Frågor till två politiker om vård och omsorg

Som ambassadör för Parkinson Skåne ställde jag några frågor till två politiker från Kristdemokraterna för att höra deras tankar kring hur man kan förbättra vården och omsorgen till det bättre.

Så här svarade Per Einarsson och Lars Thunberg på min frågeställning.

Per Einarsson

Per Einarsson (KD)

Regionråd och gruppledare för Kristdemokraterna i Region Skåne
Ordf i Psykiatri Habilitering och Hjälpmedelsnämnden

Hur tänker ni att man ska öka kunskapen bland personal inom vård och omsorg kring just Parkinson?
Det bör regelbundet erbjudas fortbildning och varje vårdpersonal som kommer i kontakt med olika sjukdomar och diagnoser behöver uppdateras även vad gäller senaste rön och kunskap inom respektive område. Även utbildningarna ska ge god kunskap inom detta område. Här kanske ni föreningar/organisationer kan vara till hjälp.

Hur ska man få kompetent personal att faktiskt välja ett yrke inom äldrevården?
Det behövs fler goda berättelser och här behövs medarbetare som är goda ambassadörer utifrån en yrkesstolthet.

Vilka krav anser ni bör ställas på personer som ska bevilja (stadsdel) samt de som arbetar inom hemtjänst/assistans/vårdboende?
Detta låter mer som en fråga utifrån ett kommunalt perspektiv och där har jag inte kunskap.

Hur ser ni på att skapa specialistboenden så som det idag finns för demenssjuka fast för de som är drabbade av Parkinson?
Jag tror inte det bara är bra med boende som samlar ihop alla med samma diagnos eller sjukdom. Det viktiga är att personalen kan ge bästa möjliga vård och då också ha god kunskap och samlad erfarenhet kring t.ex. Parkinson. I grunden ska det finnas stor valfrihet för våra medborgare.

Hur tänker ni att man ska skaffa fram rätt personal på rätt plats, så det blir kvalitet och inte kvantitet?
Det handlar mycket om att vara en attraktiv arbetsgivare och då också hjälpa medarbetarna att hitta rätt uppgift och plats. Alla har inte ”kallet” att t.ex. arbeta med palliativ vård. Vi Kristdemokrater har lagt förslag om att trohet och erfarenhet ska belönas.

Vilka strategier har ni för att minska slarvet bland personal inom vård och omsorg?
Att få tid med varje individ/patient och att också bli trygga i sina yrkesroller.

Lars Thunberg, Foto: Mats Alm

Lars Thunberg – Kommunalråd (KD) Helsingborg

Ordförande, vård- och omsorgsnämnden

Hur tänker ni att man ska öka kunskapen bland personal inom vård och omsorg kring just Parkinson?
God kunskap kring de sjukdomar personal inom vård- och omsorg är centralt för att kunna ge god och anpassad vård och omsorg till den som behöver. Att kontinuerligt utbilda personal är därför viktigt och något som vi politiker bör lyfta fram. Det är också oerhört centralt att vi kontinuerligt jobbar med gränssnitten mellan kommun och region där många av våra äldre och sjuka befinner sig. Här har vi det senaste året sett ett genombrott där vi aldrig tidigare haft det samförstånd och vilja att samverka som vi har idag, för den enskildes bästa. Exakt hur kunskapsöverföring och samverkan ska ske och vilka sjukdomar som ska prioriteras bör dock inte vi politiker besluta, det bör professionen som kan det bäst göra. Temadagar, utbildningskonferenser, besök av föreningar/experter inom sjukdomarna och webbinarium är några sätt vi jobbar med den typen av fortbildning i Helsingborg.

Hur ska man få kompetent personal att faktiskt välja ett yrke inom äldrevården?
Ett viktigt steg för att locka fler till äldreomsorgen är att se personalen, vår viktigaste resurs, och ständigt arbeta för att dels förbättra arbetsmiljön, dels höja statusen på yrkena inom vård och omsorg. I Helsingborg har vi bland annat satsat på att anställa vårdserviceteam, dvs servicepersonal för mindre kvalificerade uppgifter så att undersköterskorna ska slippa springa med sopor, städa och rengöra tvättmaskinen som de gör idag. Det är viktigt att de får arbeta med det de i första hand är utbildade för. Vi har även satsat på mindre personalgrupper för varje chef så att närheten till sin närmsta chef blir större och får mer närvarande chefer, något som är A och O. Dessutom har vi har vi tagit bort en del tidskrävande och mindre viktiga uppgifter inom hemtjänsten, exempelvis att gå ut med hunden. Allt för att prioritera och ge personalen en bättre arbetsmiljö. Fortbildning, löne- och arbetsvillkor samt möjlighet till karriär inom sitt yrke är andra viktiga faktorer.

Vilka krav anser ni bör ställas på personer som ska bevilja (stadsdel) samt dom som arbetar inom hemtjänst/assistans/vårdboende?
Ett minimikrav är att personalen har rätt utbildning/legitimation för att utföra de arbetsuppgifter de tilldelas. Personalen ska också följa stadens vision, mål och inriktning samt de givna arbetsinstruktionerna. Det bör även finnas språkkrav, våra anställda ska tala tillräckligt bra svenska så att de kan kommunicera med brukarna på ett fullgott sätt.

Hur ser ni på att skapa specialistboenden så som det idag finns för Demenssjuka fast för dom som är drabbade av Parkinson?
För närvarande finns inga konkreta planer på att skapa specifika specialboenden för äldre som drabbats av Parkinson i Helsingborg. Anledningen till att det finns speciella ”demensboenden” eller ”demensavdelningar” är att man då kan anpassa aktiviteter, boendemiljö, måltider och personalens kompetens efter de specifika behov personer med kognitiv svikt har, där det ofta också finns kunder och hyresgäster i våra boenden med ett utåtagerande beteende. Tyvärr är jag dåligt insatt i om det behovet även finns hos personer med Parkinson, du kanske kan upplysa mig kring det?

Hur tänker ni att man ska skaffa fram rätt personal på rätt plats, så det blir kvalitet och inte kvantitet?
Det hänger mycket ihop med fråga 2. Det är även viktigt att premiera goda insatser och lojalitet. Bra erfaren personal växer inte på träd direkt, så det gäller att ta tillvara den som finns. Att erbjuda fortbildningsmöjligheter är en annan viktig aspekt för att utveckla och hålla personalen uppdaterad på de senaste rönen och kompetenserna.Vi står inför en enorm utmaning där vi under kommande år behöver rekrytera ett stort antal undersköterskor och andra yrkesgrupper inom vård och omsorg. Dels på grund av stora pensionsavgångar, dels för att möta den demografiska utvecklingen med en ökad vårdtyngd, men också för att förväntningarna ständigt ökar på kvaliteten i vården och omsorgen.

Vilka strategier har ni för att minska slarvet bland personal inom vård och omsorg?
Detta är i första hand en verksamhetsfråga för arbetsledare och chefer. En närvarande chef som har god kontakt och ser sin personal har goda förutsättningar att skapa en arbetsplats där de anställda känner arbetsglädje och ansvar för att utföra sitt arbete med god kvalitet utan slarv och nonchalans.

Ebba Ericsson