Fem lovande forskningsprojekt vid MultiPark

3-D-foto av nervceller som sakta försvinner vid Parkinsons sjukdom. Foto: iStockphoto

Bättre behandling med Manage PD-verktyget. En biobank öppnar upp för upptäckter om arv och miljö. Insikter om livstillfredsställelse hos personer med Parkinsons sjukdom. Djupdykning i processer vid skadlig proteinaggregering. Och en mer detaljerad kunskap om avvikande rörelsemönster med artificiell intelligens. Bara för att nämna några av alla nyheter relaterade till Parkinsons sjukdom från det strategiska forskningsområdet MultiPark under det senaste året.

Den 11 april arrangerar patientorganisationer runt om i världen Världsparkinsondagen för att öka medvetenheten om sjukdomen. Globalt lever mer än sex miljoner individer med Parkinsons sjukdom. Antalet ökar också ständigt på grund av en åldrande befolkning. Hos de flesta patienter med Parkinsons är orsakerna inte kända. Man vet dock att de karaktäristiska symtomen som stelhet och skakningar beror på en förlust av dopamin i de områden av hjärnan som styr våra rörelser. I takt med att sjukdomen fortskrider, bildar nervceller i hjärnan klumpar som innehåller proteinet alfa-synuklein. Tyvärr har de sjukliga förändringarna redan utvecklats under decennier när patienterna får sin diagnos. Och i efterhand är skadan svår att reparera. Lyckligtvis öppnar pågående forskning vid MultiPark på Lunds universitet för nya upptäckter. Följ med på er resa från Parkinsonhjärnans innersta molekylära till vardagslivet utanför.

Nya rön om astrocyternas roll

Med färgning visas skadliga aggregat av alfa-synuklein (grönt) ansamlas i astrocyterna (lila). Cellkärnorna färgas blå. Bild: Laurent Roybon

Astrocyter är en sorts stödjeceller i hjärnan som förser nervceller med ämnen som är nödvändiga för deras välmående. I samarbete med europeiska kollegor har forskare vid Lunds universitet fått ökad förståelse om hur astrocyterna kan bidra till nervcellsskada i takt med att sjukdomen utvecklas. Forskarna upptäckte att astrocyter från Parkinsonpatienter reagerade annorlunda jämfört med de från friska personer. Astrocyterna reagerade mot höga koncentrationer av små bitar alfa-synuklein genom att utsöndra inflammatoriska ämnen, vilket friska astrocyter inte gjorde. Även om astrocyter kan bryta ner mindre fibriller av alfa-synuklein får de problem under de senare stadierna av sjukdomen då klumparna växer sig för stora.

”Våra resultat poängterar vikten av att ingripa tidigt i sjukdomsförloppet. Om sjukdomen gått för långt kan klumparna av alfa-synuklein ha blivit för stora för att brytas ned och då är det svårare att vända utvecklingen,” sammanfattar Laurent Roybon, huvudansvarig för studien.

Ny biobank ger insikter om arv och miljö

Kajsa Brolin, doktorand vid Translationell Neurogenetik vid Lunds universitet, använder biobanken i sin doktorsavhandling. Foto: Kennet Ruona

Cellstudier, likt den med astrocyterna, tyder på att cellerna hos de som insjuknat i Parkinsons bär på någon rubbning som får dem att bete sig på ett avvikande sätt. Den stora knäckfrågan är i vilken utsträckning detta beror på våra gener eller på livsstilen. Samspelet mellan arv och miljö hoppas MultiParks forskare få mer inblick i med en ny biobank. Genom biobanken får de tillgång till 1 000 Parkinsonpatienters genetiska profiler tillsammans med utförlig information om deras livsstil och sjukdomshistoria.

Kajsa Brolin, doktorand vid Translationell Neurogenetik, använder biobanken i sin doktorsavhandling. ”Det är fantastiskt att så många personer har ställt upp, hälften av alla Parkinsonpatienter i Skåne. Det är unikt och gör det till en av de största fallkontrollstudierna i Sverige.”

Det har visat sig att en femtedel av alla patienter hade någon anhörig med Parkinson, trots att få bär på någon av de kända mutationerna. Därför tror forskarna att det finns en betydande genetisk koppling till sjukdomen, men att den i många fall kanske inte beror på en enskild gen utan snarare flera gener som sammanstrålar.

Smart teknik öppnar upp för translationell rörelseanalys

Det translationella projektet syftar till att länka kunskap om onormala rörelseegenskaper mellan patienter och djurmodeller av Parkinsons sjukdom. Djurmodeller är nödvändiga för att utröna störningar i nervkretsarnas funktion. Illustration: Laura Andreoli

Med djurmodeller av sjukdomen är det möjligt att studera hur enskilda genvarianter och miljöfaktorer påverkar nervkretsarna i hjärnan. Att studera avvikande rörelsemönster som tecken på sjukdom har länge varit grunden för Parkinsonforskningen, både vad gäller djurmodeller och patienter. Men länge har det saknats verktyg för att översätta upptäckter som görs i patienter till gnagare och vice versa. Det nyligen startade projektet ”eSCIENCE MOVES” kommer att använda artificiell intelligens och maskininlärning för att analysera rörelser på ett mer detaljerat sätt än tidigare. På så vis hoppas man kunna upptäcka likartade avvikelser i rörelsekontrollen mellan patienter och gnagare trots de uppenbara artskillnaderna.

”För närvarande baseras bedömningen av Parkinson-relaterade rörelsestörningar på mänskliga omdömen som inte är förankrade i objektiva fysiska parametrar. Vårt projekt kan ge förfinade bedömningsmetoder för kliniska prövningar. Dessutom utvecklar vi oumbärliga verktyg för att reda ut exakt vilka störningar i hjärnan som orsakar olika typer av rörelseavvikelser”, förklarar Angela Cenci Nilsson, MultiParks koordinator och ledare av projektet.

Bättre behandling med nytt verktyg

3-D-foto av nervceller som sakta försvinner vid Parkinsons sjukdom. Foto: iStockphoto

Algoritmer används också i ett nytt behandlingsverktyg som utvecklats av professor och överläkare Per Odin i samverkan med Region Skåne. Med verktyget ”Manage PD” hoppas han att fler Parkinsonpatienter ska få rätt behandling vid rätt tillfälle i sjukdomsförloppet. Om läkaren känner patienten tar det bara några minuter att mata in olika fakta. Systemet föreslår sedan vad läkaren ska göra: stanna vid aktuell behandling, ställa om tablettbehandlingen, remittera till ett Parkinsoncentrum eller gå vidare och utreda patienten för avancerad terapi.

Acceptans – nyckeln till livstillfredsställelse

Studien baseras på djupintervjuer av patienter som befinner sig i ett tidigt stadium av Parkinsons sjukdom. Foto: Lina Rosengren

Att ha tillgång till rätt behandling kan vara avgörande för livskvaliteten hos de som lider av Parkinsons. Men det finns också andra faktorer som spelar in för hur tillfredsställda de drabbade känner sig med livet. Djupintervjuer med patienter som befinner sig i ett tidigt stadie av sjukdomen visar att acceptans skapar förutsättningar för en bibehållen livstillfredsställelse. Studien genomfördes av Lina Rosengren, läkare inom rehabiliteringsmedicin och forskare i MultiParks hälsovetenskapliga forskargrupp.

Sammantaget bidrar MultiParks pågående forskningsprojekt till en ökad förståelse av sjukdomen och att förbättra livet för de som drabbas av Parkinsons.

Länkar till ursprungsartiklar:

Nya rön om astrocyternas roll →
Ny biobank ger insikter om arv och miljö →
Smart teknik öppnar upp för translationell rörelseanalys →
Bättre behandling med nytt verktyg →
Acceptans – nyckeln till livstillfredsställelse →