Parkinsons sjukdom genom historien: En resa från tidiga symtom till modern vetenskap

Idén om Parkinsons sjukdom som vi känner den idag är relativt ny. Men symtomen – skakningar, stelhet, långsamhet och förändrad hållning – är betydligt äldre än den moderna medicinen. Genom historien har olika kulturer försökt förstå och beskriva tillstånd som starkt påminner om Parkinsons sjukdom.

Tidiga beskrivningar: När symtomen fanns långt före diagnosen

Långt innan det fanns neurologiska diagnoser lade människor märke till ofrivilliga skakningar och rörelseförlust. Beskrivningarna saknade ett namn, men de speglar en förvånansvärt träffsäker observation av det som idag räknas som centrala Parkinsonsymtom.

Ayurvedisk läkare undersöker en patient. I klassiska texter som Charaka Samhita beskrevs tidigt tillståndet Kampavata med symtom som skakningar, stelhet och rörelsesvårigheter – flera tusen år före den moderna diagnosen Parkinsons sjukdom.

Indien och Ayurveda – de första detaljerade beskrivningarna
Redan omkring år 1000 f.Kr. nämns i den ayurvediska texten Charaka Samhita tillståndet Kampavata – kännetecknat av skakningar, stelhet och rörelsesvårigheter. I samma texter beskrivs behandling med örten Mucuna pruriens, som naturligt innehåller L-DOPA. Det är samma substans som idag används i levodopa-behandling.

Grekland/Rom – Galenos och den skakande förlamningen
Under 100–200 e.Kr. beskriver läkaren Galenos ett tillstånd han kallar ”Shaking Palsy”. Han skiljer mellan skakningar i vila och skakningar vid rörelse – en distinktion som fortfarande används kliniskt.

Andra antika kulturer
I Egypten finns en papyrus från 19:e dynastin (cirka 1350–1200 f.Kr.) som skildrar en åldrande kung med slapp mun som ”spottar saliv på marken”, vilket kan tolkas som sialorré.

Även i Gamla Testamentet finns passager som har tolkats som skildringar av skakningar eller krökt hållning hos äldre personer.

1800-talets genombrott: När sjukdomen får namn och form

James Parkinson och essän som förändrade allt
År 1817 publicerar James Parkinson An Essay on the Shaking Palsy. Han beskriver sex patienter med gemensamma symtom: skakningar i vila, stelhet, långsam gång och framåtlutad hållning. Det är första gången sjukdomen definieras som ett eget tillstånd.

Tre viktiga gestalter i Parkinsons sjukdoms historia: James Parkinson (vänster), den franske neurologen Jean-Martin Charcot (mitten), och William Richard Gowers (höger). Tillsammans lade de grunden för den moderna förståelsen, namngivningen och tidiga behandlingsförsöken.

Charcot och den moderna förståelsen
År 1872 föreslår neurologen Jean-Martin Charcot att sjukdomen ska namnges efter James Parkinson. Han lyfter också fram akinesi – svårighet att initiera rörelser – som ett centralt symtom.

Gowers och tidiga behandlingsförsök
På 1880-talet dokumenterar William Richard Gowers patienter i detalj och noterar att män verkar löpa större risk. Han föreslår behandling med alkaloider från bolmört och odört – tidiga varianter av antikolinerga läkemedel.

1900-talets revolution: Dopaminets roll och utvecklingen av L-DOPA

Lewykroppar och hjärnans förändringar
År 1912 identifierar Fritz Heinrich Lewy de proteinansamlingar som senare kallas Lewykroppar. År 1919 visar Konstantin Tretiakoff att området Substantia Nigra bryts ned vid Parkinsons sjukdom.

George C. Cotzias, forskaren som under 1960-talet visade hur L-DOPA kunde användas i gradvis ökande doser för att drastiskt lindra motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom. Hans arbete gjorde L-DOPA till standardbehandling världen över.

Arvid Carlsson och dopaminrevolutionen
År 1957 visar Arvid Carlsson att dopamin är en signalsubstans och att brist på dopamin orsakar de motoriska symtomen. Detta blir ett avgörande vetenskapligt genombrott.

L-DOPA – det stora behandlingssteget
På 1960-talet bekräftar Oleh Hornykiewicz dopaminbristen hos avlidna patienter. Walter Birkmayer och George C. Cotzias visar att L-DOPA dramatiskt kan lindra symtom. Levodopa blir därefter standardbehandling.

Modern tid: Från symtomlindring till att försöka stoppa sjukdomsförloppet

Nya läkemedel och kirurgiska tekniker
Under 1980- och 1990-talet introduceras dopaminagonister, MAO-B-hämmare och senare Deep Brain Stimulation (DBS), där elektroder i hjärnan hjälper till att modulera signaler som orsakar skakningar och stelhet.

Modern behandling av Parkinsons sjukdom riktar sig mot att påverka hjärnans nervsignaler – både med läkemedel och tekniker som Deep Brain Stimulation.

Icke-motoriska symtom i centrum
På 2000-talet får icke-motoriska symtom större uppmärksamhet, såsom sömnstörningar, depression, kognitiva problem och störningar i mag-tarmkanalen. Dessa kan uppträda långt före de klassiska motoriska symtomen.

Nutid och framtid: Jakten på sjukdomsmodifierande behandlingar
Nu riktas forskningen mot terapier som syftar till att bromsa eller stoppa sjukdomens utveckling. Det gäller bland annat stamcellsterapi, immunterapi mot alfa-synuklein och olika former av genterapi.

Modern definition av sjukdomen

Symtom som påminner om Parkinsons sjukdom har alltså funnits i tusentals år, men den moderna förståelsen tar form först på 1800-talet. Parkinsons essä från 1817 lade grunden för diagnosen, Charcot gav den sitt namn och 1900-talets neurovetenskap gav den sin biologiska förklaring.

Författare: Thomas Winberg
Redigering och publicering: Maria Gyllström

Källhänvisning

Ovallath, S. & Deepa, P. (2013). The history of parkinsonism: descriptions in ancient Indian medical literature. Movement Disorders.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23483637/

Goetz, C.G. (2011). The history of Parkinson’s disease: Early clinical descriptions and neurological therapies. Cold Spring Harbor Perspectives in Medicine.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3234454/

News-Medical (u.å.). Parkinson’s Disease History.
https://www.news-medical.net/health/Parkinsons-Disease-History.aspx

Zhang, Z.X., Dong, Z.H. & Román, G.C. (2006). Early descriptions of Parkinson disease in ancient China. Archives of Neurology.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16682554/

California College of Ayurveda (u.å.). Parkinson’s Disease (Kampavata): Understanding the Ayurvedic Perspective.
https://www.ayurvedacollege.com/blog/parkinsons-disease-kampavata-understanding-ayurvedic-perspective/