vitaminer, järn, fosfor, zink och magnesium.

4-5 portioner mjölkprodukter rekommenderas varje dag, såsom mjölk, yoghurt, fil, kvarg och ost. I denna grupp finns det A- och B12-vitaminer, B2-vitamin, kalcium och jod. D-vitamin tillsätts i mjölk. Använd mjölkprodukter med låg fetthalt.

Fisk, kött eller ägg bör man äta vid minst en måltid varje dag. Fisk bör man äta tre gånger i veckan. Från fisk och skaldjur får man protein, D-, B12- och A-vitamin samt jod och selen. Från ägg får man protein, A- och D-vitamin, B2-vitamin samt fett och kolesterol. Se info ovan om proteinförskjuten kost.

Köttprodukter är rika på protein, järn, zink, selen, B6- och B12-vitamin. Välj fisk, broiler och kalkon och mer sällan gris-, nöt- och lammkött.

Fett bör man använda vid varje måltid. De mjuka eller omättade fetterna är hälsosamma och de hårda och eller mättade fetterna är ohälsosamma. Från fett erhåller man fettlösliga vitaminer som A-, D-, E- och K-vitamin. Mängden och kvaliteten på fetterna bör väljas individuellt.

Vätskebehovet är ca 30 ml/kilo per dag. Man får i sig en del vätska från maten så ett riktmärke är att dricka ca 1,5 liter vätska om dagen som mjölk, vatten, juice och kaffe.

I kommande Nyhetsbrev kommer artiklar om hur man förebygger undernäring, tips för att effektivisera näringsintaget, problem med salivutsöndring och sväljande, förebyggande och vård av förstoppning.

Thomas Winberg

Källor:

parkinsonforbundet.se
tidsskriftet.no
liikehairro.fi
netdoktor.se
neuro.se
lakareforframtiden.se
dagensmedicin.se