HemStandard Blog Whole Post

Jag minns det som i går – 60 år senare

Ove Jonsson, en av Sveriges mest lovande talanger någonsin inom friidrott, blir europamästare på 200 meter löpning i Belgrad den 13 september 1962 på tiden 20,7 sekunder (tangerat svenskt- och personligt rekord), före Marian Foik, Polen, på 20,8 sekunder och Sergio Ottolina, Italien, också på 20,8 sekunder – 13 dagar senare omkommer Ove Jonsson i en bilolycka på vägen mellan Växjö och Alvesta, endast 21 år gammal.

Jag var 13 år och Ove Jonsson var min idol. Många ungdomar i min ålder hade Ove Jonsson som sin idol. Jag minns än i dag, 60 år senare, när Nyhetssändningen på radio meddelade att Ove Jonsson omkommit i en bilolycka. För mig var det obegripligt en person på 21 år var död (senare i livet har jag själv drabbats av en bilolycka där min sambo omkom). Hela landet sörjde Ove Jonsson och jag läste allt jag kunde komma över om olyckan. Jag klippte ut artiklar om Ove och om olyckan. Tyvärr har dessa artiklar försvunnit. Jag minns ändå att Ove försökte göra en omkörning som misslyckades och att kollisionen med en mötande bil blev våldsam. Ytterligare en person omkom i olyckan.

Förutom sprinter var Ove även ishockey- och bandyspelare. Han spelade bandy för Nässjö i bandyallsvenskan. Vid olyckstillfället var han på väg till Alvesta för att skriva kontrakt med Alvesta för ishockeyspel i division tre.

Amerikanska facktidningen Track & Field News rankade Ove Jonsson som fyra i världen på 200 meter efter guldet i Belgrad. Endast Henry Carr, USA, Otis Drayton, USA och Edwin Robert, Trinidad Tobago var rankade högre. Henry Carr vann till exempel 200 meter vid OS i Tokyo 1964 på tiden 20,3 sekunder. Det påstås att en sprinter är som bäst i 25–26 års åldern. Vi fick aldrig veta hur bra Ove Jonsson kunde ha blivit. Han var redan som 21-åring en stor idrottsman. Ove var svensk friidrotts stora hopp inför OS i Tokyo 1964.

Dagen efter olyckan tävlade Frankrike mot Västtyskland i friidrott i Paris inför 20 000 åskådare som stod upp och hedrade Ove Jonsson med en tyst minut. Detta visar på vilken stor idrottsman han var. Sverige har haft flera duktiga sprinters sedan Ove Jonssons tid med ingen kan mäta sig med honom. Ove Jonsson sprang som bäst på 20,7 sekunder 1962.

Världsrekordet innehas idag av Usain Bolt från Jamaica som den 20 augusti 2009, i Berlin, sprang på 19,19 sekunder. Det svenska rekordet innehas av Johan Wissman som den 23 september 2007, i Stuttgart, sprang på 20,30 sekunder. Förutsättningarna är idag helt annorlunda med banor och klädsel.

Av: Thomas Winberg

Jag minns det som i går –

Bostadsanpassningsbidraget är ett kommunalt bidrag för dig som har en funktionsnedsättning. Med bostadsanpassningsbidraget kan du göra de anpassningar i ditt boende som är nödvändiga för att bostaden ska kunna fungera i ditt dagliga liv. Till exempel att ta bort trösklar, byta bort badkaret mot en dusch eller ordna en ramp vid entrén.

Ansök om bidrag hos din kommun

Om du vill ansöka om bostadsanpassningsbidrag ska du vända dig till din kommun. Av kommunen kan du få information om bidraget, vilka villkor som gäller för bidraget och ansökningshandlingar.

Kommunens serviceskyldighet

I förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om kommunens serviceskyldighet. Där framgår att myndigheter, till exempel en kommun, ska lämna enskilda sådan hjälp att de kan ta till vara sina intressen. Om du inte klarar av att göra ansökan själv och du inte har någon anhörig eller god man som kan hjälpa dig kan du få hjälp av kommunen. Hur mycket hjälp varierar beroende på ditt behov men även på hur omfattande din ansökan och ditt anpassningsprojekt är.

När kan jag få bidrag

Bostadsanpassningsbidraget är ett uttryck för samhällets mål att människor med funktionsnedsättningar ska kunna leva som alla andra i en egen bostad. Om du har en funktionsnedsättning och behöver göra anpassningar i din permanentbostad för att leva ett självständigt liv kan du i vissa fall få bostadsanpassningsbidrag. Bidraget omfattar i princip alla typer av funktionsnedsättningar, till exempel rörelsenedsättning, nedsatt syn, utvecklingsstörning eller allergi.

Nedsättningen ska vara bestående eller åtminstone långvarig. Normalt ansöker man om bostadsanpassningsbidrag innan någon åtgärd har utförts. Det finns inget hinder i lagen mot att söka bidrag i efterhand, det vill säga efter det att du låtit utföra en åtgärd. Om du ansöker om bidrag i efterhand måste du dock vara medveten om att det kan vara svårare att utreda om du uppfyller villkoren för bidrag.

Exempel på bostadsanpassningar

Vanliga exempel på bostadsanpassningar är att ta bort trösklar, ställa i ordning en duschplats i stället för badkar, låta installera en spisvakt, göra en ramp till entrén, bredda dörröppningar, installera automatiska dörröppnare och specialhissar. Detta är bara några exempel på anpassningar. Det är du som ansöker som avgör, efter dina egna behov, vilka åtgärder som du vill söka bidrag för. Det är din funktionsnedsättning som styr vilka åtgärder bidrag kan lämnas för. Lagen om bostadsanpassningsbidrag innehåller inget kostnadstak för vad anpassningar får kosta.

Villkor för bidrag

Det finns många villkor i lagen om bostadsanpassningsbidrag som ska vara uppfyllda för att du ska kunna få bostadsanpassningsbidrag. Ett är att det måste finnas en klar koppling mellan din funktionsnedsättning och åtgärderna som du söker bidrag för. Kopplingen ska vara så stark att åtgärderna kan bedömas som nödvändiga med hänsyn till funktionsnedsättningen för att din bostad ska ändamålsenlig för dig. Du kan behöva ett skriftligt intyg från till exempel en arbetsterapeut, sjukgymnast eller läkare för att visa den nödvändiga kopplingen mellan din funktionsnedsättning och de åtgärder som du söker bidrag för. Bidrag lämnas för anpassningar i din permanentbostad, det vill säga den bostad som är avsedd för ditt stadigvarande boende.

Anpassa och komplettera fasta funktioner

Bostadsanpassningsbidrag lämnas för att anpassa och komplettera fasta funktioner i eller i anslutning till bostaden. Du kan inte få bidrag för lösa inventarier i bostaden som till exempel möbler och normal belysning. Du kan inte få bostadsanpassningsbidrag om ditt behov av anpassning kan tillgodoses med hjälpmedel som erbjuds av landstinget eller kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Bostadens skick

I vissa fall kan du nekas bostadsanpassningsbidrag på grund av skicket på din bostad. Det kan gälla till exempel om de åtgärder du söker bidrag för behöver utföras grund av en byggnadsteknisk brist eller eftersatt underhåll i din bostad.

Byte av bostad

Om du söker bidrag i samband med att du byter bostad gäller också särskilda regler. Det kan då vara svårare att få bidrag. Villkoren skiljer sig åt beroende på om du flyttar till en bostad som någon annan har byggt eller om du flyttar till en bostad som du själv har låtit uppföra.

I vissa fall måste du ha ett medgivande att få utföra anpassningsåtgärden och en utfästelse om att inte ersättning kommer att krävas för att återställa anpassningsåtgärden efter dig.

Om någon annan än du som söker bidrag helt eller till viss del äger din bostad eller gemensamma utrymmen eller tomten som berörs av åtgärden måste du ha ett medgivande från samtliga ägare att anpassningsåtgärden får vidtas.

I de fall du inte är ensam ägare av din bostad måste du alltså ha ett medgivande från andra ägare eller ägaren av bostaden. Detta gäller oavsett om du bor i en villa, bostadsrätt, ägarlägenhet eller hyresrätt.

För att du ska slippa drabbas av kostnader för att återställa anpassningsåtgärden efter dig måste du, om du inte är ensam ägare av din bostad, också ha en utfästelse från ägaren eller ägarna av bostaden om att inte ersättning kommer att krävas för att återställa anpassningsåtgärden efter dig.

Om du är nyttjanderättshavare och inte står ensam på ditt kontrakt måste du också ha en utfästelse från ägaren av bostaden att denne inte kommer att kräva dig eller andra nyttjanderättshavare som står på ditt kontrakt på ersättning för att återställa anpassningsåtgärden.

Bidragsformer

Bostadsanpassningsbidrag lämnas som huvudregel med ett belopp (kontantbidrag) som motsvarar skälig kostnad för åtgärderna. Under menyrubriken ”Vem gör vad” kan du läsa mer om vem som gör vad i ett kontantbidragsärende.

Av lagen om bostadsanpassningsbidrag framgår också att förutom bidrag i traditionell form som ett rent kontantbidrag kan kommunen lämna bidrag i form av ett åtagande att låta utföra anpassningen och/eller med en begagnad anordning. Ett kommunalt åtagande och/eller begagnad anordning förutsätter dock att både du som sökande och kommunen är överens om att använda sig av dessa bidragsformer. För att veta om just din kommun erbjuder någon av dessa alternativa bidragsformer ska du vända dig till

Du blir ägare till anpassningen

Du som bidragsmottagare blir ägare till det som bidrag beviljas för, det vill säga själva anpassningen. Det gäller även om du har fått bidrag för att göra en anpassning i till exempel trapphuset eller den gemensamma tvättstugan. Det gäller också oavsett om du beviljats kontantbidrag, bidrag med en begagnad produkt eller bidrag genom ett så kallat kommunalt åtagande.

Källa: Boverket (2022). Vad är bostadsanpassningsbidrag? https://www.boverket.se/sv/babhandboken/for-dig-som-soker/vad-ar-bostadsanpassningsbidrag/

Hämtad 2022-08-01.

Bostadsanpassningsbidraget är ett kommunalt bidrag för dig

Lagen om bostadsanpassning skapar möjlighet till anpassning av den egna bostaden för ökad tillgänglighet och kvarboende. Bidraget söks hos kommunen och täcker hela kostnaden för godkänd anpassning. Rätten att söka gäller alla oavsett om funktionsnedsättningen är medfödd eller om den har uppstått under livets gång.

Lag (2018:222) om bostadsanpassning

1 § Denna lag har till syfte att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende.

Nästa artikel kommer att handla om Bostadsanpassningsbidrag.

Källa: Parkinsonförbundet, Bostadscenter

Lagen om bostadsanpassning skapar möjlighet till anpassning

“Aluminiumfåtölj” av Mats Theselius för Källemo, 1990

Mats Theselius är en svensk möbeldesigner som föddes i Stockholm år 1956. Mats far var den berömde konstnären, Pär Andersson (1926 – 2015). Det är kanske härifrån han fått sin talang. Theselius utbildade sig i inredningsarkitektur på Konstfack i Stockholm 1979–1984.

1991 skapade han sin första fåtölj, Älgskinnsfåtöljen. Etsad plåt, karmar i mörkbetsad bok, sits och rygg klädda i älgskinn. Fåtöljen erhöll hederspris på möbelmässan i Köln 1991.

Älgskinnsfåtöljen, 1991

Under åren 1995–1996 var han verksam professor på Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet. 1997 mottog Mats Theselius Bruno Mathssonpriset och därefter skapade han den välkända fåtöljen Bruno. Bruno har ett stålstativ som finns att välja i flera olika utföranden. Den formgjutna sitsen är klädd i nitat kärnläder från Tärnsjö Garveri, som har bevarat hudens originella struktur vilket gör att lädret kan variera i utseende samt att de har sin egen unika patina som också utvecklas över tid. Fåtöljen Bruno passar bra ensam i en läshörna och kan då med fördel kombineras med fotpallen Bruno. Fåtöljen kan även placeras tillsammans med flera runt ett mindre bord eller mittemot en soffa. Den klassiska designen tillsammans med den industriella looken gör att Bruno passar in i många olika interiörer och stilar.

Under sin framgångsrika karriär har flera av Theselius möbler uppmärksammats och i sin repertoar finns fåtöljerna Aluminium, Inox och Star som alla omfattas av kreativitet, nytänkande design och på olika sätt sticker samtliga ut från mängden.

Mats Theselius står även bakom skåpet National Geographic som utformats med inspiration från tidskriften med samma namn och dess gula färg har stilfullt matchats samtidigt som det rymmer 25 årgångar av tidningen.

Utöver Bruno Mathssonpriset har Theselius mottagit priser som Chair of The Year, Dagens Nyheters designpris och år 2011 blev han invald i Konstakademien. Hans design har medverkat i flera stora utställningar världen över och hans verk omtalas ofta som att ligga i gränslandet mellan design och konst.

En annan fåtölj är ”Theselius”. Rundad stomme i trä klädd med blankpolerad aluminium. Gjutna aluminiumben samt karm i skiktlimmat körsbärsträ. Sits och rygg med brunt skinn.

National Geographic-skåpet, 1991

Hösten 1988 hade Theselius vernissage på sin första egna utställning på konstgalleriet Cupido i Stockholm. Han gjorde möbelkonst och ville visa den på samma sätt som man visar konst. Theselius hade kommit till slutsatsen att, om hans möbler någonsin skulle komma att produceras så skulle han nog få göra det själv. Det enda möbelföretag som han skickade en inbjudan till var Källemo eftersom han tänkte att de var de enda som möjligen skulle kunna vara intresserade av vad han höll på med. Han skrev ”Mr Källemo, Källemo, Källemo” på inbjudningskortet. Källemo-Lundh kom på vernissagen, blev förtjust och ett halvår senare köpte han enligt boken Theselius Aluminiumfåtölj i syfte att producera den. Resten är svensk möbelhistoria.

1991 presenterades National Geographic-skåpet på Milanomässan och gjorde stor succé. Källemo gav Mats Theselius friheten att skapa sina alster och samarbetet har fortsatt – idag är det mången möbelälskare som tackar för det. Förutom nämnd Aluminiumfåtöljen (började produceras 1990) och skåpet bör stolar som El Rey, El Dorado, Ritz, Rex, Bruno, och Chaise Longue (1992) nämnas. På auktion är Theselius verk eftertraktade.

Thomas Winberg

Källa: Nordiska Galleriet, Wikipedia, KällemoYF

“Aluminiumfåtölj” av Mats Theselius för Källemo, 1990 Mats

Illustration:Megg Garcia

9 juni 2022 17:00 till 19:00

Individanpassade insatser vid Parkinsons sjukdom – för att varje patient är unik!

Jag skall försöka ge mig på att skriva ett referat från MultiPark caféträff den 9 juni trots att jag inte var närvarande. Jag prioriterade en studentuppvaktning. Det är säkert lätt att förstå den prioriteringen när man levt med Parkinson i 14 år. Då tar man alla chanser att återuppleva den glädjen som finns när man tar studenten.

70 deltagare hade mött upp och fick lyssna och ställa frågor till bland annat Per Odin som höll en jättebra föreläsning om avancerad behandling och Manager PD och om fokuserat ultraljud. Innan Per Odin hade Nilla Andersson, arbetsterapeut och Alrik Schörling, doktorand, informerat om tillgänglighetsproblem i boendet för personer med PD och om hur man kan behandla PD med ens egna celler.

MultiPark är ett strategisk forskningsområde vid Lunds universitet. Här bedrivs tvärvetenskaplig forskning om neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons, hela vägen från molekyl till patient. Vi bjuder vid detta tillfälle in allmänheten till att ta del av pågående forskning vid Multipark.

Under kvällen berättade MultiParks forskare om allt från experimentell forskning för att bättre förstå hur framtida stamcellstransplantationer ska fungera på bästa sätt, till verktyg för att identifiera personer med Parkinsons sjukdom som inte svarar optimalt på behandling, och olika boendeaspekter och deras relation till hälsa för personer med Parkinsons sjukdom.

Talarprogrammet var följande:

17:00 Välkommen till MultiPark
17:10 Tillgänglighetsproblem i boendet för personer med PD – på individ och samhällsnivå (Nilla Andersson, arbetsterapeut)
17:30 Behandla Parkinsons sjukdom – med dina egna celler (Alrik Schörling, doktorand)
17:50 Djupelektrodstimulering eller medicin-pump? Manage-PD! (Per Odin, överläkare & professor)

Per Odin nämnde under sitt föredadrag att nuvarande version av Manager PD är utvecklad för sjukvårdspersonal men en patient/anhörig version är under utveckling.

MANAGE-PD gör det möjligt att:

    • Identifiera patienter som inte får adekvat symtomkontroll av perorala läkemedel
    • Avgöra vilka patienter med Parkinsons sjukdom som troligen har tillräcklig symtomkontroll med sin nuvarande behandling eller kan behöva justering av sin behandling (inklusive bedömning för pump- och DBS-behandling)
    • För mer information om utvecklingen och valideringen av verktyget, klicka här.
      DEN HÄR SIDAN RIKTAR SIG TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL

Läs mer här →

När det gäller fokuserat ultraljud så lyssna på Håkan Widner i Parkinsonpodden nr 40.

Per Odin hänvisade även till mer patientinformation om behandlingsalternativ. Finns under swemodis.se och scandmodis.org

Nästa MultiPark-café träff äger rum den 5 oktober 2022 mellan klockan 17.00-19.00.
Håll koll på www.multipark.lu.se eller på Parkinson Skånes hemsida eller i Nyhetsbrevet eller här på aps.parkinsonskane.se

Thomas Winberg

Illustration:Megg Garcia 9 juni 2022 17:00 till 19:00 Individanpassade

En studie i USA 2018 visade att antalet patienter som får en diagnos Parkinsons sjukdom ökar. Studien identifierade 680 000 patienter som var 45 år eller äldre. Slutsatsen man drog var att antalet patienter i USA skulle uppgå till 930 000 år 2020 och 1 200 000 är 2030. I Sverige är vi ca 20 000 som har diagnosticerats med Parkinsons sjukdom. Förväntar vi oss samma ökningstakt som i USA är vi ca 25 000 som år 2030 har sjukdomen (jämfört med förväntade antal i USA 2020).

Forskarna bakom studien fann bevis för etnisk, socioekonomisk och geografisk variation och deras slutsats var att det i verkligheten finns många fler med sjukdomen än vad forskarna räknade med. Det kommer att bli en ökande börda för vård, behandling och vårdgivares ansvar med en större belastning på hälso- och äldreomsorgen när antalet Parkinsonsjuka ökar.

Parkinsons sjukdom är den snabbast växande neurologiska sjukdomen i världen. Från 1990 till 2015 dubblades antalet i världen från 3 miljoner till 6 miljoner och förväntas dubblas till 12 miljoner år 2040. Då bedömer forskarna, enligt studien, att mörkertalet är 5 miljoner. Totalt har då 17 miljoner Parkinsons sjukdom.

Några nyckelord som nämns i studien:
Epidemiologi är läran om sjukdomsförloppets demografi. Bland annat studeras epidemier och andra sjukdomar som är tillräckligt vanliga för att det skall vara möjligt att få ett statistiskt underlag. Därför handlar epidemiologi inte bara om smittsamma sjukdomar, utan också om till exempel diabetes, hjärtsjukdomar och högt blodtryck.

Demografi är vetenskapen om befolkningens fördelning, storlek och sammansättning Det kan avse ålder, kön, yrke, inkomst, religion, etnicitet, intresse, utbildning, civilstånd eller annat.

Det pågår forskning för att identifiera diagnos tidigare än jämfört med idag. Forskarna noterar att forskning av medelålders Parkinsonsjukas hälsotillstånd försummas. Forskarna menar att deras livskvalitet kan bli bättre ju tidigare de kan diagnosticeras.

Att få diagnosen Parkinsons sjukdom försätter en i början i ett chocktillstånd. Man är ensam och rädd. Stödgrupper/samtalsgrupper hjälper personer med Parkinsons sjukdom och deras familjer hur man skall hantera en kronisk sjukdom. Att dela sin egen erfarenhet av sjukdomen med andras erfarenhet bekräftar att man inte är ensam om sjukdomen.

Tänk och agera positivt, acceptera att du har drabbats av sjukdomen, gå med i stödgrupper/samtalsgrupper. Och var så fysiskt aktiv du kan. Du kommer att få en bättre livskvalitet.

Thomas Winberg

Källa: Parkinsons News Today
Journal of Parkinson´s Disease 8 (2018)

En studie i USA 2018 visade att

Vi vill redan nu avisera om en konferens den 15–16 oktober på Valhall Park Hotell som ligger strax utanför Ängelholm. Så fort alla föreläsare är på plats och vi har beviljats bidrag av SPSM (Special-pedagogiska Skolmyndigheten) kommer en inbjudan. Beräknat pris för helpension ca 1 200 kronor och det finns plats för ca 80 personer.

På programmet har vi avsnitt om framtida behandling med cellterapi, mediciner och medicinering sett från en farmaceuts räkning och från en neurologs räkning. Vi har avsnitt om avancerad behandling och om hur DBS utreds och hur en operation genomförs.

Vi kommer att ha en föreläsning om tal-, språk- och kommunikationssvårigheter och även att få information om och praktiska övningar om Mera Liv och Tryggare vardag.

Ett avsnitt kommer att handla om fysisk träning och hur man kan halvera sitt medicinintag. Vi kommer också att få information av en biståndshandläggare och om Patientnämnden Skåne. Dessutom kommer några företag att ställa ut sina produkter som är anpassade för Parkinsonsjuka.

Thomas Winberg

Vi vill redan nu avisera om en

Styrelsen för Parkinson Skåne beslutade vid styrelsemötet 2022-06-16 om följande: Vid Skåneforums möte i Stoby i maj fanns ett tydligt önskemål från lokalföreningarna om en extern, uppdateringsbar webbplats för Parkinson Skåne och dess 9 lokalföreningar. Tidigare har Parkinson Skåne och samtliga lokalföreningar haft egna sidor men efter att en ny webbplats utvecklats på riksnivå har möjligheten att uppdatera lokalt försvunnit. All kommunikation på webbsidorna sker via en webbredaktör i Stockholm, något man inte tycker fungerar optimalt på lokal nivå.

Sedan tidigare finns domänen parkinsonskane.se innehållande ett kalendarium som används för föreningens aktiviteter och evenemang. Detta kalendarium kommer finnas kvar och underhålls och uppdateras av Khaki webbyrå. En anpassning av kalendariet kommer att ske då man vill ha filtreringsmöjligheter för att tydligare visa aktiviteterna utifrån plats/ort. Det kommer också anpassas efter förbundets nya grafiska profil och flyttas till en egen subdomän.

Webbtidningen Aktuellt Parkinson Skåne (aps.parkinsonskane.se) kommer att finnas kvar i sin nuvarande form, men även den anpassas efter den nya grafiska profilen. Blänkare/länkar kommer att finnas tydligt inlagda till både kalendariet och webbtidningen på Parkinson Skånes sida, liksom till Facebook.

De nya sidorna:
På webbhotellet One.com finns möjlighet att installera en katalog-variant (t ex parkinsonskane.se/lund) så att man kan installera WordPress Multisite. Multisite innebär att de olika lokalförbunden använder samma WP-installation men som ändå har sin ”egen” sida. Sidorna är mycket avgränsade vad gäller uppdateringsmöjligheter, vilket gör det enkelt att infoga text och bild. Layouten skapas i ett eget ”tema” där funktioner och design specialbyggs utifrån de behov som finns.

Den viktigaste funktionen blir möjligheten för varje lokalförening att lägga in information och lyfta sådant som är av intresse för medlemmarna, liksom att lägga in bilder och länka vidare.

Man önskar också på de olika lokala sidorna ha ett flöde med kommande aktiviteter från kalendariet för den egna föreningen (automatiskt flöde). Dessa är länkade till kalendariet för mer praktisk information.

Layouten kommer att bli användarvänlig och stilren, men ändå med möjlighet att skapa en personlig stil via bilder och innehåll. Innehållet delas in i fält efter innehållstyp för att skapa läsvänlighet och typsnitt m m anpassas för att passa även synsvaga. Sidorna är anpassade för mobil och läsplatta. Grafiskt följer den profilen för Parkinsonförbundet. Prisuppskattning ca 62 500 kronor för Webbutveckling, layout och produktion.

Thomas Winberg

Styrelsen för Parkinson Skåne beslutade vid styrelsemötet

Hjärngympa och stimulering

Vad får dig att må bra? Och vad utmanar din tankeverksamhet? Här kommer exempel på motion för hjärnan varje dag.

Korsrörelse
Detta är inte bara en bra ögonrörelse utan en mycket effektiv del av hjärngympan som hjälper till att få igång samarbetet mellan hjärnhalvorna och dessutom stärker syn- och hörselnerven.
Den här korsrörelsen bör du helst göra fem minuter om dagen för att få önskad effekt. Höger arm på vänster knä, vänster hand på höger knä. Rörelsen kan varieras efter dina önskemål, du kan ta händerna på vaderna, eller armbågarna mot knäna – om du är vig. Du kan dansa, hoppa, marschera – eller bara gå. Till musik eller utan. Huvudsaken är att du gör dina korsrörelser. (Detta är en mycket bra övning för den som vill integrera sina hjärnhalvor).

Rita “åttan”
Har du hakat upp dig på stavningen av ett ord? Har ditt barn svårt att lära sig delar av multiplikationstabellen? Skriv “frågan” i ena delen och “svaret” i den andra “åttan”. Följ pennan med ögonen när du ritar åttan. Först med ena handen och sedan med den andra, börja uppåt till vänster och gör åttan tre gånger med vardera handen. Säg gärna det som står i åttan högt. (Detta anses underlätta inlärningen markant, du kan till exempel lära dig ett krångligt telefonnummer. Skriv numret i ena öglan och namnet i den andra. Det går också bra att skriva in halva multiplikationstabellen i ena öglan och resten i den andra).

Öronmassage
Enligt akupunkturläran om kroppens energier och meridianer kan vi genom öronmassage indirekt massera hela kroppen. Dra “ut” öronen och massera lagom hårt uppifrån och ner. Som om du “vecklade ut” örat.

Avslappningsrörelse
En utmärkt övning att göra för den som sitter stilla framför en dator och sällan låter ögonens muskler “motionera”. Ögonrörelser är också nyckeln till våra minnesbanker.

Korsa fötterna – och sträck på dig som en katt samtidigt som du tar ett djupt andetag och håller handen med den andra. Har du vänster fot över höger fot ska du lägga vänster hand över höger hand och tvärtom. Vänd handflatorna mot varandra, knäpp fingrarna och böj in händerna mot kroppen. Efter en stund, flytta isär fötterna och för ihop fingertopparna mot varandra. (Rörelsen kan göras sittande, stående – eller när du ligger i sängen. Får en stressad person att varva ner – samtidigt som blodgenomströmningen i kroppen ökar).

Vadsträckaren
Ta stöd med handflata/handflatorna mot en vägg, höger ben “bakom” kroppen med fotsulan hårt i golvet. Det ska sträcka och spänna lite i vadmuskeln om du gör rätt. Andas in djupt – gå upp på tå med foten – och andas ut när du sakta pressar ner foten igen. Upprepa tre gånger och byt sedan ben! (Spänningar i vaden kan göra både hjärnan och kroppen trött. Ger snabb energi för den som känner sig trött och/eller okoncentrerad).

Fler tips på aktiviteter som stimulerar hjärnan

    • Allt som gör en glad och man finner tillfredsställelse i
    • Stimulerande arbete
    • Spela schack
    • Lösa korsord
    • Lösa gåtor
    • Läsa dagstidningar, tidskrifter, romaner
    • När man inte längre kan se, kan taltidningar och ljudböcker vara ett alternativ
    • Spela sällskapsspel: Alfapet, Trivial Persuit, Memory, Yatzy, Schack, Bridge
    • Titta på frågesport på TV
    • Lyssna på Melodikrysset på radio eller på grammofonmusik
    • Gå på bio, teater, konserter, utställningar och vernissager
    • Umgås med släkt och vänner
    • Samla information på Internet, delta i chatt-grupper
    • Delta i studiecirklar
    • Promenera, gärna i grupp med likasinnade
    • All form av dans, ensam hemma eller allra helst i grupp
    • Försöka behålla sina intressen och hobbies så länge som möjligt
    • När det inte går att idka gamla hobbies längre, försöka att skaffa nya!
    • Delta aktivt i föreningsliv
    • Vårda relationen till släktingar och vänner
    • Skäm bort dig själv ibland
    • Hjärnan behöver även vila – försök med avslappningsövningar
    • Försök att få så många timmars sömn som möjligt – helst nattetid
    • Andas frisk luft, syresätt hjärnan
    • Se till att äta en allsidig kost, hjärnan använder glukos ”socker” som energikälla

 

Stresshantering

Personer med Parkinson är ofta speciellt känsliga för små – oftast sociala – stressfaktorer som kan leda till att man undviker vissa situationer och därmed sänker sin livskvalitet. Det beror på att man inte längre har samma tidsrytm och förmåga som tidigare att hantera stress. Man blir stressad av ”småsaker” som man tidigare kunde hantera utan vidare.

”Bagatellartade” händelser och situationer får därmed en förstorad dignitet. Man berörs och påverkas på ett sätt som man inte gjort tidigare. Detta kan också leda till att det blir svårt att sätta nivån på förberedelser inför någon aktivitet. Man fastnar lätt i detaljer. Det är också svårt att bryta/komma ur ett stressat läge när man redan befinner sig i det tillståndet.

Personer med Parkinson fruktar (oftast utan anledning) att andra ska ta illa vid sig på grund av deras synliga symtom t ex när man äter på restaurang. Stress som uppstår i samband med motoriska symtom, som att fråga efter information eller hälsa på någon, betala i kassan, kan få effekter, som ger upphov till att man skakar mer eller blir mycket stel. Att försöka dölja sin sjukdom kan tillföra extra stress.

Vanliga stressituationer för personer med Parkinson

    • Att känna sig iakttagen
    • Att äta och dricka
    • Att stå i kö
    • Att betala i kassan
    • Att signera formulär
    • Att be andra om hjälp
    • Att ha ont om tid
    • Att behöva agera

Ett resonemang om vad det är i de rent konkreta situationerna som är svårt kan leda till olika sätt att komma runt svårigheterna. Att få sätta ord på sin rädsla och oro kan leda till att rädslan och oron blir mer hanterbar.

Tips!
Det finns flera olika tekniker för att hantera stressmomenten.

    • Andningsstyrd avslappning (där man t ex räknar in- och utandning medan man tänker på att slappna av)
    • Distraktionsövningar (där man styr uppmärksamheten från sina parkinsonsymtom till något avkopplande, stimulerande eller avslappnande)
    • För att minska skakningarna hjälper det att hålla något i handen, till exempel en väska, kasse eller tidning, eller att ändra läge på den skakande kroppsdelen
    • Planera dagen
    • Förbereda allt i god tid
    • Genom att undvika att försätta sig i alltför stressande situationer, men utan att helt dra sig undan från sociala sammanhang.

Avslappningsövning
Gör gärna övningen varje dag. Läs igenom instruktionen innan du gör övningen första gången. Det tar bara några minuter att göra. Du behöver inte använda en klocka för att hålla reda på tiden.

Instruktion

    • Sätt dig bekvämt.
    • Stäng ute dina tankar.
    • Koncentrera dig på att lyssna på din andning, fokusera på dina utandningar.
    • Låt dina andetag bestämma sin egen takt och slappna av varje gång du andas ut. Gör detta under 1 – 5 minuter

 

Mat vid Parkinsons sjukdom

Precis som alla andra behöver den som har Parkinsons sjukdom äta allsidigt och varierat. Fett, kolhydrater och protein – allt behövs tillsammans med vitaminer och mineraler. Inte heller behöver den som har Parkinson räkna kalorier eller fundera över fettprocent – övervikt är ovanligt. Så mycket energi går åt till sjukdomen att fetma sällan är ett problem.

Även om maten ska vara allsidig finns det några särskilda saker att tänka på för den som har Parkinsons sjukdom. Det gäller främst det protein, som man får i sig med maten. Protein består av aminosyror. Eftersom levodopa också är en aminosyra kan medicinen konkurreras ut och få sämre effekt om man äter proteinrik mat. Detta gäller särskilt proteiner från djurriket, som kött och mjölkprodukter. Det är dock långt ifrån alla patienter som märker av detta.

Om man märker att man får sämre effekt av en tablett som tagits tillsammans med måltid kan man överväga att minska intaget av protein till frukost och lunch, och äta den proteinrika maten på kvällen. Men det kan också räcka att man ser till att inte ta tabletterna tillsammans med mat. Om man däremot inte har problem med att tabletterna fungerar dåligt tillsammans med mat kan man gärna kombinera mat- och tablettintag. Dietister har goda kunskaper och kan ge råd om vilken mat som är lämplig.

Livsmedel med mycket protein
Protein finns i riklig mängd i animaliska livsmedel som mjölkprodukter, kött, fisk och ägg, men även i grönsaker, framför allt baljväxter. För den som vill äta så kallad proteinförskjuten kost är det främst vegetariska alternativ som gäller under dagen, medan de mer proteinrika målen får vänta till kvällen. Den totala mängden protein bör inte minskas – kroppen behöver det.

Grönsaker innehåller ytterst lite protein. Frukt och bär är också proteinfattiga, så en fruktsallad till frukost kan ge nyttiga vitaminer och mineraler utan att påverka upptaget av anti-Parkinson-medicinen. Proteinfattiga drycker är öl, vin, kaffe och te, men alkohol brukar inte upplevas positivt vid Parkinsons sjukdom, snarare får man sämre kontroll på rörligheten.

Snåla inte på fettet
Om man förskjuter proteinintaget till kvällen är det viktigt att öka mängden kolhydrater och fett för att få tillräckligt med energi under dagen. Ett enkelt sätt att göra det är att laga mat med en extra klick smör och äta bröd till måltiderna. Man bör då välja fiberrikt bröd för att motverka förstoppning, som är ett vanligt problem för personer med Parkinsons sjukdom. Det är viktigt att dricka ordentligt, annars får fiberrik kost motsatt verkan. hur mycket man ska dricka beror på hur stor man är och om man svettas mycket, men 1,5 liter per dag brukar användas som en allmän rekommendation. Även drickandet kan planeras till första delen av dagen så att man inte behöver kissa så ofta på natten. Dressing på salladen och smör på brödet är också bra.

 

Röst, tal och kommunikation

Det är vanligt att personer som har Parkinsons sjukdom får en svagare och hesare röst. Artikulationen kan också bli mindre tydlig och ibland förändras taltempot. Det är också ganska vanligt att få svårare att hitta ord eller att man tappar tråden när man pratar. Ansiktsmimiken kan bli mindre uttrycksfull. Förändringarna kan göra att det blir svårare att göra sig förstådd och kommunikationen med andra personer fungerar sämre.

När rösten eller talet börjar förändras av sjukdomen är det viktigt att komma till en logoped. Med rätt träning går det att förbättra röst och tal igen. Träningen har bäst effekt om man börjar träna i ett tidigt skede när tal- och röstsymtomen inte är så allvarliga. Helst ska man träna regelbundet. Det kan också vara bra att göra övningar hemma för att upprätthålla bra röst- och talfunktion. I pdf:en nedan får du råd och tips om olika övningar du kan göra på egen hand.

Talövningar att göra på egen hand

    1. Sakta ned taltempot-övning Lägg ut papperslappar (tex självhäftande Post-It lappar) med ca 10 – 15 cm mellanrum på bordet framför dig. Exempel: Hej! hur mår du idag? Vad blir det till lunch? Ska vi gå på bio? Markera ordentligt med ena handen på var och en av lapparna från höger i takt med att du säger en vanlig mening. Tex ”Hej! Hur mår du idag?” eller ”Vad blir det till lunch?” eller ”Ska vi gå på bio?” Vad händer? Taltempot saktas ned och artikulationen blir tydligare under hela meningen.
    2. Artikulationsövning Gör en egen lista över ord du tycker är svåra att säga (tex blåbärstårta, semesterresa, färdtjänst, biblioteket, bingolotto, fläskpannkaka etc). Läs orden starkt och överdriv uttalet. Exempel: Hej svejs i lingon skogen! Ett kvist fritt kvast skaft! Kring- el krångel Krakel Spektakel Kusin vitamin
    3. Mungympa Om musklerna i ansikte och mun känns stela kan det kännas bra att få ta ut rörelserna ordentligt i tunga, kinder och läppar. Sikta på att göra så stora rörelser du kan. Överdriv.
    4. Röstövning Den strategi som visat sig fungera bäst i behandling av svag röst vid Parkinsons sjukdom är att tänka starkt och stort när det gäller din röststyrka. Obs! Pressa inte rösten. Sitt så att du stödjer med fötterna på golvet. Släpp ned axlarna. Lägg en hand på magen för att känna hur dina muskler arbetar när du andas och talar. Säg ”K” kraftigt eller harkla till. Låtsas blåsa ut ett ljus. Vad händer med magen? Låtsas blåsa riktigt mycket varm luft i frusna händer.

 

Hjälpmedel

Det finns många olika typer av hjälpmedel som kan underlätta livet om man har svårt att röra sig. Vanliga hjälpmedel som duschpallar, reglerbara sängar, griptänger och hjälpmedel för att klä på sig. Man kan också behöva hjälpmedel för att kunna röra sig eller ta sig fram.

För att få ett hjälpmedel behöver man träffa en förskrivare, det vill säga någon inom vården som utreder behovet av och skriver ut hjälpmedel. Det kan till exempel vara en arbetsterapeut eller en sjukgymnast. Ofta börjar man med att ta kontakt med en vårdcentral eller sin kommun, därifrån hänvisas man vidare. Eftersom det finns många hjälpmedel och det varierar vad man kan få utskrivet är det viktigt att beskriva svårigheterna i detalj.

Mer information kan ges hos vårdcentraler, läkarmottagningar, arbetsterapeuter, sjukgymnaster med flera.

Källa: ParkinsonFörbundet

Läs också: Parkinson i vardagen – del 1 →

Hjärngympa och stimulering Vad får dig att må

Möllegården kultur är en kulturell mötesplats intill Lundavägen mitt emot Erikshjälpen i Åkarp. Tidigare låg Charlotte Weibulls Folklivscenter här. Numera är Charlotte Weibulls samlingar, med bland annat skånska folkdräkter, en del av verksamheten.

Med en trevlig sammankomst på Möllegården i Åkarp, avslutade Parkinson Lund vårens program.

Vi önskar alla våra medlemmar Glad Midsommar och en skön sommar!

 

Möllegården kultur är en kulturell mötesplats intill