Hur skall vården år 2040 hantera 30 000 patienter i Sverige med diagnosen Parkinsons sjukdom?

Att vården ska hantera en ökning från 22 000 till 30 000 Parkinsonsjuka i Sverige till 2040 innebär stora utmaningar, men det finns flera åtgärder och strategier som kan vidtas för att möta behoven hos denna växande patientgrupp.

Specialiserad vård och fler Parkinsonmottagningar
Utbilda fler neurologer och Parkinsonspecialister för att möta efterfrågan. Det behövs fler specialiserade Parkinsonmottagningar över hela landet för att ge snabb och effektiv vård.

Teambaserad helhetsvård
Multidisciplinära vårdteam som inkluderar neurologer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logopeder och dietister bör vara standard för att ge en helhetsvård för Parkinsonpatienter.

Utökad hemsjukvård och digital vård
Utveckla och expandera hemsjukvården så att patienter kan få vård i hemmet. Detta kan minska belastningen på sjukhus och öka patientens livskvalitet genom att ge vård i en trygg miljö.

Användningen av digitala lösningar, som e-hälsa och appar för symtomövervakning, kan förbättra tillgängligheten till specialistvård, särskilt för patienter i glesbygdsområden. Digital vård kan även användas för att följa upp medicinering och livsstil på distans.

Utbildning av vårdpersonal
För att tidigt kunna identifiera och behandla Parkinsons sjukdom bör fler läkare och sjuksköterskor i primärvården utbildas i att känna igen symptom och behandla sjukdomen.

Personalen i äldreomsorgen måste utbildas i att hantera Parkinsons sjukdom, då många äldre vårdtagare kommer att ha behov av specifik vård för att hantera motoriska och kognitiva problem.

Forskning och innovation
Nya behandlingar och teknologier: Fortsatt forskning kring bättre mediciner, icke-invasiva behandlingar som djup hjärnstimulering (DBS), samt användningen av robotik och AI för att stödja vård och rehabilitering, är avgörande.

Förebyggande åtgärder: Investera i forskning kring riskfaktorer och tidig diagnostik för att minska antalet fall eller fördröja sjukdomens progression.

Stöd till anhöriga och omsorgspersonal
Avlastningsstöd: Många patienter med Parkinsons sjukdom behöver långvarig hjälp av sina anhöriga. Genom att erbjuda avlastningstjänster och utbildning för anhöriga kan man förbättra deras förmåga att ge vård och minska utbrändheten.

Psykologiskt stöd: Eftersom Parkinsons sjukdom även påverkar det psykiska välbefinnandet, behövs ökat tillgång till psykologiskt stöd och terapi, både för patienter och anhöriga.

Förbättrad rehabilitering och stöd i vardagen
Fysisk och kognitiv rehabilitering: Investera i rehabiliteringsprogram för att bibehålla rörelseförmåga och kognitiva funktioner så länge som möjligt. Fysioterapi och kognitiv träning kan hjälpa patienter att hantera symtomen bättre.

Anpassning av boende: Bygga fler bostäder och vårdboenden anpassade för personer med neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom, där det finns tillgång till vård och stöd dygnet runt.

Sammanfattning
Vården kommer att behöva bli mer flexibel, digitaliserad och specialiserad för att kunna hantera den ökande mängden Parkinsonpatienter fram till 2040. Detta kräver investeringar i både personal, infrastruktur och forskning samt bättre stöd till både patienter och deras anhöriga. Planering på både nationell och regional nivå är avgörande för att undvika överbelastning och säkerställa att alla patienter får rätt vård i tid.