Hur mycket medicin kan man ta egentligen? Funderingar kring vikten av bipacksedlar

Hur noggrant läser vi en bipacksedel när vi börjar med en ny medicin? Jag måste erkänna att jag slarvar med det. Och hur detaljerat informerar läkarna och apotekspersonalen om medicinens eventuella biverkningar använda medicinen och därefter ta ställning? Hur som helst, det är mitt ansvar att läsa bipacksedeln innan jag börjar och därefter ta ställning till om jag skall använda medicinen eller om jag skall diskutera med min läkare om det finns något alternativ.

Madopar Depot – levodopa
Madopar Depot är ny för mig och här kommer en sammanfattning om vad det står om medicinen på bipacksedeln.

Madopar Depot avger levodopa under en längre tid vid passagen genom magsäck och tarm vilket ger en jämnare effekt i jämförelse med Madopar Quick Mite som snabbt tas upp i kroppen efter upplösning i vatten.

Vad du behöver veta innan du tar Madopar Depot
Ta inte Madopar Depot om du:

• är allergisk mot levodopa eller benserazid eller något annat ämne i detta läkemedel
• har hormonella rubbningar, t ex binjuremärgstumörer, förhöjd sköldkörtelfunktion och så kallat Cashings syndrom
• har lever- eller njursjukdom
• har hjärtsjukdom
• har svår psykiatrisk sjukdom
• har glaukom med trång kammarvinkel
• behandlas med en kombination av MAO-A och MAO-B hämmare
• är yngre än 25 år
• är gravid eller en fertil kvinna och inte använder en tillförlitlig preventivmetod
• är allergisk mot jordnötter.

Varningar och försiktighet
Tala med läkare eller apotekspersonal om du har allvarliga hjärt-kärlsjukdomar, förhöjt tryck i ögat (grön starr) eller lider av demens eller förvirring.

Under behandling bör dina blodvärden, din hjärtfunktion och din lever- och njurfunktion kontrolleras. Om du har grön starr med öppen kammarvinkel bör mätning av ögontrycket göras regelbundet. Kontroll av huden bör också göras regelbundet.

Under varningar och försiktighet står att du ska kontakta din läkare om du upplever följande:

• om du tidigare har haft blodtrycksfall och yrsel när du hastigt reser dig upp
• en ökad sömnighet
• blir deprimerad under behandlingen
• drabbas av störd impulskontroll och kan omfatta spelberoende, tvångsmässigt ätande, tvångsmässigt köpande, en onormalt hög sexualdrift
• använder läkemedlet överdrivet mycket eftersom det kan resultera i beteendestörningar
• Informera din läkare om du skall genomgå en operation med narkos.

När jag har kommit så här långt har jag läst ungefär 1/3 av bipacksedeln och den fortsätter på liknande sätt. Rubriker som: Andra läkemedel och Madopar Depot, graviditet och amning, körförmåga och användning av maskiner, hur du tar Madopar Depot, användning för barn och ungdomar, om du har tagit för stor mängd av Madopar Depot och om du slutar att ta Madopar Depot.

Eventuella biverkningar: ämnesomsättning, blodet, psykiskt, sinnesorgan, nervsystem, magtarmkanalen, lever, urinvägar, huden m fl. I samtliga fall skall man kontakta sin läkare.

Slutsats
Jag skrev i början att jag slarvar med att läsa bipacksedlar. Jag tror inte att jag är ensam om det. Som parkinsonsjuk är Madopar Depot inte den enda tabletten jag använder och mitt intag av tabletter är sammanlagt 6 105 tabletter på ett år. Och någon form av ”gift” finns det i varje tablett. Hur många år klarar en kropp av att ta emot så många tabletter? Har jag något val? Jag kan kanske genom fysisk aktivitet minska tablettintaget något. Men inte mycket.

Som läkare måste det vara en svår avvägning varje gång ett nytt recept skrivs ut. Är det till en patient som ständigt ställer en massa frågor? Risken finns att läkaren inte hinner med patienter eftersom tiden går åt till att svara på frågor från patienter som har fått nya mediciner och som har flera av de åkommor som bipacksedeln refererar till.

Det var hit jag kom i artikeln innan jag kontaktade professor Per Odin för att höra hans synpunkter.

Här kommer professor Per Odins svar.

Jag förstår oron. Men samtidigt ska man veta att läkemedel genomgår en ytterst noggrann säkerhetsprövning innan de släpps ut på marknaden. Det handlar om djurförsök, men också omfattande kliniska studier. Läkemedlen släpps bara igenom om säkerheten är tillfredsställande. Säkerheten utreds före ett läkemedel släpps ut på marknaden, men säkerheten monitoreras också efter att läkemedlet kommit ut på marknaden. Ansvarig myndighet är läkemedelsverket och på europeisk nivå EMA’s säkerhetskommitte PRAC. Visst får man ibland acceptera vissa risker för biverkningar och interaktioner, men myndigheterna gör alltid en noggrann avvägning kring om nyttan överväger gentemot riskerna.

Visst är det bra att vara välinformerad, men bipacksedlarna utgör ofta problem då de tar upp alla tänkbara risker som ett läkemedel skulle kunna ha, utan att samtidigt betona hur sällsynt det ofta är med dessa risker. Många patienter skräms upp och vågar kanske inte ta läkemedel som kanske kan bota, lindra eller förebygga sjukdomar och därigenom bidra till ökad överlevnad och förbättrad livskvalitet.

L-dopa, som exempelvis Madopar, är det läkemedel som vid Parkinson har bästa risk/benefit situationen. Det har den starkaste effekten mot Parkinsonsymtomen och de lägsta riskerna. Förr eller senare behöver i stort sett alla Parkinsonpatienter ta L-dopa. Visst har L-dopa vissa risker, ex v hallucinationer eller illamående. Däremot finns det inget som talar för att L-dopabehandling skulle försämra prognosen på lång sikt, alltså att preparatet skulle vara toxiskt för nervceller. L-dopa behandling har bidragit till att Parkinsonpatienter får en starkt förbättrad symtomatologi och livskvalitet. Jämfört med detta är biverkningsriskerna förhållandevis ringa.

Tack Per! Jag känner mig lugnare efter ditt svar och jag tror att många med mig har samma funderingar. Då kan jag sikta på 100 000 tabletter utan att vara alltför orolig. Dit når jag 2028.

Thomas