HomeHälsa & livsstilHälsaSömnproblem vid Parkinsons sjukdom

Sömnproblem vid Parkinsons sjukdom

Ungefär 90 procent av de med Parkinsons sjukdom har problem med sömnen. Svårt att somna, vaknar var och varannan timma eller vaknar kanske alldeles för tidigt. Många plågas också av mardrömmar. Detta påverkar självklart livskvaliteten för de drabbade. Men det finns hjälp att få.

Lena Leissner, neurofysiolog och sömnexpert på Neurologimottagningen på universitetssjukhuset i Örebro, informerar om sina erfarenheter i Parkinsonpodden i samtal med Anders Stålhammar.

Allmänt om sömn
    • Vakenhetsgraden är bäst på förmiddagen, på eftermiddagen tröttnar man och dippar några timmar efter lunch och det beror på att mängden kortisol och adrenalin i blodet minskar. Det är först då man vet om man har sovit bra eller dåligt under natten.
    • Sömn är ett förändrat medvetandestadium som vi är totalt omedvetna om.
    • Ingen vet hur vi sover eller om vi sover.
    • När hjärnan fått så mycket impulser att den inte orkar ta emot mer säger den till att nu vill jag vila. Jag behöver bygga upp mig igen. Och uppbyggnad sker genom sömnen. Celler förbrukas när vi är vakna och byggs upp när vi sover.
    • Vad händer på sikt med för lite sömn? Vi fungerar inte intellektuellt, hjärnans pannlober tar stryk först, man kan inte ta in ny information, vi uppfattar oss själva som dementa, finmotoriken fungerar sämre, risk för hjärt- och kärlsjukdomar ökar, risken för högt blodtryck, diabetes, infektioner och influensa ökar, immunförsvaret försämras och risken att få cancer ökar.
    • Vi har mindre sömnbehov och djupsömnen försvinner när vi blir äldre.
Om sömn som Parkinsonsjuk
    • Parkinsons sjukdom sitter mitt i den delen av hjärnan som styr cellområdet som är beroende av en perfekt balans mellan de olika signalämnena som hjärnan använder sig av och där dopamin kanske är den viktigaste av alla.
    • Som Parkinsonsjuk har man en dipp i sin dopaminproduktion som ställer till det och man får en obalans i systemet vilket kan relatera till problem både med vakenheten och med sömnen.
    • Naturligt att det blir så att dipp i dopaminet och obalans i sömnen i kombination med läkemedel medför en obalans i systemet där sjukdomen i sig påverkar mer än medicinen.
    • Ju mer aktiv en parkinsonsjuk är på dagen, både fysiskt och psykiskt, ju bättre blir sömnen på natten.
    • Vissa får mardrömmar och skriker och sparkar med benen och fäktar med armarna, detta kallas RBD=drömsömnsaktivitet och sker 3 – 5 gånger per natt. Prata med läkaren om detta, det finns läkemedel mot det, var inte rädd för att ta upp det med läkaren, det är inget att skämmas för.
    • Sömnproblem påverkar sjukdomen negativt med försämrad livskvalitet som följd.
    • Parkinsonförbundet får beröm för att man är i framkant när det gäller att informera om sömnproblem och hålla sig ajour med forskningen.
    • Restlegs legs är svårbehandlad vid Parkinsons sjukdom. Restlegs legs försämrar insomnandet och själva sömnen. 9 – 10% av den svenska befolkningen har restlegs legs, fler kvinnor än män och restlegs legs är 3 – 4 gånger vanligare hos parkinsonsjuka jämfört med den övriga befolkningen. Det finns medicinering mot restlegs legs.

Råd för bättre sömn
    • Signalsubstansen skall vara i balans. Om du ligger vaken talar du om för hjärnan att det är ok, du har en möjlighet att hjälpa hjärnan på traven genom att förstärka sambandet mellan säng och sömn vilket betyder att du aldrig skall ligga vaken i din säng. Du skall vänta på att nästa sömntåg kommer och det gör det inom 90 minuter. Man pratar om 90 minuters intervaller för sömntågen.
    • Drabbas du av att du vaknar tidigt, ligg inte kvar i sängen, stig upp och gå ut ur sovrummet och gör något som är långtråkigt, på sikt kommer signaler som gör att du somnar igen.
    • Om du somnar klockan 23 och vaknar klockan 4 så behöver du inte mer sömn. Se det positiva, du har fått ett par extra timmar det dygnet. Du behöver inte mer sömn.
    • En tupplur mitt på dagen är tveeggad, inte bra om man sover dåligt på natten. Det blir en ond cirkel. Var aktiv på dagen. Ta en promenad på 20 minuter istället för en tupplur på 20 minuter.
Kontakt med läkare om sömn
    • Det finns en stor kunskapsbrist hos läkarna när det gäller sömnproblem, trögt att arbeta in sömnproblem hos neurologerna eftersom de koncentrerar sig på själva sjukdomen.
    • Sömnproblem ingår inte i läkarutbildningen
    • Det ställs höga krav på läkaren att lyssna av vad patienten säger men minst lika viktigt att vara lyhörd för det som patienten inte säger.
    • Viktigt med ömsesidigt förtroende mellan läkare och patient
    • Innan du träffar läkaren fundera över dina sömnproblem, har du svårt att somna, vaknar du ofta på natten, vaknar du för tidigt, har du mardrömmar eller annat problem. Förbered dig så mycket du kan och var öppen och ärlig.
    • Det finns hjälp att få, koncentrera dig på vad du kan, var aktiv.

Slutgiltigt: ”Du förtjänar din sömn”, säger Lena Leissner.

Mina kommentarer:
Många bra tips av Lena Leissner men jag har inte den erfarenheten av att läkarna har en stor kunskapsbrist när det gäller sömnproblem, att det är trögt att arbeta in sömnproblem hos neurologerna eftersom de koncentrerar sig på själva sjukdomen. Lena Leissners påstående stämmer inte om jag jämför med avdelningen för Neurologi i Lund.
Om jag dessutom går in på swemodis.se och klickar på patientinformation och väljer sömnproblem så finns det massor av information att ta till sig som patient.

Per Odin, professor i Neurologi lägger till följande: Den medicinska behandlingen av sömnproblem beror på typen av sömnstörning och en analys av detta är första steget. Sedan finns det många möjliga preparat att välja mellan.

Thomas Winberg

Share