HemHälsa & livsstilParkinson i vardagen – del 2

Parkinson i vardagen – del 2

Hjärngympa och stimulering

Vad får dig att må bra? Och vad utmanar din tankeverksamhet? Här kommer exempel på motion för hjärnan varje dag.

Korsrörelse
Detta är inte bara en bra ögonrörelse utan en mycket effektiv del av hjärngympan som hjälper till att få igång samarbetet mellan hjärnhalvorna och dessutom stärker syn- och hörselnerven.
Den här korsrörelsen bör du helst göra fem minuter om dagen för att få önskad effekt. Höger arm på vänster knä, vänster hand på höger knä. Rörelsen kan varieras efter dina önskemål, du kan ta händerna på vaderna, eller armbågarna mot knäna – om du är vig. Du kan dansa, hoppa, marschera – eller bara gå. Till musik eller utan. Huvudsaken är att du gör dina korsrörelser. (Detta är en mycket bra övning för den som vill integrera sina hjärnhalvor).

Rita “åttan”
Har du hakat upp dig på stavningen av ett ord? Har ditt barn svårt att lära sig delar av multiplikationstabellen? Skriv “frågan” i ena delen och “svaret” i den andra “åttan”. Följ pennan med ögonen när du ritar åttan. Först med ena handen och sedan med den andra, börja uppåt till vänster och gör åttan tre gånger med vardera handen. Säg gärna det som står i åttan högt. (Detta anses underlätta inlärningen markant, du kan till exempel lära dig ett krångligt telefonnummer. Skriv numret i ena öglan och namnet i den andra. Det går också bra att skriva in halva multiplikationstabellen i ena öglan och resten i den andra).

Öronmassage
Enligt akupunkturläran om kroppens energier och meridianer kan vi genom öronmassage indirekt massera hela kroppen. Dra “ut” öronen och massera lagom hårt uppifrån och ner. Som om du “vecklade ut” örat.

Avslappningsrörelse
En utmärkt övning att göra för den som sitter stilla framför en dator och sällan låter ögonens muskler “motionera”. Ögonrörelser är också nyckeln till våra minnesbanker.

Korsa fötterna – och sträck på dig som en katt samtidigt som du tar ett djupt andetag och håller handen med den andra. Har du vänster fot över höger fot ska du lägga vänster hand över höger hand och tvärtom. Vänd handflatorna mot varandra, knäpp fingrarna och böj in händerna mot kroppen. Efter en stund, flytta isär fötterna och för ihop fingertopparna mot varandra. (Rörelsen kan göras sittande, stående – eller när du ligger i sängen. Får en stressad person att varva ner – samtidigt som blodgenomströmningen i kroppen ökar).

Vadsträckaren
Ta stöd med handflata/handflatorna mot en vägg, höger ben “bakom” kroppen med fotsulan hårt i golvet. Det ska sträcka och spänna lite i vadmuskeln om du gör rätt. Andas in djupt – gå upp på tå med foten – och andas ut när du sakta pressar ner foten igen. Upprepa tre gånger och byt sedan ben! (Spänningar i vaden kan göra både hjärnan och kroppen trött. Ger snabb energi för den som känner sig trött och/eller okoncentrerad).

Fler tips på aktiviteter som stimulerar hjärnan

    • Allt som gör en glad och man finner tillfredsställelse i
    • Stimulerande arbete
    • Spela schack
    • Lösa korsord
    • Lösa gåtor
    • Läsa dagstidningar, tidskrifter, romaner
    • När man inte längre kan se, kan taltidningar och ljudböcker vara ett alternativ
    • Spela sällskapsspel: Alfapet, Trivial Persuit, Memory, Yatzy, Schack, Bridge
    • Titta på frågesport på TV
    • Lyssna på Melodikrysset på radio eller på grammofonmusik
    • Gå på bio, teater, konserter, utställningar och vernissager
    • Umgås med släkt och vänner
    • Samla information på Internet, delta i chatt-grupper
    • Delta i studiecirklar
    • Promenera, gärna i grupp med likasinnade
    • All form av dans, ensam hemma eller allra helst i grupp
    • Försöka behålla sina intressen och hobbies så länge som möjligt
    • När det inte går att idka gamla hobbies längre, försöka att skaffa nya!
    • Delta aktivt i föreningsliv
    • Vårda relationen till släktingar och vänner
    • Skäm bort dig själv ibland
    • Hjärnan behöver även vila – försök med avslappningsövningar
    • Försök att få så många timmars sömn som möjligt – helst nattetid
    • Andas frisk luft, syresätt hjärnan
    • Se till att äta en allsidig kost, hjärnan använder glukos ”socker” som energikälla

 

Stresshantering

Personer med Parkinson är ofta speciellt känsliga för små – oftast sociala – stressfaktorer som kan leda till att man undviker vissa situationer och därmed sänker sin livskvalitet. Det beror på att man inte längre har samma tidsrytm och förmåga som tidigare att hantera stress. Man blir stressad av ”småsaker” som man tidigare kunde hantera utan vidare.

”Bagatellartade” händelser och situationer får därmed en förstorad dignitet. Man berörs och påverkas på ett sätt som man inte gjort tidigare. Detta kan också leda till att det blir svårt att sätta nivån på förberedelser inför någon aktivitet. Man fastnar lätt i detaljer. Det är också svårt att bryta/komma ur ett stressat läge när man redan befinner sig i det tillståndet.

Personer med Parkinson fruktar (oftast utan anledning) att andra ska ta illa vid sig på grund av deras synliga symtom t ex när man äter på restaurang. Stress som uppstår i samband med motoriska symtom, som att fråga efter information eller hälsa på någon, betala i kassan, kan få effekter, som ger upphov till att man skakar mer eller blir mycket stel. Att försöka dölja sin sjukdom kan tillföra extra stress.

Vanliga stressituationer för personer med Parkinson

    • Att känna sig iakttagen
    • Att äta och dricka
    • Att stå i kö
    • Att betala i kassan
    • Att signera formulär
    • Att be andra om hjälp
    • Att ha ont om tid
    • Att behöva agera

Ett resonemang om vad det är i de rent konkreta situationerna som är svårt kan leda till olika sätt att komma runt svårigheterna. Att få sätta ord på sin rädsla och oro kan leda till att rädslan och oron blir mer hanterbar.

Tips!
Det finns flera olika tekniker för att hantera stressmomenten.

    • Andningsstyrd avslappning (där man t ex räknar in- och utandning medan man tänker på att slappna av)
    • Distraktionsövningar (där man styr uppmärksamheten från sina parkinsonsymtom till något avkopplande, stimulerande eller avslappnande)
    • För att minska skakningarna hjälper det att hålla något i handen, till exempel en väska, kasse eller tidning, eller att ändra läge på den skakande kroppsdelen
    • Planera dagen
    • Förbereda allt i god tid
    • Genom att undvika att försätta sig i alltför stressande situationer, men utan att helt dra sig undan från sociala sammanhang.

Avslappningsövning
Gör gärna övningen varje dag. Läs igenom instruktionen innan du gör övningen första gången. Det tar bara några minuter att göra. Du behöver inte använda en klocka för att hålla reda på tiden.

Instruktion

    • Sätt dig bekvämt.
    • Stäng ute dina tankar.
    • Koncentrera dig på att lyssna på din andning, fokusera på dina utandningar.
    • Låt dina andetag bestämma sin egen takt och slappna av varje gång du andas ut. Gör detta under 1 – 5 minuter

 

Mat vid Parkinsons sjukdom

Precis som alla andra behöver den som har Parkinsons sjukdom äta allsidigt och varierat. Fett, kolhydrater och protein – allt behövs tillsammans med vitaminer och mineraler. Inte heller behöver den som har Parkinson räkna kalorier eller fundera över fettprocent – övervikt är ovanligt. Så mycket energi går åt till sjukdomen att fetma sällan är ett problem.

Även om maten ska vara allsidig finns det några särskilda saker att tänka på för den som har Parkinsons sjukdom. Det gäller främst det protein, som man får i sig med maten. Protein består av aminosyror. Eftersom levodopa också är en aminosyra kan medicinen konkurreras ut och få sämre effekt om man äter proteinrik mat. Detta gäller särskilt proteiner från djurriket, som kött och mjölkprodukter. Det är dock långt ifrån alla patienter som märker av detta.

Om man märker att man får sämre effekt av en tablett som tagits tillsammans med måltid kan man överväga att minska intaget av protein till frukost och lunch, och äta den proteinrika maten på kvällen. Men det kan också räcka att man ser till att inte ta tabletterna tillsammans med mat. Om man däremot inte har problem med att tabletterna fungerar dåligt tillsammans med mat kan man gärna kombinera mat- och tablettintag. Dietister har goda kunskaper och kan ge råd om vilken mat som är lämplig.

Livsmedel med mycket protein
Protein finns i riklig mängd i animaliska livsmedel som mjölkprodukter, kött, fisk och ägg, men även i grönsaker, framför allt baljväxter. För den som vill äta så kallad proteinförskjuten kost är det främst vegetariska alternativ som gäller under dagen, medan de mer proteinrika målen får vänta till kvällen. Den totala mängden protein bör inte minskas – kroppen behöver det.

Grönsaker innehåller ytterst lite protein. Frukt och bär är också proteinfattiga, så en fruktsallad till frukost kan ge nyttiga vitaminer och mineraler utan att påverka upptaget av anti-Parkinson-medicinen. Proteinfattiga drycker är öl, vin, kaffe och te, men alkohol brukar inte upplevas positivt vid Parkinsons sjukdom, snarare får man sämre kontroll på rörligheten.

Snåla inte på fettet
Om man förskjuter proteinintaget till kvällen är det viktigt att öka mängden kolhydrater och fett för att få tillräckligt med energi under dagen. Ett enkelt sätt att göra det är att laga mat med en extra klick smör och äta bröd till måltiderna. Man bör då välja fiberrikt bröd för att motverka förstoppning, som är ett vanligt problem för personer med Parkinsons sjukdom. Det är viktigt att dricka ordentligt, annars får fiberrik kost motsatt verkan. hur mycket man ska dricka beror på hur stor man är och om man svettas mycket, men 1,5 liter per dag brukar användas som en allmän rekommendation. Även drickandet kan planeras till första delen av dagen så att man inte behöver kissa så ofta på natten. Dressing på salladen och smör på brödet är också bra.

 

Röst, tal och kommunikation

Det är vanligt att personer som har Parkinsons sjukdom får en svagare och hesare röst. Artikulationen kan också bli mindre tydlig och ibland förändras taltempot. Det är också ganska vanligt att få svårare att hitta ord eller att man tappar tråden när man pratar. Ansiktsmimiken kan bli mindre uttrycksfull. Förändringarna kan göra att det blir svårare att göra sig förstådd och kommunikationen med andra personer fungerar sämre.

När rösten eller talet börjar förändras av sjukdomen är det viktigt att komma till en logoped. Med rätt träning går det att förbättra röst och tal igen. Träningen har bäst effekt om man börjar träna i ett tidigt skede när tal- och röstsymtomen inte är så allvarliga. Helst ska man träna regelbundet. Det kan också vara bra att göra övningar hemma för att upprätthålla bra röst- och talfunktion. I pdf:en nedan får du råd och tips om olika övningar du kan göra på egen hand.

Talövningar att göra på egen hand

    1. Sakta ned taltempot-övning Lägg ut papperslappar (tex självhäftande Post-It lappar) med ca 10 – 15 cm mellanrum på bordet framför dig. Exempel: Hej! hur mår du idag? Vad blir det till lunch? Ska vi gå på bio? Markera ordentligt med ena handen på var och en av lapparna från höger i takt med att du säger en vanlig mening. Tex ”Hej! Hur mår du idag?” eller ”Vad blir det till lunch?” eller ”Ska vi gå på bio?” Vad händer? Taltempot saktas ned och artikulationen blir tydligare under hela meningen.
    2. Artikulationsövning Gör en egen lista över ord du tycker är svåra att säga (tex blåbärstårta, semesterresa, färdtjänst, biblioteket, bingolotto, fläskpannkaka etc). Läs orden starkt och överdriv uttalet. Exempel: Hej svejs i lingon skogen! Ett kvist fritt kvast skaft! Kring- el krångel Krakel Spektakel Kusin vitamin
    3. Mungympa Om musklerna i ansikte och mun känns stela kan det kännas bra att få ta ut rörelserna ordentligt i tunga, kinder och läppar. Sikta på att göra så stora rörelser du kan. Överdriv.
    4. Röstövning Den strategi som visat sig fungera bäst i behandling av svag röst vid Parkinsons sjukdom är att tänka starkt och stort när det gäller din röststyrka. Obs! Pressa inte rösten. Sitt så att du stödjer med fötterna på golvet. Släpp ned axlarna. Lägg en hand på magen för att känna hur dina muskler arbetar när du andas och talar. Säg ”K” kraftigt eller harkla till. Låtsas blåsa ut ett ljus. Vad händer med magen? Låtsas blåsa riktigt mycket varm luft i frusna händer.

 

Hjälpmedel

Det finns många olika typer av hjälpmedel som kan underlätta livet om man har svårt att röra sig. Vanliga hjälpmedel som duschpallar, reglerbara sängar, griptänger och hjälpmedel för att klä på sig. Man kan också behöva hjälpmedel för att kunna röra sig eller ta sig fram.

För att få ett hjälpmedel behöver man träffa en förskrivare, det vill säga någon inom vården som utreder behovet av och skriver ut hjälpmedel. Det kan till exempel vara en arbetsterapeut eller en sjukgymnast. Ofta börjar man med att ta kontakt med en vårdcentral eller sin kommun, därifrån hänvisas man vidare. Eftersom det finns många hjälpmedel och det varierar vad man kan få utskrivet är det viktigt att beskriva svårigheterna i detalj.

Mer information kan ges hos vårdcentraler, läkarmottagningar, arbetsterapeuter, sjukgymnaster med flera.

Källa: ParkinsonFörbundet

Läs också: Parkinson i vardagen – del 1 →

Dela