Svaneholms slott – från riddarborg till kulturcentrum

Svaneholms slott är ett av Skånes mest välkända slott, vackert beläget på en holme i Svaneholmssjön utanför Skurup. Slottet rymmer närmare 500 års historia – från riddare och adelsfamiljer till den banbrytande jordbruksreformatorn Rutger Macklean. I dag är det både museum och mötesplats, där besökare kan ta del av utställningar, guidningar, restaurang och återkommande evenemang.

Historien om Svaneholm är också berättelsen om hur adelns makt, nya idéer och folkligt engagemang har format det skånska landskapet. Här möts senmedeltidens borg, 1700-talets jordbruksrevolution och dagens levande kulturarv.

Byggnaden och grundaren

Svaneholms slott byggdes cirka 1530 på en ö i Svaneholmssjön av den danske riddaren och rådgivaren Mourids Jepsen Sparre, född omkring 1480 och död den 1 januari 1534. Han är främst känd för sin roll i dansk historia under en turbulent period och som byggherre av Svaneholms slott i Skåne.

Svaneholms slott på 1680-talet. Gravyr av Buhrman–Fischer

Han tillhörde den inflytelserika skånska adelsätten Sparre och var bror till den valde ärkebiskopen Aage Jepsen Sparre. Mourids Jepsen Sparre innehade flera viktiga förläningar, bland annat Laholms slott, och fick 1523 en plats i det danska riksrådet.Trots att han initialt svor trohet till Kristian II, bytte han sida och ställde sig på Fredrik I:s sida. Som en belöning fick han Köpenhamns slott som förläning. Han deltog också som sändebud i förhandlingar med den svenske kungen Gustav Vasa i Varberg 1530.

Hans mest bestående bidrag till eftervärlden är dock kopplat till hans skånska egendomar. Han flyttade sin huvudgård i Skurup till en holme i Svaneholmssjön, där han lät uppföra Svaneholms slott i början av 1530-talet. Han hann dock inte äga slottet länge, då han dog bara fyra år efter att bygget påbörjats. Slottet är idag ett museum som vittnar om hans historiska betydelse som en av den danska adelns framstående figurer under senmedeltiden och tidig renässans.

Ägarbyten genom århundradena

Familjen Gyllenstierna, även känd som Gyldenstierne, hade en betydande koppling till Svaneholms slott i Skåne under flera århundraden. Efter att den ursprungliga byggherrens ätt, Sparre, inte längre ägde slottet, övergick Svaneholm till familjen Gyllenstierna år 1601, efter Gabriel Jacobsens Sparres död.

Flera framstående medlemmar av Gyllenstierna-ätten bodde på och formade slottet: Henrik Gyldenstierna bodde på godset mellan 1616 och 1669. Hans son, Erik Hardenberg Gyldenstierne, tog över slottet 1669. Trots att han tillhörde den danska adeln lät han introducera sig på det svenska Riddarhuset 1664, efter att Skåne blivit svenskt 1658.

Stentrappan på Svaneholms slott med porträtt av tidigare tiders adelsfolk – en miljö som bär spår av århundraden av liv och historia.

En senare Gyllenstierna, Axel Gyllenstierna, lät under 1690-talet bygga om slottets östflygel till en femvåningsbyggnad. Efter Axels död 1705 gjordes inga större betydande ändringar på slottet. Familjen Gyllenstierna var en av Skandinaviens äldsta och mest framstående adelsätter, med en framträdande position i både dansk, norsk och svensk historia. Det fanns till och med en specifik gren av ätten som kallades ”Gyllenstierna af Svaneholm”.

Coyet, Juel och arvstvisterna

Efter Gyllenstierna-ätten kom slottet att ägas av familjerna Coyet och Juel under 1700-talet. När Axel Gyllenstierna avled ogift 1705, övergick gården enligt hans testamente till hans systerson Axel Julius Coyet. Det uppstod dock en arvstvist, och 1723 vann Axels syster Sophie sitt mål, vilket resulterade i att slottet delades i två delar, kallade den ”svenska” och den ”danska” sidan.

År 1751 köpte Gustaf Julius Coyet, som hade ärvt den ”svenska sidan”, även den ”danska sidan”, och därmed enades godset under en enda ägare igen. Familjen Coyet ägde Svaneholms slott delvis tillsammans med familjen Juel under 1700-talet, innan det enades under Julius Coyet. Efter Julius Coyets död ärvdes slottet av hans systerson Rutger Macklean.

Rutger Macklean och enskiftet

Rutger Macklean (1742–1816) var en framstående svensk godsägare och agrarreformator, mest känd för att ha infört enskiftet i Skåne. Han ärvde Svaneholms slott 1782 från sin morbror Gustaf Julius Coyet. När Macklean tog över Svaneholms slott var godset i dåligt skick, och jordbruket ineffektivt.

Porträtt av Rutger Macklean (1742–1816), den banbrytande jordbruksreformatorn på Svaneholms slott.

Inspirerad av upplysningstidens idéer bestämde sig Macklean för att reformera jordbruket. Han slog samman de utspridda åkerlapparna till större enheter och flyttade ut bönderna från byarna till nya gårdar. Denna reform kallade han ”enskifte”.

Reformen mötte motstånd men blev förebild för hela landet. Riksdagen införde 1827 en lag om laga skifte, som byggde på Mackleans principer. Han grundade även en av landets första folkskolor vid slutet av 1700-talet. Hans devis var:

Upplysa och fostra
Väcka människors inre krafter
Skapa självständiga tänkande individer

Rutger Macklean avled på Svaneholm 1816. Sveriges Ridderskap och Adel lät prägla en medalj till hans ära.

Övre raden, tv: Museimiljö som visar en måltid på 1700-talet, kopplad till Rutger Macklean. Th: Praktfullt middagsrum från 1800-talet med dräkter och dukning.
Nedre raden, tv: Skolsal från 1700–1800-talets Svaneholm – bland de första folkskolorna i Sverige. Th: Folkdräkt och sängkammarmiljö från 1800-talet på Svaneholm.

Bennet och Hallenborg

Då Macklean var ogift gick Svaneholm vidare till hans systerson Kjell Christoffer Bennet. Han sålde 1837 slottet till Carl Johan Hallenborg. Därmed avslutades Mackleans direkta koppling till slottet.

Efter Hallenborg ärvdes slottet av hans systerdotter Eva, gift Ehrensvärd. Greve Carl-Augustin Ehrensvärd blev den siste privata ägaren av Svaneholms gods innan det 1935 övergick till en andelsförening.

Nuvarande verksamhet

• Ägande och förvaltning: Slottet ägs sedan 1935 av Svaneholms Slott Andelsförening, i samarbete med Vemmenhögs Härads Fornminnes- och Hembygdsförening.
• Museiverksamhet: Cirka 13 000 föremål inom arkeologi, möbler, leksaker och konst. Särskilda utställningar om Rutger Macklean.
• Restaurang & evenemang: Gästgiveri sedan 1960-talet, bröllop, konferenser och firanden.
• Skyddsstatus: Byggnadsminne sedan 1960-talet.
• Framtidsvisioner: Planer på café, boende, pedagogiska program och hantverksutställningar.
  

Sammanfattning

Slottet har gått från att vara en privat renässansborg till en välbesökt kultur- och evenemangsinstitution. Museet och restaurangen drivs ideellt med stöd av föreningar och kommunen. Man bevarar historien – särskilt Rutger Mackleans revolutionerande lantbrukaridéer – samtidigt som man satsar på nya upplevelser och evenemang för framtiden.

Thomas Winberg – Artikelförfattare
Maria Gyllström – Redigering och publicering

Källor

Primärkällor och historiska arkiv

Riksarkivet i Lund (Landsarkivet i Lund): Svaneholms godsarkiv med handlingar från 1700-talet.

Museal dokumentation och litteratur

Svaneholms slottsmuseum: omfattande samling på 13 000 föremål.
Böcker av bl.a. Eric Mårtensson och Carin Bergström om slottets historia.

Offentliga och digitala källor

Länsstyrelsen Skåne – dokumentation av slottet som kulturmiljö.
Slottsguiden – verifierad information om svenska slott.
Wikipedia – källhänvisningar till litteratur och arkivmaterial.

Viktiga faktauppgifter & deras källor

Byggt ca 1530 av Mourids Jepsen Sparre – Wikipedia
Fyrlängad borg, barockutbyggnad 1694–1705 – Wikipedia & Guidebook Sweden
Arkitekturstudie (Löfberg 2010) – Högskolan på Gotland
Aktuellt ägarskap och museiverksamhet – Wikipedia & officiell webbplats