Är kaffe bra mot Parkinsons sjukdom och andra sjukdomar?

Ny forskning visar att åtminstone bryggkaffe är bra mot diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar.

Kaffe skyddar mot diabetes typ 2
Ämnen i kaffe med tillbehör studeras på molekylnivå. I våra gener syns markörer som visar hur väl vi tål kaffe eller ej och i matsmältningssystemet kartläggs samspelet med vårt immunförsvar. När det gäller cancer, hjärt-kärlsjukdomar, Parkinsons sjukdom och demenssjukdomar ser dock forskarna väldigt svaga effekter. Kaffe är inte farligt, men inte heller skyddande – utom möjligen mot levercancer, men det behöver studeras mer. Mot diabetes typ 2 ser forskarna däremot tydligt en skyddande effekt. Men bara om man dricker bryggkaffe, inte kokkaffe. Valet av tillagningsmetod påverkar utfallet av kaffets hälsoeffekter. Det finns studier som antyder att kaffe skulle motverka njursten. Det är oklart om det är koffein eller andra ämnen i kaffet som är förklaringen till sambandet, eller om det faktiskt är mängden vätska.

Bryggkaffe bättre än kokkaffe
Kokkaffe tycks öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Att forskare förr sett att kaffe ökar de dåliga blodfetterna, LDL-kolesterolerna, beror på att de allra flesta drack kokkaffe fram till 1960-talet. Nu anser forskare istället att måttliga mängder filtrerat kaffe kan skydda mot hjärt-kärlsjukdomar, medan kokkaffe fortfarande ökar risken. Anledningen till det är att de farliga ämnena i kaffe, så kallade diter-pener, fastnar i filtret när man brygger sitt kaffe.

Koffein har däremot inte några större negativa hälsoeffekter utom att det kan störa sömnen. Men hur mycket kaffe man kan dricka och hur sent på dagen är mycket individuellt – och genetiskt styrt, enligt forskarna.

Farliga och nyttiga ämnen i kaffe
Kaffe innehåller en rad olika ämnen, men bara tre typer finns i större mängd och har studerats av forskare: koffein, polyfenoler och diterpener.

• Koffein är en organisk förening med namnet 1,3,7-Trimetylxantin som finns i bönor, blad och frukter från cirka 60 växter, som teblad, kakao- och kolabönor. Det kallas även tein och guaranin. Ämnet påverkar det centrala nervsystemet och är i små mängder uppiggande. I större mängd kan det orsaka hjärtklappning, sömnproblem och darrningar.
• Polyfenoler är en grupp kolföreningar som finns i bland annat frukter, bär och grönsaker. Det ger dem dess doft, smak och färg. De indelas i flera grupper, som tanniner – en del av dem ger rött vin dess strävhet, andra ger garvsyra i kallt kaffe – och flavanoider, som är gula och innehåller B-vitamin. De finns i växter och äggula.
• Diterpener hör till terpenerna – en mycket stor grupp kolväten som är de dominerande beståndsdelarna i eteriska oljor. A-vitamin, retinol, är också en diterpen. I kaffe finns diterpenerna cafestol och kahweol, som ökar mängden LDL-kolesterol i blodet. LDL-kolesterol kallas ibland ”det dåliga kolesterolet” eftersom en förhöjd halt kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.Källa: Wikipedia

Människor tar upp ämnen på olika sätt
I kaffe finns även bra ämnen, som antioxidanter. Och det är framför allt polyfenoler som det forskas alltmer på. Just polyfenoler har i medierna förklarats boosta immunförsvaret. Men det är inte alls säkert att de har någon större sådan effekt i just kaffe, anser forskarna. Polyfenoler är antioxidanter i livsmedel, de motverkar att något härsknar och förlänger hållbarheten. Men det betyder alltså inte att samma effekt uppstår inne i människokroppen. Åtminstone har inte kliniska studier kunnat visa det på ett övertygande vis hittills, enligt forskarna.

Det beror på att ämnena inte tas upp i stor utsträckning, och att det är stora skillnader mellan individer. Man behöver undersöka att rätt molekyler absorberas i kroppen. Det gäller att förstå hur man kan styra det, så att individer får rätt halter av rätt föreningar. Forskarna behöver överbrygga glappet mellan kliniska studier och observationsstudier.

När kan vi gentesta hur bra vi tål kaffe?
På lång sikt kanske forskarna kan ta fram ett test som visar hur bra man tål kaffe. Hur bra koffein tas upp av kroppen beror på generna, och påverkar bland annat hur mycket vi kan dricka och hur sent vi kan ta sista koppen innan vi ska sova. Om man studerar individens tarmflora kan man se hur polyfenoler omvandlas av mikroorganismer, och om man är en individ som kommer att bilda ämnen som är bra eller ej.

Att ge kafferåd på populationsnivå är svårt. Ett hinder för råd om kaffekonsumtion är att människor inte följer kostråd och att individer reagerar olika på samma sak. Hur bra kaffe är för oss är med andra ord en komplex historia, som är svår att sammanfatta i några enkla meningar.

En slutsats, vid jämförelse mellan bryggkaffe och kokkaffe, är att det är bra att filtrera bort diterpener, eftersom de ökar mängden dålig kolesterol i blodet. I det fallet är pappersfilter bra, men det är fortfarande oklart hur bra diterpener tas upp av metallfilter som finns i espresso-bryggare, perkulatorer och presskannor.

Mjölk i kaffet – kan det minska inflammation i kroppen?
Huruvida mjölk i kaffet är bra eller ej råder det delade meningar om. En ny dansk studie visar att proteiner ökar polyfenolernas antioxidativa effekt, det vill säga minskar oxidativ stress som orsakar inflammation i kroppen. Studien har gjorts i laboratorium, där polyfenoler satts till aminosyror. Aminosyror bygger upp proteiner, vilka i sin tur ingår i bland annat mjölk. Men det är många steg kvar till att se om den positiva effekten också uppstår i vår kropp.

Sant och falskt om kaffe

Kaffe minskar risken för diabetes typ 2 – SANT.

Kaffe minskar risken för demens och alzheimer – FALSKT. Studier visar bara svaga samband.

Kaffe ger magsår – FALSKT.

Koffeinfritt kaffe är bättre för kroppen – OKLART.

Kaffe kan göra dig nervös – SANT, men bara om du inte är van att dricka kaffe.

Kaffe gör att du bygger muskler bättre – FALSKT, det ökar prestationsförmågan, men minimalt.

Koffein är en drog – SANT, det är beroendeframkallande och ger abstinens som huvudvärk.

En kopp om dagen räcker – FALSKT, hur mycket kaffe en person tål är individuellt.

Källa: Susanna Larsson och Rickard Landberg

Slutsats:

Forskningsrapporterna visar att kaffe ger väldigt svaga effekter på Parkinsons sjukdom men kan ge andra goda hälsoeffekter.

Av: Thomas Winberg

Källor:
Wikipedia www.forskning.se
Susanna Larsson, nutritionsepidemiolog, Karolinska Institutet
Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola
Marianne Nissen Lund, institutet för livsmedelsvetenskap vid Köpenhamns Universitet