Hallå där, MultiPark / 2021-08-02

Angela Cenci Nilsson om att bli ny samordnare för MultiPark

Den första januari 2021 tillträdde Angela Cenci Nilsson, professor i experimentell medicinsk forskning som ny samordnare för MultiPark. Nu berättar hon om sina visioner för vårt nätverk och om att vara senior forskare i miljö.

Om rollen som ny koordinator

Jag kommer att göra mitt bästa för att främja samarbetsprojekt med hög vetenskaplig och/eller transnationell potential.

Vad betyder det för dig att bli utsedd till ny samordnare? Och vad är mest spännande med att vara ny koordinator?

Det gläder mig att rekryteringskommittén litade på att jag skulle kunna hantera koordinatorjobbet. Spännande? Jag skulle inte använda det ordet. Det är ett stort ansvar att leda ett så stort och mångsidigt forskningsnätverk. För närvarande är jag fortfarande fokuserad på att hitta rätt sätt att göra det på.

Angela med sina teammedlemmar i Basal ganglia patofysiologi gruppen. Här njuter de av att umgås under en middag före Corona.

Vad har du gjort som ny samordnare hittills?

Hittills har jag satt i gång en process för att se över arbetsgrupperna och medlemskapsreglerna för Multipark. Denna process är avsedd att leda till mer transparenta förfaranden som är lättare att övervaka och följa. I allmänhet vill jag få välfungerande, rationella arbetsrutiner på plats på alla nivåer. Dessutom kommer jag att göra mitt bästa för att främja våra medlemmars inkludering och deltagande i nätverkets alla aktiviteter och för att främja samarbetsprojekt med hög vetenskaplig och/eller transnationell potential.

Vilken är den största potentialen hos MP som du vill fokusera på?

Multiparks största potential ligger i kombinationen av excellens och bredd. Samtidigt som vi utnyttjar våra världsledande utredningslinjer har vi därför också möjlighet att utnyttja styrkor och idéer i flera nya riktningar. Detta är en stor möjlighet eftersom man i forskningen inte vet när och hur de stora vändpunkterna kommer att dyka upp.

Om att vara senior forskare

Vad är det bästa med att vara forskare?

Att vara forskare är det bästa möjliga jobbet, även när det verkar så svårt. Om det här är vad du gillar att göra, bli inte avskräckt över svårigheter, fortsätt din vision!

Passionen för ens forskningsämne, som ger mening och riktning till även det svåraste arbetet. Detta jobb är dessutom fantastiskt med tanke på ens personliga och professionella utveckling. Du kanske inte alltid ser det dagligen, men någon gång ser du tillbaka och inser att du har blivit en smartare och bättre person tack vare ditt arbete, alla delar ingår (även frustrationerna och misslyckande).

Det är också ganska givande att se utvecklingen av ens studenter, i synnerhet den enorma professionella tillväxten av en doktorand från det ögonblick då han/hon kommer in i labbet till tidpunkten för doktorsavhandlingen.

Berätta om en utmaning du stött på under din karriär som forskare. Hur lyckades du med den svårigheten och vad lärde du dig?

En särskilt svår tid för min karriär var när jag startade min oberoende utredningslinje som gruppledare och under samma period var jag ansvarig för uppfostran av två små barn. Ofta kände jag mig otillräcklig både som mamma och som forskare och det fanns många tillfällen då jag tänkte ”det här kommer inte att fungera”. Men det gjorde det… Vad lärde jag mig? Faktiskt ganska mycket (det skulle finnas tillräckligt med material för att skriva en bok).

Till exempel insåg jag att det är viktigt att hitta människor som vill stödja dig, som bryr sig om att du ska kunna förverkliga dina drömmar. I mitt fall hade jag tur som hittade en omtänksam man (men också mycket upptagen själv) och under den kritiska perioden etablerade jag viktiga samarbeten med ett par utmärkta forskare, som lyckligtvis visade sig vara ganska rättvisa för mig. Sammanfattningsvis lärde jag mig att ha riktigt bra människor runt dig är en nyckel till framgång!

Ur ett mer introvert perspektiv måste jag erkänna att jag har lärt mig en hel del av mina egna misstag genom åren. Detta är en stor insikt eftersom det visar att det alltid finns utrymme för förbättringar genom sina villiga ansträngningar.

Några råd till unga forskare som du önskar att du visste i deras position?

Jag har faktiskt många råd som jag kan dela, men här är ett för tillfället:att vara forskare är det bästa möjliga jobbet, även när det verkar så svårt. Om det här är vad du gillar att göra, bli inte avskräckt över svårigheterna, fortsätt din vision!

 


Fem snabba med Angela Cenci Nilsson

FAMILJ

Make (Ola Nilsson) och två söner (26 och 25 år)

HOBBY

Matlagning och trädgårdsarbete

DITT BÄSTA ÅR (HITTILLS)

Professionellt sett, kanske 2014 (vi publicerade ett antal nyckelstudier).

FAVORITSERIE

Just nu, ”Ormen” på Netflix

BÄSTA TIDEN PÅ DAGEN

Tidig morgon (när jag organiserar mig för dagen) och läggdags (när jag ser tillbaka) och känner mig lugn över vad jag kunde göra eller inte).


 


Av Martina Svensson

Artikeln är godkänd av Angela Cenci Nilsson och Martina Svensson att publiceras i vår webbtidning och i Nyhetsbrevet