Världsparkinsondagen: fem MultiPark-projekt som kan förbättra diagnostik, förståelse och framtida behandlingar

I MultiPark möts kliniska och experimentella forskare för att kartlägga hjärnans okända vrår och skapa förståelse för att utveckla bättre behandling och diagnostik för patienter med Parkinsons – från molekyl till patient. Foto: K. Ruona.

Enklare diagnostik med ett lukttest, kartläggning av hjärnkretsar bakom symtom kopplade till Parkinsons och mångmiljonanslag för avancerade genterapier. Och en snart avslutad klinisk prövning med lovande resultat för stamcellsbaserade transplantationer hos Parkinsonpatienter. Dessa är fem exempel från det strategiska forskningsområdet MultiPark under det senaste året.

MultiPark bedriver tvärvetenskaplig forskning om neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons, hela vägen från molekyl till patient. I många av forskningsprojekten samverkar Lunds universitet och Region Skåne. Målsättningen är att förstå varför sjukdomarna uppstår, förbättra diagnostiken och utveckla effektivare behandlingar.

Tidig upptäckt och enklare diagnostik
Tidigt ställd diagnos är avgörande för att få rätt vård och driva forskningen framåt mot framtida behandlingar. Nyligen visade en studie från en av MultiParks forskargrupper att en kombination av ett enkelt lukttest och en avancerad analys av ryggvätska kan förutsäga Parkinsons och Lewykroppsdemens med hög precision. Metoden kunde med 94 procents träffsäkerhet förutsäga förekomst av Lewykroppar som kopplas till sjukdomarna samtidigt som nästan hälften av patienterna slapp den invasiva delen av undersökningen.

Vi hoppas att vår kombinerade strategi, med lukttest som första steg, snart blir rutin i sjukvården

”Vi hoppas att vår kombinerade strategi, med lukttest som första steg, snart blir rutin i sjukvården,” säger Rik Ossenkoppele och Oskar Hansson som lett studien i gruppen för Klinisk minnesforskning.

Läs mer om studien här.

Molekylär förståelse av hjärnans karta och beteende
Djup hjärnstimulering (DBS) är en etablerad symtomlindrande behandling vid Parkinsons. Genom tunna elektroder som opererats in i specifika delar av hjärnan skickas elektriska impulser som stabiliserar de signaler som störs av sjukdomen. Än så länge används tekniken främst för att behandla motoriska symtom, och om elektroderna placeras fel kan oönskade biverkningar uppstå. Detta vill forskargruppsledaren Åsa Mackenzie ändra på med sin forskning i gruppen Molekylär neuroanatomi.

Vi tror att DBS också skulle kunna behandla psykiatriska symtom som apati, ångest och depression,

”Vi tror att DBS också skulle kunna behandla psykiatriska symtom som apati, ångest och depression, något som ofta försämrar livskvaliteten redan i de tidiga stadierna av Parkinsons,” säger Åsa Mackenzie.

För att minska risken för biverkningar och öppna upp för att behandla andra symtom än de motoriska arbetar Mackenzies team med att kartlägga olika delar av hjärnan. Genom att studera hur olika gener uttrycks på olika ställen kompletterar de den anatomiska atlasen med molekylära profiler som skulle kunna förklara varför DBS ger önskad effekt i vissa hjärnregioner och inte i andra. När Mackenzie nyligen presenterade forskargruppens preliminära resultat på en internationell konferens med neurokirurger var intresset stort. Många kliniker framhöll att den här typen av studier behövs för att förbättra behandlingen.

En annan av MultiParks forskargrupper som kommit en bit på vägen i kartläggningen av hjärnans signalkretsar är Basala gangliernas patofysiologi som leds av Angela Cenci Nilsson. I djurmodeller såg de hur olika Parkinsonläkemedel påverkar hjärnans aktivitet på skilda sätt. Detta kan förklara varför vissa patienter utvecklar impulsiva och tvångsmässiga beteenden av sin behandling.

L-DOPA och så kallade dopaminagonister är två vanliga Parkinsonbehandlingar. De binder olika bra till olika dopaminreceptorer. Forskargruppens experiment visade att de läkemedel som främst aktiverade receptorer i hjärnans djupare delar påverkade impulskontrollen medan de som främst aktiverade de ytligare områdena påverkade rörelseförmågan.

L-DOPA skulle kunna kombineras med dopaminagonister för att kunna använda lägre doser av båda läkemedlen och på så vis minska risken för oönskade effekter

”Sammantaget tyder våra resultat på att L-DOPA skulle kunna kombineras med dopaminagonister för att kunna använda lägre doser av båda läkemedlen och på så vis minska risken för oönskade effekter,” förklarar Angela Cenci Nilsson.

Läs mer om den kartlagda hjärnvägen bakom impulsivitet vid Parkinsonsbehandling här.

Bättre behandlingar
MultiParks forskargrupper har under det gångna året också tagit stora kliv mot mer träffsäkra behandlingar som inte bara lindrar symtom utan också angriper sjukdomens orsaker. Nya strategier syftar till att både skydda och ersätta de nervceller som går förlorade vid Parkinsons.

I en mångmiljonsatsning arbetar gruppen Molekylär neuromodulering med att utveckla genterapi med hjälp av målsökande virusvektorer under ledning av Tomas Björklund. De har tagit fram en teknik som kombinerar artificiell intelligens med avancerade experiment i en slags minihjärnor som odlats fram från mänskliga stamceller. Med modellen vill de ta fram virusliknande partiklar som specifikt kan nå och skydda dopaminceller. Förhoppningen är att kunna ge behandlingen som en enkel injektion i ryggmärgsvätskan och på så vis göra den tillgänglig för fler patienter.

Så här långt har vi lyckats skapa en första version av syntetiska virus som är mycket mer effektiva än vad som tidigare fanns tillgängligt. Dessa infekterar dopaminceller

”Så här långt har vi lyckats skapa en första version av syntetiska virus som är mycket mer effektiva än vad som tidigare fanns tillgängligt. Dessa infekterar dopaminceller med mycket hög specificitet,” berättar Tomas Björklund.

Projektet är än så länge i en preklinisk fas i det experimentella labbet.

Läs mer om projektet om genterapi här.

Ett annat projekt fokuserar på att ersätta de nervceller som gått förlorade i senare stadier av sjukdomen, genom att utveckla dopaminproducerande nervceller från stamceller. Efter ett intensivt samarbete mellan experimentella och kliniska forskare har de grundläggande upptäckterna utvecklats till ett behandlingsupplägg. Nyligen transplanterades framodlade celler till Parkinsonpatienter i en klinisk prövning vid Skånes universitetssjukhus – ett tydligt exempel på hur utvecklingen av nya behandlingar kräver insikter på molekylär nivå.

Den kliniska studien är nu klar och resultaten analyseras

”Den kliniska studien är nu klar och resultaten analyseras,” berättar Malin Parmar och Gesine Paul-Visse, forskargruppsledare inom MultiPark som ansvarat för projektets experimentella och kliniska delar.

Läs mer om hur projektet utvecklats från grundforskning till klinisk prövning i MultiParks forskargrupper här.

Tillsammans pekar projekten mot en framtid där MultiParks forskning bidrar till tidigare diagnos och mer träffsäkra behandlingar vid Parkinsons sjukdom genom samarbeten mellan experimentella och kliniska forskare.

Artikeln publicerades på multipark.lu.se den 2026-04-07 av martina.svensson@med.lu.se