Nyhetsbrev
Missa inga nyheter! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Du som är medlem och har anmält din e-postadress får automatiskt nyhetsbrevet.
Forskningen om Parkinsons sjukdom har tagit stora kliv de senaste åren. Även om det ännu inte finns en behandling som kan stoppa sjukdomen, växer hoppet om att det snart kan bli verklighet. I dag kan läkemedel och kirurgi lindra symtomen, men framtidens mål är större – att bromsa sjukdomsförloppet eller till och med reparera hjärnan.
En central idé i forskningen är att inte bara lindra symtom, utan faktiskt ersätta de celler som går förlorade.
Bild från stamcellstransplantation. Foto: Skånes universitetssjukhus.
Vid Parkinson dör nervceller i hjärnan som producerar dopamin, en signalsubstans som är avgörande för rörelserna. Forskare arbetar därför med att odla fram nya, friska dopaminceller i laboratoriet. Dessa transplanteras sedan in i hjärnan för att ersätta de som gått förlorade. I Lund pågår projektet STEM-PD, där patienter redan får pröva denna typ av behandling. Resultaten ska visa om det går att återskapa hjärnans förmåga att producera dopamin – och därmed ge en mer långvarig förbättring än dagens läkemedel.
Ett annat spännande spår är genterapi. Här används ofarliga virus som bärare för att föra in nytt genetiskt material i hjärnan. Målet är att ge cellerna nya instruktioner – antingen för att producera mer dopamin, eller för att skydda nervcellerna från att brytas ned. På så sätt kan man angripa själva orsaken till sjukdomen, snarare än bara dess symtom.
DBS är redan en etablerad kirurgisk metod där elektroder opereras in i hjärnan och skickar elektriska impulser som dämpar symtom. Tekniken utvecklas nu vidare. Med adaptiv DBS kan systemet läsa av hjärnans signaler och ge stimulering bara när det behövs. Det innebär en mer skräddarsydd behandling med färre biverkningar och större effekt.
Forskare har också visat att ett nytt hjälmformat ultraljudssystem kan styra djupa hjärnkretsar mycket precist och att effekterna går att följa i realtid med hjärnavbildning. Tekniken är än så länge testad på friska personer, men öppnar för framtida, icke-invasiva sätt att modulera kretsar som är viktiga vid Parkinson.
För att kunna bromsa själva sjukdomen riktas mycket av forskningen mot de biologiska processer som driver den.
Nervceller med Lewy-kroppar (röda) – proteinansamlingar av α-synuklein typiska vid Parkinsons sjukdom. (AI-genererad bild, anissaikat/Adobe Stock)
En teori är att Parkinson delvis orsakas av att proteinet alfa-synuklein klumpar ihop sig i hjärnan. Dessa ansamlingar skadar nervcellerna. Nya läkemedel, till exempel antikroppen prasinezumab, är utformade för att hindra att klumparna bildas och sprids. Kliniska studier pågår för att se om detta kan bromsa sjukdomsförloppet.
Allt mer forskning tyder på att inflammation i hjärnan bidrar till Parkinson. Därför testas läkemedel som kan dämpa inflammationen. Intressant nog används även substanser som först utvecklats för andra sjukdomar, som diabetes, eftersom de verkar kunna påverka hjärnans immunsystem på ett gynnsamt sätt.
Flera nya substanser är under prövning. Ett exempel är golexanolon, som utvecklas i Sverige. Det riktar sig mot sömnproblem och dagtrötthet – symtom som många patienter upplever, men där dagens mediciner ofta har begränsad effekt.
Även befintliga behandlingar förfinas för att ge en jämnare och mer pålitlig effekt.
L-dopa – hörnstenen i behandlingen av Parkinson. Nya pumpar kan ge jämnare tillförsel och färre ”off”-perioder.
Läkemedlet L-dopa är hörnstenen i dagens behandling, men tablettformen ger svängningar i effekten. Nya små pumpar som ger läkemedel under huden testas nu. De kan hålla en jämn nivå av medicin i kroppen och minska de så kallade ”off-perioderna”, då symtomen återkommer mellan doserna.
I framtiden förväntas behandlingar skräddarsys mer efter varje patient. Genetiska skillnader, sjukdomens förlopp och individuella riskfaktorer kommer sannolikt spela större roll i val av behandling.
Ju tidigare behandlingen kan sättas in, desto större chans finns att bromsa sjukdomen.
AI-stödd analys av hjärnavbildning på sjukhusmonitor – tidig diagnostik av Parkinson.
Forskare letar därför efter biomarkörer – mätbara tecken i blod, ryggvätska eller via hjärnavbildning som kan avslöja Parkinson långt innan symtomen märks. Detta kan bana väg för förebyggande behandlingar i framtiden.
Även artificiell intelligens (AI) används som hjälpmedel. Genom att analysera hjärnsignaler eller rörelsemönster kan AI upptäcka mönster som är osynliga för ögat och på så sätt förutsäga symtom tidigt.
Forskningen kring Parkinsons sjukdom är intensiv och mångfacetterad. Nya tekniker och läkemedel prövas just nu i kliniska studier världen över. Målet är att inte bara lindra symtom – utan också förändra själva sjukdomsförloppet.
För patienterna innebär detta nytt hopp. Framtidens behandlingar ser ut att bli mer individanpassade, mer precisa och mer effektiva än dagens. Kanske är vi snart på väg mot ett genombrott som kan förändra hela vår syn på Parkinsons sjukdom.
Thomas Winberg, Artikelförfattare
Maria Gyllström, Redigering och publicering
Memorial Sloan Kettering Cancer Center (2025) Potential Treatment for Parkinson’s Using Investigational Cell Therapy Shows Early Promise. MSK News. Tillgänglig på: https://www.mskcc.org/news/potential-treatment-for-parkinsons-using-investigational-cell-therapy-shows-early-promise (Hämtad september 2025)
BlueRock Therapeutics (2025) BlueRock Therapeutics advances investigational cell therapy bemdaneprocel for treating Parkinson’s disease to registrational Phase III clinical trial. Tillgänglig på: https://www.bluerocktx.com/bluerock-therapeutics-advances-investigational-cell-therapy-bemdaneprocel-for-treating-parkinsons-disease-to-registrational-phase-iii-clinical-trial/ (Hämtad september 2025)
UCI Health (2025) Stem-cell therapy is a “big leap” for Parkinson’s treatment. Tillgänglig på: https://www.ucihealth.org/about-us/news/2025/04/parkinsons-study-nature (Hämtad september 2025)
Mass General Brigham (2025) Clinical trial tests novel stem-cell treatment for Parkinson’s disease. Tillgänglig på: https://www.massgeneralbrigham.org/en/about/newsroom/press-releases/clinical-trial-novel-stem-cell-treatment-for-parkinsons (Hämtad 16 september 2025)
ClinicalTrials.gov (2025) Autologous iPSC-Derived Dopamine Neuron Transplantation for Parkinson’s Disease (NCT06422208). Tillgänglig på: https://clinicaltrials.gov/study/NCT06422208 (Hämtad september 2025)
American Parkinson Disease Association (APDA) (2025) New Parkinson’s Treatments in the Clinical Trial Pipeline. Tillgänglig på: https://www.apdaparkinson.org/article/new-pd-treatments-clinical-trial-pipeline/ (Hämtad september 2025)
WEHI – Walter and Eliza Hall Institute (2025) Scientists solve decades-long Parkinson’s mystery. Tillgänglig på: https://www.wehi.edu.au/news/scientists-solve-decades-long-parkinsons-mystery/ (Hämtad september 2025)
University of Arizona Health Sciences (2024) Study identifies potential new drug for Parkinson’s-related cognitive decline, dementia. Tillgänglig på: https://healthsciences.arizona.edu/news/releases/study-identifies-potential-new-drug-parkinsons-related-cognitive-decline-dementia (Hämtad september 2025)
Wikipedia (2025) Prasinezumab. Tillgänglig på: https://en.wikipedia.org/wiki/Prasinezumab (Hämtad 16 september 2025)
UCSF (2025) This New Treatment Can Adjust to Parkinson’s Symptoms in Real Time. Tillgänglig på: https://www.ucsf.edu/news/2025/02/429506/new-treatment-can-adjust-parkinsons-symptoms-real-time (Hämtad september 2025)
The Guardian (2024) AI-enhanced blood test may detect Parkinson’s years before onset. Tillgänglig på: https://www.theguardian.com/society/article/2024/jun/18/ai-enhanced-blood-test-may-detect-parkinsons-years-before-onset (Hämtad september 2025)
The Michael J. Fox Foundation for Parkinson’s Research (2023) Breaking news: Parkinson’s disease biomarker found. Tillgänglig på: https://www.michaeljfox.org/news/breaking-news-parkinsons-disease-biomarker-found (Hämtad september 2025)