Hur kan fallolyckor förebyggas?

Varje år drabbas samhället av fallolyckor som orsakar tragiska konsekvenser för de drabbade. År 2022 omkom 2 207 personer till följd av fallolyckor, och över 270 000 personer söker akutsjukvård efter att ha skadats i fall. Dessa olyckor medför inte bara dödsfall utan också omfattande lidande. Konsekvenserna kan vara nedsatt funktionsförmåga, minskad självständighet och försämrad livskvalitet.

Fallpreventivmottagning i Malmö
I Malmö startades 2022 Sveriges första geriatriska fallpreventivmottagning som en del av ett forskningsprojekt. Syftet var att utveckla en modell för effektiv fallprevention genom att identifiera och behandla riskfaktorer för fallolyckor. Genom att använda evidensbaserade metoder och genomföra hälsoekonomiska beräkningar, har projektet visat på positiva resultat i både fysiskt och psykiskt välmående.

Henrik Ekström, forskare i geriatrik vid Lunds universitet, säger:
“Fördelarna med insatser efter en fallolycka är en högre motivation hos patienten att engagera sig i åtgärdsprogram.”

Vanliga fallriskfaktorer
Vanliga fallriskfaktorer är bland annat nedsatt muskelstyrka, försämrad balans, inkontinens, yrsel, syn- eller hörselnedsättning, olämpliga läkemedel och tidigare fall. Att så många fallriskfaktorer är inblandade visar att fallolyckor är komplexa till sin natur, vilket kräver en teambedömning med geriatrisk kompetens och en strategi inom flera områden för att förebygga olyckor.

”I Sverige saknas idag specifika fallmottagningar som riktar sig till de som fallit och sökt sjukvård. Fördelen med en insats när en fallolycka redan inträffat, är en betydligt högre motivation hos patienten att medverka i ett åtgärdsprogram”, säger Henrik Ekström, forskare i geriatrik vid Lunds universitet.

Ekonomiska kostnader

Fallolyckor är en tung ekonomisk börda för samhället. År 2020 uppgick de totala kostnaderna för fallolyckor till 16,8 miljarder kronor. Här är några av de viktigaste kostnadsposterna:

Den genomsnittliga kostnaden för lindriga fallolyckor är cirka 7 500 kr, utan långvariga hälsoeffekter eller sänkt livskvalitet.
Genomsnittlig kostnad för svårt skadade personer till följd av fallolycka uppskattas till cirka 273 600 kr, där de största kostnaderna är till följd av slutenvård och behov eller utökat behov av omsorg efter fallolycka.
Svårt skadade efter fallolyckor förlorar i genomsnitt 31 % av sin livskvalitet under det första året. Dessutom tillkommer en anhörigvårdskostnad på 10 500 kr per svårt skadad person.
Fallolyckor som leder till dödsfall innebär en genomsnittlig förlust på 6,3 kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) per person. Kostnaden per avliden uppskattas till cirka 106 000 kr, främst för slutenvård och obduktioner
Av direkta kostnader uppgår kommunala kostnader till 6,5 miljarder kronor för omsorg, kommunal hälso- och sjukvård, rehabilitering och hjälpmedel.
De indirekta kostnaderna på 5,6 miljarder kronor omfattar informell vård av anhöriga och QALY-förluster. Fallpreventiva åtgärder för äldre kan minska dessa.

Efter att ha genomgått en behandling och träningsprogram minskade antalet fall med 57 %, och för de med högre risk minskade antalet fall med hela 82 %.

Resultat från forskningsprojektet
I studien deltog 136 patienter med en genomsnittsålder på 77 år, som hade sökt akuten för fallolyckor utan frakturer. De flesta av dessa patienter hade sju eller fler riskfaktorer. Efter att ha genomgått en behandling och ett träningsprogram minskade antalet fall med 57 %, och för de med högre risk minskade antalet fall med hela 82 %. Dessutom sågs förbättrad muskelstyrka och balans hos många av deltagarna.

Evidensbaserade åtgärder för fallprevention

Forskningen har identifierat ett antal effektiva åtgärder för att förebygga fallolyckor bland äldre. För hemmaboende äldre är de mest effektiva åtgärderna:

Fysisk träning
Anpassning av boendemiljö (inklusive hjälpmedel)
Broddar vid vinterväglag

För äldre i särskilt boende saknas fortfarande tillräcklig forskning, men åtgärder anpassade för deras komplexa behov skulle kunna förbättra deras livskvalitet och minska fallrisken.

Behov av helhetsgrepp

”Även om alla fallriskfaktorer inte går att åtgärda, finns det många som är behandlingsbara. Vården behöver därför ta ett helhetsgrepp kring dessa patienter. Gör man det får man kraftiga resultat! Det var lite som en aha-upplevelse att inse att även funktionerna hos våra mest skröpliga, går att förbättra. Men vi måste titta på helheten. Det finns ingen quickfix – då hade man gjort det för länge sedan”, säger Sölve Elmståhl.

Demografiska utmaningar och behovet av fallprevention
Sverige står inför en stor demografisk utmaning med en växande andel äldre. Antalet personer 80 år och äldre förväntas öka till cirka 800 000 år 2033. Detta ställer nya krav på hur välfärdssamhället hanterar vård- och omsorgsbehov. Fallolyckor är en kostnadspost som belastar både vårdsystemet och anhöriga, och förebyggande åtgärder är ett sätt att minska den ekonomiska bördan.

”Det här sparar väldigt mycket resurser i form av besök på akuten, röntgenundersökningar, inläggningar på ortopeden, för att inte tala om patientens eget lidande. Specialiserade geriatriska mottagningar för att fånga upp den sköra gruppen äldre för effektiva behandlingsinsatser, borde vara en självklarhet för sjukvårdsregionerna”, säger Sölve Elmståhl.

Behov av geriatrisk fallpreventionsmottagning

“Det är inte brist på kunskap som hindrar oss från att agera – vi har kompetensen. Men för att omsätta denna kunskap i praktiken och skapa en effektiv fallprevention krävs politiska beslut och finansiering,” säger Sölve Elmståhl, professor i geriatrik. “Specialiserade geriatrisk mottagningar skulle kunna vara en avgörande insats för att minska fallolyckor och förbättra livskvaliteten för de äldre.”

Sölve Elmståhål, professor i geriatrik vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, Malmö. Foto: Åsa Hansdotter