Medicin & forskning, Nyheter / 2023-07-28

Nya rön om Lewy Body Demens

Men först, vad är Lewy Body Demens?

Lewy Body Demens beskrevs i slutet av 1980-talet då forskare fann små proteinansamlingar i obducerade hjärnor från patienter med demens. Ansamlingarna var kända sedan tidigare under namnet Lewykroppar som är typiska för Parkinsons sjukdom.

Det nya var att Lewykropparna även tycktes ligga bakom kognitiva symtom. Symtomen skilde sig från de demenssymtom som kännetecknar Alzheimers sjukdom. Lewy Body Demens är en diagnos och den står för 10–15 procent av samtliga demensfall. Troligtvis är det många fler som har sjukdomen utan att ha fått diagnosen.

Vanliga symtom:

  • Fluktuerande kognitiva symtom som drabbar minnet
  • Förvirringstillstånd
  • Snabb progress
  • Visuella hallucinationer
  • Paranoida symtom
  • Depression
  • Falltendens
  • Extrapyramidala symtom: rigiditet och Hypokonesi

Lewykroppar innehåller en skadlig form av proteinet alfa-synuklein och kan finnas i hjärnbarken och hjärnstammen men även i delar av nervsystemet.

Tidiga symptom
Lewy Body Demens börjar ofta med störd drömsömn flera år innan andra symptom visar sig. Senare tillkommer synhallucinationer och trötthet. Minnesstörningar förekommer, man får svårt att bedöma avstånd och uppfatta saker tredimensionellt.

Ett annat huvudsymptom är parkinsonism och yttrar sig som stela muskler och långsamma rörelser men mindre ofta som skakningar.

Läkemedel kan lindra symptom
Lewy Body Demens leder till en gradvis försämring av motorik och kognitiva förmågor. Det finns inga botemedel mot sjukdomen men läkemedel kan lindra symptomen.

Källa: Sammanfattning av artikel om Lewykroppsdemens från Svenskt Demenscentrum granskad av Elisabet Londos, professor och överläkare, Universitetssjukhuset MAS.

Nya rön om Lewy Body Demens
Oskar Hansson, professor i Neurologi vid Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet, säger i en forskningsrapport följande: ”Lewykropps-sjukdom kan upptäckas med hjälp av ett ryggvätskeprov redan innan symptom och att nedsatt luktförmåga är starkt kopplad till sjukdomen före andra symptom”.

Forskarlaget i Lund testade 1 300 personer som initialt inte hade några rörelsesvårigheter eller kognitiv funktionsnedsättning. 8 procent visade sig vara positiva för Lewykroppsförändringar.

”Det är första gången man ser i en större normalpopulation att de hade Lewykroppar i hjärnan trots att de inte hade några tydliga symptom” säger Oskar Hansson.

Forskarna såg dessutom en stark koppling till nedsatt luktsinne hos dem som testade positivt för Lewykroppar.

Nedsatt luktsinne verkar vara ett väldigt tidigt symptom på Lewykropps-sjukdom. Enligt Oskar Hansson är kopplingen så stark att det skulle kunna vara motiverat att screena personer över 60 år med hjälp av ett lukttest, för att sedan gå vidare med alfa-synukleintest för att hitta Lewykroppssjukdom i ett tidigt skede.

Flera olika immunterapier som är riktade mot lewykroppar är under utveckling. Forskarna hoppas på att dessa skall bromsa sjukdomens utveckling.

I en annan studie testade forskarna ryggvätskan hos 900 personer med lindrig kognitiv störning. De såg att sjukdomsförloppet var snabbare hos de som hade både Lewykroppar och ansamling av proteinerna betaamyloid och tau i hjärnan.

Källa:
Sammanfattning av artikel i Läkartidningen 2023-07-18

Thomas Winberg