Kålens dolda fördelar vid Parkinsons sjukdom

Kål är en av våra mest användbara vardagsgrönsaker. Den är näringsrik, prisvärd, hållbar och finns i många former – från vitkål och rödkål till grönkål, svartkål, broccoli, blomkål och brysselkål.

För personer med Parkinsons sjukdom kan kål vara intressant framför allt som en del av en fiberrik och varierad kost. Förstoppning och andra mag-tarmbesvär är vanliga vid Parkinson, och många mår bra av regelbundna måltider, grönsaker och ett tillräckligt fiberintag. Kål är ingen behandling mot Parkinsons sjukdom, men kan vara en enkel och näringsrik del av vardagsmaten.

En grönsak med många former 

Kålväxter tillhör de korsblommiga grönsakerna. Till gruppen hör bland annat vitkål, rödkål, grönkål, svartkål, broccoli, blomkål och brysselkål. De skiljer sig åt i smak, färg och användning, men har gemensamt att de innehåller fibrer, vitaminer, mineraler och olika växtämnen.

Vitkål är mild, billig och lätt att använda i sallad, soppa, gryta eller ugnsrätter. Rödkål innehåller antocyaniner, de ämnen som ger den rödlila färgen. Grönkål och svartkål är näringsrika bladkålssorter som kan användas i soppor, grytor, pajer eller som lätt stekt tillbehör. Broccoli och brysselkål passar bra som enkla grönsakstillbehör.

Livsmedelsverket lyfter fram grova grönsaker som vitkål, blomkål och broccoli som bra val i kosten, bland annat eftersom de bidrar med fibrer och näring.

Kål, fibrer och magen vid Parkinson

Mag-tarmbesvär är vanliga vid Parkinsons sjukdom. Förstoppning kan ibland komma tidigt i sjukdomsförloppet och påverka både vardag och livskvalitet. Fiberrik mat, vätska, rörelse efter förmåga och regelbundna matvanor brukar ofta nämnas som viktiga delar i egenvården.

Kål kan bidra med fibrer och volym i maten. För den som vill äta mer grönsaker kan vitkål, rödkål, broccoli eller grönkål vara enkla sätt att öka fiberintaget. Samtidigt är det bra att öka mängden kål försiktigt. En del personer får gaser eller magbesvär av stora mängder kål, särskilt om den äts rå eller om man inte är van. Tillagad kål kan ibland vara lättare för magen än rå kål.

Hur mycket kål är lagom?

Det finns ingen särskild rekommenderad mängd kål vid Parkinsons sjukdom. Däremot rekommenderar Livsmedelsverket att vuxna äter minst 500 gram grönsaker, frukt och bär per dag, gärna med grova grönsaker som vitkål, blomkål och broccoli som en del av detta.

För den som vill få in mer kål i vardagen behöver det inte vara krångligt. Det kan räcka med lite vitkålssallad till maten, broccoli som tillbehör, rödkål i en sallad eller grönkål i soppa. Små mängder som återkommer ofta är ofta lättare att hålla fast vid än stora förändringar på en gång.

En praktisk tumregel

Ät gärna kål eller andra grova grönsaker flera gånger i veckan – som en del av dina grönsaker under dagen.

Till lunch: Lite vitkålssallad, rödkål eller råkost vid sidan av maten.

Till middag: Broccoli, blomkål eller brysselkål som varmt tillbehör.

I soppa eller gryta: Grönkål, svartkål eller vitkål som får koka med.

Som enkel vardagsvana: Ha en färdigskuren kålsallad i kylen som räcker i några dagar.

Som tillbehör: Prova en liten mängd surkål till maten. Välj gärna opastöriserad surkål om du vill få i dig levande mjölksyrabakterier.

För känslig mage: Börja med små mängder och välj gärna tillagad kål i början.

Apropå andra läkemedel (t ex Waran)

Vissa kålsorter är mycket rika på K-vitamin. Detta har ingen koppling till Parkinsons sjukdom, men för de individer som äter det äldre blodförtunnande läkemedlet Warfarin (Waran) kan ett ojämnt intag av kål göra att INR-värdet svänger. Äter du Waran bör du hålla ditt kål-intag någorlunda jämnt från vecka till vecka. Äter du modernare blodförtunnande (t.ex. Eliquis eller Xarelto) påverkas du inte alls.

Sammanfattning

Kål är en näringsrik vardagsgrönsak som kan passa bra i en varierad kost vid Parkinsons sjukdom. Den innehåller fibrer, vitaminer och växtämnen och kan vara ett bra stöd för en mage som behöver regelbundenhet och fiberrik mat.

En enkel rekommendation är att äta kål eller andra grova grönsaker flera gånger i veckan, gärna i olika former – till exempel vitkålssallad till maten, broccoli som tillbehör, grönkål i soppa eller en liten mängd surkål.

Thomas Winberg
Artikelförfattare

Maria Gyllström
Redigering och publicering

Källor

Barichella, M. m.fl. (2023). To restrict or not to restrict? Practical considerations for managing diet, medications and gastrointestinal issues in People with Parkinson’s. Annals of Medicine, 55(1), ss. 102-115. Tillgänglig via: PubMed Central (PMC). (Verifierar krocken mellan kostprotein och levodopa samt vikten av fiber vid tarmbesvär).

Karolinska Institutet (2020). Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen. [online] Tillgänglig på: Karolinska Institutet Nyheter. (Bekräftar forskningen kring tarm-hjärna-axeln och att celler från tarmens nervsystem är direkt involverade i sjukdomsförloppet).

Parkinsonförbundet (2024). Levodopa – Farmakologisk behandling. [online] Tillgänglig på: Parkinsonförbundet. (Svenska riktlinjer kring hur aminosyror i proteinrik mat konkurrerar med upptaget av Parkinsonsmedicin).

The Michael J. Fox Foundation for Parkinson’s Research (2022). Parkinson’s Disease and Diet: A Practical Guide. [online] Tillgänglig på: The Michael J. Fox Foundation. (Internationella kostråd som bekräftar antioxidanters cellskyddande roll samt vikten av fiberrika grönsaker för att hantera förstoppning vid Parkinsons sjukdom).