HomeStandard Blog Whole Post

Illustration: Emma Nyberg

Sömn är en av de viktigaste hälsofaktorerna att ta hänsyn till för att främja hälsan. Förutom att kroppen får vila dra hjärnan ner på sin aktivitet och bearbeta dagens intryck och återhämtar sig när vi sover.

När kroppen sover minskar hjärnan sin aktivitet samtidigt som minnen lagras och ny kunskap och nya intryck bearbetas. När man sover aktiveras kroppens immunförsvar och viktiga hormoner bildas.
När vi sover får hjärnan chansen att bearbeta känslor och upplevelser för att göra oss redo inför nästa dag.

Vad är sömn?
Wikipedia definierar sömn enligt följande: Sömn är ett medvetandetillstånd då en organism för en kortare tid är synbart medvetslös och inte ger gensvar på stimuli. Hjärnaktiviteten kan trots detta periodvis vara mycket hög. Under sömnen sänks ämnesomsättningen i kroppen, med undantag för hjärnan under REM-sömn, som då har högre ämnesomsättning än vad den har i vaket tillstånd, och vid djup sömn blir andningen långsammare och musklerna slappnar av.

Sorterar ut alla onödiga intryck
Om hjärnan inte får tillräckligt med sömn ökar risken för att drabbas av en hjärnsjukdom, till exempel Alzheimers sjukdom. Även hjärnans förmåga att ta hand om minnen försämras, vilket innebär att det blir svårare för oss att komma ihåg och lära oss nya saker.

Får vi inte sömnen vi behöver får hjärnan inte möjlighet att rensa bort alla onödiga intryck som samlas under en dag, vilket i sin tur kan betyda att hjärncellerna skadas.

Även impulskontrollen påverkas negativt av för lite sömn. Dagen efter en natt med dålig sömn ökar risken för att falla för frestelser som fel sorts mat och alkoholkonsumtion.

Så mycket sömn behöver hjärnan
För att hjärnan ska hålla sig frisk och stark rekommenderas en sovtid på sju till åtta timmar varje natt. Men det är inte bara antalet timmar som påverkar sömnen.

Sömnen är uppdelad i olika sömncykler på ca 90 minuter. Under en sömncykel växlar sömnen mellan olika sömnfaser.

    • Insomningsfasen. I den här fasen är sömnen ytlig och man är lättväckt
    • Bassömnen, den så kallade normalsömnen
    • Djupsömnen. I den här fasen sker kroppens återhämtning och uppbyggnad
    • Drömsömnen som även kallas REM-sömn

När vi sover går vi genom flera olika faser som alla fyller viktiga funktioner. Till en början går vi in i en ytlig sömn som tar hand om vårt motoriska minne, vilket vi till exempel använder oss av när vi cyklar.
Sedan kommer vi in i djupsömnen som är viktig för de minnen vi kan tala om i ord. Därefter går vi in i drömsömnen, som även kallas REM-sömn. Under drömsömnen får den främre delen av hjärnan vila medan dagens intryck och känslor bearbetas.

En god natts sömn är viktigare för vår hälsa och vårt allmänna välmående än man kanske kan tro. Här kommer några tips (dessa tips är bara ett axplock):

    • Se till att sovrummet är både mörkt och svalt.
    • Ta bort alla skärmar som tv, dator, surfplatta och mobil.
    • Varva ner en halvtimme innan det är tid att sova med en bra bok eller en avslappningsövning.
    • Försök att ha samma rutiner varje kväll.
    • Drick en kopp rött te i stället för kaffe eller alkohol.
    • Kliv upp ur sängen om det inte går att sova
    • Man skall inte lägga sig innan man är trött
    • Ta reda på problemet varför det inte går att sova
    • Minska stress
    • Fokusera på vad som är positivt
    • Fysisk aktivitet under dagen

Sömnen har en avgörande betydelse för att befästa och förstärka minnet av vad vi varit med om under dagen. Oväntat ledde en bortglömd försöksråtta några sömnforskare på spåren. Syftet med det numera berömda försöket var att fånga aktiviteten i de nervceller som har betydelse för inlärning. Själva försöket gick ut på att råttan letade sig fram i en labyrint. Samtidigt registrerades aktiviteten i råttans hjärna via små elektroder som opererats och registrerar från ett femtiotal celler i hippocampus, ett område i hjärnan som har stor betydelse för minnet.

Varje gång nervceller aktiverades gav mätinstrumentet från sig olika ljud, ett för varje cell. När råttan tog sina första steg i labyrinten signalerade en första cell, efter några steg tystnade den och avlöstes av en annan och så fortsatte det allt eftersom råttan flyttade sig vidare i labyrinten.

Vid ett av mättillfällena råkade forskarna lämna råttan ensam så länge att den somnade. En stund senare hörde de från ett intilliggande rum hur mätinstrumenten plötsligt börjar ge ljud ifrån sig, på precis samma sätt som när råttan letade sig igenom labyrinten.

– Forskarna hade snubblat över något alldeles nytt. Försöket upprepades och utvidgades, det var ingen tvekan om att signalerna under djupsömnen var en upprepning av det djuret varit med om i labyrinten.

– Mycket tyder på att information överförs från hippocampus till hjärnbarken under djupsömnen och att överföringen befäster och förstärker aktiviteten i nervcellerna och skapar ett minne, säger forskarna.

Hög aktivitet under sömnen
Elektroencefalogram eller EEG är ett viktigt instrument i sömnstudier på försökspersoner. Med hjälp av elektroder fästa på hjässan går det att fånga upp signalerna i hjärnans yttersta lager, hjärnbarken. Aktiviteten i hjärnbarken är mycket intensiv när vi är vakna, här behandlar och tolkar hjärnan alla intryck från våra sinnen. Intryck som ljudet av en skrapande stol, pipet som påminner om nästas tur i kön eller lukten i väntrummet är information som fångas upp våra sinnesceller och skickas vidare för att slutligen nå hjärnbarken.

När signaler når barken går det att läsa av taggliknande, snabba vågor på EEG:t. När vi sover ändrar sig EEG mönstret delvis för att signalerna från omvärlden är färre. Under sömnen tar andra aktiviteter i hjärnan vid. Skillnaderna är som tydligast under djupsömnen, då EEG-vågorna är höga, tydliga och utdragna. Vad är det egentligen vi ser?

– Formen på vågorna beror på att nervcellerna arbetar i takt. Under dagen aktiveras cellerna sporadiskt allt eftersom våra sinnen registrerar ”intryck”. Men när vi sover växlar nervcellerna till aktivitet som kan liknas vid den som får hjärtat att slå rytmiskt. Det var dessa signaler forskarna lyckades fånga när de glömde sin råtta.

– Arbetar man särskilt mycket ena armen under en dag ökar aktiviteten i de nervceller i hippocampus som tagit emot information från armen och det kommer att synas på EEG:t kommande natt.

Vi spenderar ungefär 15–20 procent av natten i REM-sömn, sekvenserna blir längre ju närmare morgon vi kommer. Det har länge hävdats att det bara är i REM-sömn vi drömmer men senare forskning visar att så mycket som hälften av våra drömmar sker i andra sömnstadier. Senare kunskap tyder på att aktiviteten i REM-sömn och djupsömn kompletterar varandra snarare än har egna specifika effekter på minne och inlärning.

Vad är ett minne och vad minns vi?
Sömnen har alltså stor betydelse för hur vi minns och hur vi lär oss nya saker. Vad är då ett minne?
Vad är det som avgör vilka händelser eller aktiviteter som hjärnan väljer att repetera för oss på natten?

– Forskning tyder på att vi minns det som skapat en känsla eller på annat sätt varit värdefullt för oss.

Sömnen påverkar våra hormoner
I hypotalamus finns vår inbyggda masterklocka, den cirkadiska klockan. Masterklockan styr sömn och vakenhet via två kärnor som ansvarar för sömn respektive vakenhet. Masterklockan har stor inverkan på kroppens hormonfrisättningsmönster. Frisättningen störs om vi inte får den sömn vi behöver. Kortvarig sömnbrist leder inom en vecka till flera hormonförändringar hos friska försökspersoner, bland annat minskar musklernas förmåga att ta upp socker på samma som hos typ 2 diabetiker.

Sömn beskrivs ofta som stressens motsats, bland annat dämpas aktiviteten i det sympatiska nervsystemet, vilket tycks vara nödvändigt för ett hälsosamt blodtryck. Kronisk sömnbrist under lång tid ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Thomas Winberg

Källor:
wikipedia.org
1177.se
learningtosleep.se
capio.se
somninstitutet.se
botapsykolog.se
hjarnfonden.se
fitness101.se
pratamer.nu
multipark.lu.se

Illustration: Emma Nyberg Sömn är en av de

Jag hörde att kallduschar har en positiv effekt på Parkinsons sjukdom och jag började googla om det finns något vetenskapligt bevis.

Att varje dag ”tvinga sig till att ta en kalldusch” kräver en hel del disciplin och viljestyrka. Den mentala styrkan som det kräver och som man bygger upp, kommer senare att visa sig i andra delar av personligheten och i livet. Efter ett tag kommer det att bli rutin och det blir lättare att uthärda. Man förstärks rent mentalt.

Dessa är påståenden. Det är upp till var och en att bedöma om kallduschar är en njutning. Innan jag går in på själva frågan om kallduschar är positiva för Parkinsons sjukdom så fick jag fram ett antal påstående om kallduschar och här kommer några av dem.

Så kommer man i gång med kallduschar
I stället för ånga, varma duschar så att huden och musklerna blir helt förslappade – så tar man snabba, kalla duschar som spänner och aktiverar varje cell i huden och muskel i kroppen. Det friskar upp och gör oss mer alerta både fysiskt och psykiskt.

Börja lugnt och sänk värmen på vattnet efterhand – man måste alltså inte börja med det kallaste direkt. Om man brukar duscha på morgonen kan man fortsätta som vanligt och bara sänka temperaturen mot slutet.

    • Jobba successivt ner mot kallare temperatur tills duschen har riktigt kallt vatten.
    • Öka tiden efterhand. 2 – 3 minuter är ett bra mål att sikta mot men när man väl kan göra detta kan man stå ännu längre.
    • Tänk på andningen! Andningen är det som kommer att hjälpa oss att stå kvar en längre tid. Andas djupt och kontrollerat.
    • När man har lärt dig att kallduscha i ett par minuter kan man utmana sig själv att stå kvar ännu längre, 10 minuter eller så. Om man har ett badkar – tappa gärna upp ett kallbad som man i stället lägger sig i.

Kallduschar gör oss mer alerta
Kallduschen resulterar i en intensiv andning, ett pumpande hjärta och ett ökat syreintag. Musklerna spänner sig och energin sprider sig mellan kropp och hjärna.

Kommer man att dra fördelar av sin disciplin i form av energi och vakenhet? Prova ta en kalldusch och se själv!

Kallduschar är en testosteronhöjare
Kalla duschar är ett sätt för att öka testosteron naturligt. Ökningen må vara liten, men ”många bäckar små”. Studier på råttor visar att en 15 minuters värmeökning resulterade i att testosteron sjönk drastiskt.

Kallduschar förbättrar humöret
Att ta en kall dusch är bra terapi för stress, depression och andra negativa känslor. Det kalla vattnet stimulerar utsöndring av noradrenalin (signalsubstans, blodburet hormon, förstadium till adrenalin) i hjärnan.

Kallduschar höjer energinivåerna
Att börja dagen med en kalldusch sätter i gång hjärnan, väcker kroppen och ökar energin. När kroppens nervtrådar känner kylan börjar hjärtat att slå snabbare och stimulerar snabbare andning.

Kallduschar lindrar inflammation
Människor med smärtsamma symtom associerade med inflammation kan få stor lindring om de tar dagliga kallduschar. När venerna dras ihop elimineras gifter från blodomloppet, vilket minskar inflammation i vävnaderna.

Kallduschar stärker immunförsvaret
Kyla utlöser en serie fördelaktiga effekter i kroppen som kopplas till att stärka immunförsvaret. Det förbättrar transporten av näringsämnen och syre i kroppens alla celler.

Kallduschar gynnar lymfsystemet
Lymfsystemet är separerat från blodkärl och är till för att bekämpa patogener (smittämne) och filtrera ut avfall. Lymfvätska innehåller vita blodceller, som spelar en viktig roll i att bekämpa infektioner. Kallduschar utlöser sammandragningar i hela kroppen som gör att lymfvätskan kan flöda friare, och det gynnar i sin tur hälsan. Om denna vätska inte kan transporteras effektivt kan den ansamlas i lemmar och orsaka symtom som negativt påverkar välmåendet.

Kallduschar ger en positiv effekt på sömnen
Kallduschar kan vara en alternativ sömnterapi. främjar en känsla av välmående som gör kroppen avslappnad och framkallar god sömn. Kallduschar snabbar upp återhämtning efter fysisk aktivitet

Kallduschar lindra muskelsmärta och snabbar upp återhämtningsprocessen. De antiinflammatoriska effekterna hjälper till att göra lederna avslappnade samtidigt som smärtor lindras.

Kallduschar främjar avgiftning
Kallduschar hjälper till att främja kroppens naturliga avgiftningsmekanismer vilket eliminerar gifter från blodomloppet och huden.

Kallduschar främjar viktnedgång
Människokroppen innehåller två typer av fett: vitt fett och brunt fett. Vitt fett är typen som byggs upp om man äter för mycket onyttig mat och undviker fysisk aktivitet. Brunt fett är å andra sidan känt som “bra fett” eftersom det genererar värme i kroppen och hjälper till att minska närvaron av vitt fett. Eftersom kalla temperaturer kan aktivera produktionen av brunt fett kan kalla duschar snabba upp en viktnedgång.

Svar på frågan om kallduschar är bra för Parkinsonsjuka – vad säger forskningen?

En finsk studie har undersökt hälsoeffekterna efter fyra månaders regelbundna kallbad/kallduschar. I denna studie mättes deltagarnas hälsa både före och efter undersökningen och man kom fram till följande:

    • Adrenalinet stiger
    • Endorfinerna ökar – ett hormon som får oss att må bra och kan minska smärtor
    • Dopaminet ökar
    • Kallbad/kalldusch upplevs motverka trötthet och utmattning, förbättrar humöret och stärker självförtroendet
    • Många påstår att kallbad/kalldusch ger en ökad livskvalitet
    • Kallbad/kalldusch gav smärtlindrande effekt
    • Kallbad/kalldusch innebär att blodtrycket sänks, även i vila.
    • Blodcirkulationen ökar.
    • Det finns inget som säger att ta en kalldusch är negativt för Parkinsonsjuka, snarare tvärtom.

Mer forskning inom området kan bidra till en ännu bättre förståelse för hur kallbad/kalldusch påverkar vår hälsa. Tänk på att personer med hjärtsjukdomar eller har ett högt blodtryck bör rådfråga sin läkare innan de kallduschar.

Per Odin, professor i Neurologi, gör följande kommentar:
”Jag kan inte bedöma hur vetenskapligt grundade de saker är som föreslås, men det är ju aktiviteter som är allmänt välgörande och inte skadliga. Så var och en får väl pröva sig fram och se hur det fungerar individuellt. Jag har därför inga ändringar att föreslå. Möjligen kan man lägga till att man inte ska ändra i medicineringen utan att rådgöra med behandlande läkare”. (Detta nämns i slutet på artikeln).

Thomas Winberg

Källor:
kry.se
wikipedia.org
orbital-systems.com
stegforhalsa.se
metromode.se
mabra.com

Jag hörde att kallduschar har en positiv

Tillgängligt belopp: 30 000 kronor

Projektets innebörd:
Minst 6 medlemmar (varav minst 3 med diagnos) har bestämt i förväg att de skall gå på en aktivitet och efter aktiviteten gå och fika eller äta en lunch. Ett önskemål är att några av medlemmarna inte är aktiva, men inget krav.

När de har genomfört 2 aktiviteter så får man ett bidrag på 200 kronor för att täcka en del av kostnaden för fika och lunch. Blankett skall skickas till Parkinson Skåne där det anges vem som deltagit samt en underskrift. Man kan inte få mer än 200 kronor i bidrag.

Parkinson Skåne har beviljats 30 000 kronor i bidrag av Folke Ljungdahls Stiftelse inför 2023. Målsättningen är att bryta den ofrivilliga ensamheten bland äldre Parkinsonsjuka personer och därmed aktivera 150 medlemmar.

Kan vi också genom detta projekt hjälpa till att fler får nya vänner så är det fantastiskt. 2023 blir ett år då vi testar detaljerna och efter en utvärdering efter 8 månader så upprättas en ny plan för 2024. En medlem i styrelsen för Parkinson Skåne blir projektansvarig (eller någon från en lokalförening, sjuk eller anhörig). En medlem i varje lokalförening blir projektledare för sin lokalförening.

Projektstart 1.1.2023

Thomas Winberg

Tillgängligt belopp: 30 000 kronor Projektets innebörd: Minst 6

Forskningen om Parkinsons sjukdom går framåt, och nu uppdaterar Socialstyrelsen de nationella riktlinjerna.

Socialstyrelsen har uppdaterat underlag och prioriteringar inom rehabilitering vid Parkinsons sjukdom, samt läkemedelsbehandling av depression hos personer med Parkinsons sjukdom. En stor andel av personer med Parkinsons sjukdom drabbas av depression, mag-tarmrelaterade besvär eller andra icke-motoriska symtom, utöver de rörelsestörningar som är typiska för Parkinsons sjukdom. För en så god livskvalitet som möjligt behöver även dessa symtom behandlas. Det kräver en helhetssyn på individens situation och pågående behandling av andra symtom.

I riktlinjerna rekommenderas behandling med antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi som behandling av depression. Tillhandahållande av multiprofessionella team för rehabilitering. Olika professioner i det multiprofessionella teamet bidrar utifrån sin specifika kunskap till att bedöma den enskilda personens behov av vård och rehabilitering.

Åtgärder och insatser utförs i samverkan mellan olika vårdnivåer i hälso- och sjukvården (både regional och kommunal hälso- och sjukvård). Teamets sammansättning och arbetsfördelning utgår från den enskilda personens behov, och vilka professioner som deltar kan därmed variera över tid.

Det multiprofessionella och teambaserade arbetssättet som lyfts i riktlinjerna bidrar också till att vården är personcentrerad. De nationella riktlinjerna är ett stöd för prioriteringar. De nationella riktlinjerna ska främja en god och jämlik vård vid Parkinsons sjukdom och är baserade på bästa tillgängliga kunskap. De hjälper den som fattar beslut att välja och erbjuda den vård som ger störst nytta för patienten i relation till kostnaden. Vissa behandlingar bör införas eller få ökade resurser, medan andra bör minska eller avvecklas. Riktlinjerna ger därmed stöd för prioriteringar – de ska bidra till att resurser används effektivt och fördelas efter behov. Det handlar om prioriteringar på flera beslutsnivåer, och vänder sig därför främst till politiker, chefstjänstemän, verksamhetschefer och övriga beslutsfattare med ansvar för vården vid Parkinsons sjukdom.

Thomas Winberg

Forskningen om Parkinsons sjukdom går framåt, och

Vintermörkret är här och vi går mot juletid. Det andra adventsljuset tänds snart och det lyser i våra fönster och trädgårdar. Det sprider en förväntan men också eftertanke på vad året gett.

Lokalföreningarnas aktiviteter är i full gång efter pandemin och vardagen blir allt mer normal. Men trots det måste vi vara medvetna om att vara rädda om varandra.

Under 2022 har vi regionalt kunnat genomföra Världsparkinsondagen och internatet, båda välbesökta och fulla med kunskap och samvaro.

Verksamhetsåret går mot sitt slut och styrelserna har påbörjat arbetet med sina årsmöten och förslag till val av ledamöter. Det behövs nya krafter och om du vill bidra, så hör gärna av dig!

Jag vill rikta ett speciellt tack till styrelserna i lokalföreningarna för fina och värdefulla insatser och samtidigt ett tack till ledamöterna i styrelsen i Parkinson Skåne för deras insatser.

Även ett varmt tack till alla medlemmar som deltar i aktiviteterna och håller föreningen levande. Det är trots allt ni medlemmar som är föreningen!

Alla önskas en God Jul och ett Gott Nytt År!

Vintermörkret är här och vi går mot

Jag har länge gått och funderat över om man kan höja dopaminet på ett naturligt sätt och därmed minska på tablettintaget. Vad som är en röd tråd, när jag googlar på tips som höjer dopaminet på ett naturligt sätt, är att hitta en balans. Om man har en bra balans idag och sedan följer råden nedan så kommer dopaminet att öka och man får en obalans. Därför är det viktigt att man rådgör med sin läkare så att man hittar rätt balans om man höjer dopaminet på ett naturligt sätt.

En balanserad kost med protein, vitaminer och mineraler hjälper oss med dopaminproduktionen. Om vi också får i oss tillräckligt mycket probiotika (bakteriestammar som lever i våra tarmar och som stimulerar en stor del av vårt immunförsvar och som tillverkar vitamin B och K och hjälper till att sänka PH-värdet, vilket skyddar mot skadliga inkränktare) och mjölksyrebakterier genom till exempel yoghurt, surkål, syrade morötter, misosoppa (japansk soppa) eller kimchi (fermenterad grönsak) är vi på god väg att öka dopaminet naturligt.

Förutom en god kost är livsstilsvalen också viktiga. Att få tillräckligt med sömn, träna, lyssna på musik, meditera och spendera tid i solen kan alla öka dopaminnivåerna. Sammantaget kan en balanserad kost och livsstil gå långt för att öka kroppens naturliga produktion av dopamin och hjälpa vår hjärnfunktion som bäst.

Tips som höjer dopaminet på naturligt sätt

Här kommer en topp-sex lista på saker vi kan göra för att på ett naturligt sätt öka dopaminet i kroppen:

    1. Få tillräckligt med sömn
    2. Äta tillräckligt med protein
    3. Få nog med solljus
    4. Lyssna på musik
    5. Meditera
    6. Träna

Få tillräckligt med sömn

Kroppen har en naturlig rytm när den ska utsöndra dopamin. Får man inte tillräckligt med sömn och lider av sömnbrist störs denna rytm och dopamin-halterna sänks. Dopamin släpps ut i större mängder på morgonen när det är dags att vakna. Samtidigt sänks nivåerna av dopamin i hjärnan fram mot kvällen. Om man tvingas vara vaken länge eller om man sover dåligt rubbas den naturliga rytmen och dopaminet i hjärnan minskas morgonen därpå. Dopaminbrist resulterar i sämre koordination och koncentration.

En god natts sömn eller snarare regelbundna nätter med god sömn hjälper kroppen att hålla dopaminnivåerna balanserade. Förutom att sova cirka 7–9 timmar behövs även att man sover bra. Det kan man göra genom att:

    •  Sova och vakna vid samma tid varje dag
    • Minska bruset i sovrummet
    • Undvika koffein på kvällen
    • Bara använda sängen för att sova
    • Avstå från skärmljus minst en timme innan läggdags

Ät tillräckligt med protein

Dopamin produceras från aminosyrorna tyrosin och fenylalanin, vilka båda kan fås från proteinrika livsmedel. Höga intag av dessa aminosyror kan öka dopaminnivåerna. Enzymer i kroppen kan omvandla tyrosin till dopamin, så att ha tillräckliga tyrosinnivåer är viktigt för dopaminproduktionen.

Studier har visat att ökad mängd tyrosin och fenylalanin i kosten kan öka dopaminnivåerna i hjärnan, vilket kan främja djupt tänkande och förbättra minnet. Även om dessa studier visar att extremt höga eller extremt låga intag av dessa aminosyror kan påverka dopaminnivåer, är det okänt huruvida normala variationer i proteinintag skulle få stor inverkan. Protein gör även att man känner sig mätt fort.

Få nog med solljus

Att få nog med solljus är lättare sagt än gjort i Norden. Även om det kan vara svårt är det väldigt viktigt då man kunnat se att solljus är starkt kopplat till att öka dopaminet naturligt i kroppen.

För lite sol kan leda till något som heter Seasonal Affective Disorder (SAD) även känt som Årstidsbunden depression på svenska. Det här kan man undvika genom att exponera sig för mer solljus. Speciellt på vintern.

En studie av 68 friska vuxna kom fram till att de som fick mest exponering av solljus under de föregående 30 dagarna hade betydligt mer dopaminreceptorer i hjärnans belönings- och rörelsecentra. För att höja dopaminnivåerna i kroppen kan man ta en promenad.

Lyssna på musik

Att lyssna på musik är ett roligt sätt att stimulera dopaminfrisättning i hjärnan. Flera analyser av hjärnbilder har visat att lyssna på musik ökar aktiviteten i hjärnans belönings- och nöjescentra. Dessa är fulla av dopaminreceptorer.

Till exempel visade en liten studie som undersökte effekterna av musik och dopamin en ökning på 9% av dopamin i hjärnan när människor lyssnade på instrumental musik som de gillade.

För att inte påverkas av texten i en låt har alla studier använt musik utan texter för att säkerställa att dopaminökningen skedde på grund av musiken och inte specifika texter. Det betyder inte att musik med text inte stimulerar dopaminproduktion. Det krävs bara mer studier inom området.

Meditera

Meditation är att rensa sitt sinne, fokusera inåt och låta tankarna flyta eller fokusera på något föremål, föreställning eller förseelse. Det hjälper oss med en kroppslig och mental avslappning. Det finns många olika sätt att meditera på. Det kan göras när man står, sitter eller går och regelbunden övning är förknippad med förbättrad mental och fysisk hälsa.

Studier har visat att meditation påverkar ett flertal av kroppens signalsubstanser och hormoner. Forskare har observerat en ökning av dopamin, serotonin och melatonin under meditation. Man har även observerat en minskning av kortisol på längre sikt.

En annan studie med åtta erfarna meditationslärare visade en 64% ökning av dopaminproduktionen efter meditering i en timme, jämfört med vid tyst vila. Det anses att dessa förändringar kan hjälpa de som mediterar att upprätthålla ett positivt humör och vara motiverade att förbli i meditativt tillstånd under en längre tid.

Den kände psykologen och professorn Richard J. Davidson har länge forskat kring hjärnans hälsa. Han menar att det går att visa att meditation har en positiv påverkan på hur hjärnan fungerar. Vid mindfulnessbaserad stressreduktion ändras hjärnans känslo- och tankemönster till mer positiva, vilket bland annat minskar oro. Förutom att sova rätt, äta tillräckligt med protein, få tillräckligt med solljus, lyssna på musik och meditera kan man även öka dopaminet naturligt genom att träna.

Dopamin och träning

Ofta när vi tränar tänker vi på vilka effekter det kan ha på vår kropp utåt. Vi tittar på våra muskler och mäter vår kondition. Det vi då missar är hur bra träningen är för vårt inre, speciellt hur vi mår.

När man är fysiskt aktiv det vill säga tränar eller rör på sig frisätts flera ämnen i oss. Hjärnan frisätter serotonin, noradrenalin, endorfin och dopamin såklart.

Serotonin – Skapar en känsla av tillfredsställelse och lugnar ner oss
Noradrenalin – Väcker kroppen till liv och gör att man känner sig pigg
Endorfin – Ökar välbefinnandet och dämpar smärta
Dopamin – Skapar en belöningskänsla

Precis som dopaminet och de andra ämnena kan verka mot kroppen, som till exempel vid överdriven alkoholkonsumtion, kan de minst lika bra även hjälpa kroppen.

Träning och dopamin får oss att fortsätta träna. Fördelarna med regelbunden träning är många.

Träningen kan bland annat:

    • Hjälpa mot depression
    • Minska ångest
    • Förbättra humöret
    • Hjälpa vid inlärning
    • Förbättra minne
    • Förbättra stresshantering

Per Odin, professor i Neurologi, gör följande kommentar:

”Jag kan inte bedöma hur vetenskapligt grundade de saker är som föreslås, men det är ju aktiviteter som är allmänt välgörande och inte skadliga. Så var och en får väl pröva sig fram och se hur det fungerar individuellt. Jag har därför inga ändringar att föreslå. Möjligen kan man lägga till att man inte ska ändra i medicineringen utan att rådgöra med behandlande läkare.” (Detta nämns i inledningen till artikeln).

Det finns en diger källhänvisning till artikeln.

Källor

Forskning o framsteg/Träning kan motsvara en normal dos morfin
Vårdcentralerna Bra Liv/Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna
IQ/Alkoholen i kroppen
Medical News Today/Dopamine deficiency: What you need to know
National Library of Medicine/Sun Exposure Guidelines and Serum Vitamin D Status in Denmark: The StatusD Study
National Library of Medicine/Tyrosine, phenylalanine, and catecholamine synthesis and function in the brain
National Library of Medicine/Epidemiology of melanoma and nonmelanoma skin cancer–the role of sunlight
National Library of Medicine/Sunshine-exposure variation of human striatal dopamine D(2)/D(3) receptor availability in healthy volunteers
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21217764
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25257259
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29255945
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29255945

Thomas Winberg

 

 

Jag har länge gått och funderat över

Den 15-16 oktober 2022 i Ängelholm höll Parkinson Skåne en konferens med ett digert program i två dagar. Läs referatet nedan!

DAG 1

Här sitter gänget, fr v Bertil, Eva och Kerstin, som tar emot deltagarna och ser till att de registrerar sig.

Vi börjar med förmiddagsfika.

När alla är samlade hälsar Monica oss välkomna och går igenom de två dagarnas program.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Framtida behandling med cellterapi. För- och nackdelar med embryonala  celler och egna celler

 Alrik Schörling, doktorand – MultiPark


Först ut bland föreläsarna är Alrik Schörling, doktorand i Agnete Kirkebys forskningsgrupp vid Lunds Universitet och vid Köpenhamns Universitet som informerar om framtida behandling med cellterapi och om för- och nackdelar med embryonala celler och egna celler.

Stamceller skall kunna regenerera sig och de skall vara mogna. En stamcell är en cell som både kan skapa exakta kopior av sig själv men som också kan utvecklas till olika specialiserade celler i kroppen som hjärtmuskelceller, blodceller, nervceller eller insulintillverkande celler.

Alla stamceller är inte lika utan de kan vara – vuxna – embryonala – inducerade pluripotenta – IPS-celler (kan utvecklas till vilken celltyp som helst). De embryonala stamcellerna kommer från några dagar gamla ägg som har blivit över vid provrörsbefruktning. De får bara användas om föräldrarna gett sitt samtycke. I ett laboratorium kan man få de embryonala cellerna till att bli stamceller. Vuxna stamceller finns på några olika ställen i kroppen och deras uppgift är att ersätta de celler som dör. Stamcellsforskningen vill göra det möjligt att med stamceller kunna reparera vävnader, stoppa cancerceller eller ersätta celler eller organ som slutat att fungera.

Läs handout som pdf →

 

Medicinering – vilka mediciner finns att tillgå  och hur fungerar de olika medicinerna?
Hur beslutar man val av medicinering?

Gesine Paul-Visse, professor Neurologi Skånes Universitetssjukhus

”Tystnad i klassen” – ”Hallå, vi skall ha föreläsning”.

Till sist blir det tyst och Monica kan äntligen få ordet att presentera nästa föreläsare – som presenterar sig själv.

Nästa föreläsare var Gesine Paul-Visse, professor i Neurologi, Överläkare, SUS, Neurologiska kliniken i Lund som pratade om parkinsonmedicin.

Gesine började med att nämna att Parkinsons sjukdom är:
– förlust av hjärnceller som producerar dopamin
– förlust av dopaminfibrer som frisätter dopamin.

Brist på dopaminfibrer kan ses på ”DAT-Scan”. Dopamin är en signalsubstans som behövs för rörelse men gör också att vi ”mår bra”, det så kallade belöningssystemet.

Brist på dopaminfibrer kan ses på ”DAT-Scan”.

Dopaminsystemet har betydelse för:

    • Vi tillför dopamin till kroppen i första hand med tabletter
    • Vi behandlar symtom genom att ersätta dopamin eller härma nedbrytning av dopamin och genom andra mekanismer
    • Vi minskar biverkningar såsom fluktuationer med OFF och överrörlighet
    • Vi behandlar icke-motoriska symtom på olika sätt

Därefter kom Gesine in på dagens ämne och gick igenom:

      1. Levodopa i olika beredningsfaser
      2. Enzymhämmare
      3. Dopaminagonister
      4. Hantering av biverkningar
      5. Tremor
      6. Överrörlighet
      7. Behandling av icke-motoriska system
      8. Sömnstörningar
      9. Nedstämdhet
      10. Yrsel
      11. Urinträngning, förstoppning

Gesine förklarar vad dopaminagonister är för något.

Läs handout som pdf →

 

Dans för Parkinson – dansworkshop med Hugo Tham

Hugo Tham, HT Danshälsa

Efter lunch var det dansworkshop med Hugo Tham.

    • Dans stimulerar hela kroppen till att vara aktiv
    • Dans förbättrar balansen, minskar stelheten i musklerna och förebygger fallrisk
    • Dans fokuserar på att utföra rörelser i olika riktningar och tränar samtidigt koordinationen
    • Dans uppmuntrar till rörelseglädje och fantasi

Bilderna talar för sig själv!

 

Avancerad behandling – vad är det och när behövs den?

Per Odin, professor Neurologi Skånes Universitetssjukhus

Sist ut första konferensdagen var Per Odin, professor i Neurologi som i sitt första pass pratade om avancerad behandling.

Riskfaktorer för att snabbare utveckla motoriska rörelser, dyskinesier eller dosglapp:

    • Hög levodopados
    • Ung debutålder för Parkinsons sjukdom
    • Kvinnligt kön
    • När är det tid för avancerad behandling?
    • När livskvaliteten är nedsatt på grund av långa off off-perioder under dagen och svåra dyskinesier

Det finns tre avancerade val vid Parkinsons sjukdom när sjukdomen fortskridit och ger svåra motoriska fluktuationer:

    • DBS
    • Levodopa/karbidopa-pump
    • Apormorfinpump

DBS (deep brain stimulation)
En pulsgenerator opereras in under huden kopplade till elektroder son är inopererade i hjärnan.

Levodopa/karbidopa-pump
En permanent sond som styr tillförseln av läkemedel med en stabil tillförsel av dopamin.

Apomorfinpump
Ges via en kanyl som kopplas till en pump.

Det finns för- och nackdelar med alla behandlingsalternativ

    • Levodopa ger dyskineserier som behandlas med kortverkande medicin för att minska dosglappet
    • Dopaminagonister har längre effekt men ger ofta hyperaktivitet och impuls-kontrollstörning.

Läs mer på swemodis.se och Terapimöjligheter avancerad fas.

Andra avsnittet av Per Odins föreläsning handlande om Parkinsons sjukdom i sena stadier – PD_pal:

    •  Tremor ökar i svårighetsgrad och frekvens
    • Stelheten ökar vilket påverkar ansiktsuttrycket och blinkfrekvensen
    • Gången bromsas, blir kortare och kortare steg, svårt att stå upp själv
    • Mer än 50% har någon form av demens
    • Depression, dålig nattsömn
    • Förstoppning

Mot slutet märks

    • Progressiviteten ökar
    • Täta sjukhusbesök (ofta på grund av fall)
    • Minskad funktionell status
    • Viktminskning
    • Andninssvårigheter
    • Svårt att svälja
    • Återkommande infektioner
    • Nedgång i mental status, ökad svaghet, trötthet

DAG 2

Efter en god 3-rättersmiddag på kvällen, quiz, nattsömn och en god frukostbuffé var det tid för andra konferensdagens program.

 

Projekt Mera LIV

Thomas Brilje, Riksorganisationen Hikari samt KFUM Syd

Thomas informerar med entusiasm (även om han mediterar, tror jag, på bilden).

Först ut var Thomas Brilje och projektet MERA LIV som i första hand vänder sig till personer som drabbats av stroke eller Parkinsons sjukdom. I projektet har målgruppsanpassade övningar utvecklats som kombinerar tekniker från mindfulness, yoga, boxning och dans. Övningarna syftar både till att uppnå ett inre, stressbefriat lugn och stimulerar rörlighet och balanssinne samt motverkar hjärntrötthet. Thomas Brilje är utbildad mindfulness-instruktör och arbetar med olika meditations-tekniker samt program och metoder baserade på transpersonell psykologi, KBT och social inlärningsteori.

Om du inte redan går på MERA LIV-övningar så se efter om din föreningar har MERA LIV på programmet. Känner du motstånd – börja i så fall med att läsa boken ”Lugnt inre välmående”. Sedan är du såld.

Facebook

 

Tryggare vardag

Jag vet inte vad detta föreställer? Är det en hälsningsfras? Eller hur långt man kan böja sig framåt innan man kommer i obalans och faller.

Sedan var det tid för balans och fallteknik med Hamed och Monica.

Projektet heter TRYGGARE VARDAG som är ett 3-årigt metodutvecklingsprojekt av, för och med personer med Parkinsons sjukdom, med stöd från Allmänna Arvsfonden. Projektet drivs av KFUK-KFUM i Ystad. Syftet med projektet är att ge personer med Parkinsons sjukdom ökad egenmakt, bättre livskvalitet samt nya kunskaper om och konkreta handlingsverktyg för en tryggare vardag, främst med fokus på trygga fall.

Fallolyckor orsakar mycket lidande för de som faller, både fysiskt och psykiskt. Risken att falla ökar med stigande ålder. Fysisk träning, balansövningar, fallteknik är åtgärder som kan minska risken för fall och frakturer vid fall.

Kunskapsguiden.se har gett ut statistik om fallolyckor (2021):

    • För att undvika fall måste vi förebygga genom att träna. Så här ser det ut.

      7 av 10 olyckor är en fallolycka

    • Drygt 1 000 personer dör varje år till följd av en fallolycka
    • Cirka 67 000 personer skadades under året så illa att de behöver läggas in på sjukhus för vård. Av dessa var 38 000 kvinnor (57%) och 29 000 män (43%)
    • 7 av 10 som skadas av en fallolycka är 65 år eller äldre
    • Under året vårdades 17 000 personer på sjukhus för lårbensfraktur.

Varför faller vi?

    • Tidigare fall och rädsla att falla
    • Nedsatt balans- och/eller muskelstyrka
    • Olika neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och efter en stroke
    • Demenssjukdom, förvirring, nedsatt kognition, nedsatt syn, vissa läkemedel, försämrat näringsintag, dålig belysning mm.

 

Vikten av fysisk träning vid Parkinsons sjukdom – digital boxningsträning

David Löhr, Narva boxningsklubb

Nästa föreläsare var David Löhr, Narvaningsklubb och själv parkinsonsjuk.
”Hallå”- säger publiken. ”Nu är det BOXNINGSTRÄNING och inte Mera Liv!”.

David Löhr (till vänster) är inte ens ombytt, och jag ser inte heller några boxhandskar, så det blir säkert ingen boxning. Annat var det den 26 juni 1959 när Ingemar Johansson blev världsmästare i tungviktsboxning genom att vinna på K.O. i 3:e ronden sedan Floyd Paterson synat golvet sju gånger. Medan de tre tittar färdigt på vad de nu tittar på kan jag skriva lite om boxningens betydelse för Parkinsonsjuka. Projektet har etablerat, utvecklat och spridit boxningsträning som symptomlindring av Parkinsons sjukdom och ett flertal av de yngre Parkinsonsjuka (under 60 år) mår efter att ha deltagit i boxningsträning så bra att de har kunnat fortsätta sina yrkeskarriärer.

      • En klar koppling har noterats mellan intensiv träning och minskat behov av mediciner
      • I genomsnitt tränar 17 personer per klubb (16 klubbar) ca 2-3 gånger i veckan
      • Målen har uppnåtts genom ett medvetet, intensivt, delvist ideellt arbete där den Parkinsonsjukes behov stått i centrum.
      • Boxning är bra eftersom träningen är allsidig, den ger balans, koordination, reaktion, styrka, explosivitet och kondition.

Och det var detta som David Löhr framförde.

 

Kommunikation – talet och språket

Kerstin Edvardsson, logoped

Kerstin Edvardsson

Efter lunch informerade leg. logoped Kerstin Edvardsson om kommunikation – talet och språket.

Kerstin beskriver kommunikation som ett samspel mellan sändare och mottagare:

    • Talet – Artikulationen (tempo, andning)
    • Rösten (röstläge, kvalitet, ljud/icke ljud)
    • Skriva
    • Läsa (se)
    • Förstå (höra)
    • Gester
    • Mimik
    • Avstånd till den andre
    • Kroppshållning
    • Handling

Råd för att förtydliga ditt tal:

    • Tala starkt – tala högt
    • Artikulera – rör lite extra på munnen
    • Använd flank- och bukmusklerna som ”stöd”
    • Pausa mellan fraser och mellan tankeskiftningar

 

Patientnämnden Skåne

Matilda Malmgren

Matilda Malmgren, Region Skåne

Sist på föreläsningslistan under konferensdagarna var Matilda Malmgren från Region Skåne som pratade om Patientnämnden Skåne. Patientnämnden Skåne är en av Region Skånes förvaltningar. Den är fristående från övrig verksamhet. Patientnämnden arbetar utifrån lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården.

Patientnämndens uppgift är att:

    • Stödja och hjälpa patienter och närstående att föra fram klagomål i offentligt finansierad hälso- och sjukvård och viss tandvård.
    • Ge patienter information om patienters rättigheter i vården.
    • Patienter inom psykiatrisk tvångsvård och patienter som isoleras enligt smittskyddslagen har rätt till en stödperson.

Vi från Parkinson Skåne tackar alla som varit delaktiga så att konferensen har genomförts på ett utomordentligt sätt med ett betyg på 4,64 på en 5-gradig skala.

SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) – bidragsgivare
Region Skåne – bidragsgivare
Studieförbundet Vuxenskolan – administration
Valhall Park Hotell
Föreläsare
Deltagande medlemmar

Thomas Winberg

Den 15-16 oktober 2022 i Ängelholm höll

MultiPark hade bjudit in till en café-träff den 5 oktober som handlade om hur olika rörelserubbningar uppkommer samt hur artificiell intelligens (intelligens hos maskiner eller programvara, AI) kan användas för att upptäcka subtila (hårfina) avvikelser i rörelsemönstret vid Parkinsons sjukdom.

Först berättade MultiParks koordinator, professor Angela Cenci Nilsson, om en ny satsning vid Lunds universitet där AI ska användas för att analysera rörelsemönster vis Parkinsons hos patienter och djurmodeller.

Pär Halje, biträdande forskare med ansvar för projektets tekniska del, förklarade på enkel nivå hur AI fungerar.

Därefter presenterade doktoranden Katrine Skovgård sitt projekt där hon tittat närmare på vad som gått fel i hjärnan vid olika rörelseavvikelser.

Avslutningsvis pratade Maria H Nilsson, lektor i sjukgymnastik, om vad som är på gång gällande riktlinjer för rehabiliteringsinsatser.

Här kan ni läsa mer om det tvärvetenskapliga projektet vid LU där AI ska användas för att studera rörelsemönster vid Parkinsons sjukdom: https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/mot-datadriven-precisionsmedicin-vid-rorelsestorningar

Missa inte nästa MultiPark Café om sömn vid neurodegenerativa sjukdomar den 30 november. https://www.multipark.lu.se/calendar/multipark-cafe-somn-och-neurodegenerativa-sjukdomar

Martina Svensson Vetenskapskommunikatör MultiPark

MultiPark hade bjudit in till en café-träff

Först diskuterades sjukvården rent allmänt men sedan blev det konkreta frågor:

Vilket sjukhus går man till och hur ofta har man kontakt med sin läkare?

    • Trelleborg 6 månader
    • Malmö 12 månader
    • Lund 12 månader
    • Ystad 12-36 månader

Antal besök talar för sig själv. Det finns för få neurologer och antalet sjuka kommer att öka de närmaste 10 åren. Samma ökning beräknas inte av antalet neurologer (mitt tillägg).

Medicinering diskuterades och ingen hade samma medicinering. Behöver inte vara fel eftersom sjukdomen är individuell (mitt tillägg).

Samtliga ansåg att fysisk träning var bästa medicinen.

Föreningens framtid
Föreningen har 164 medlemmar varav 93 är sjuka. 98 medlemmar är äldre än 72 år (60%). Som jämförelse kan nämnas att Lund har 71% av medlemmarna som är 72 år och äldre och Kristianstad har 76%. Så Sydöst är en förening som har ”yngre” medlemmar. Det visar sig också att Sydöst har en större andel Yngre Parkinson (67 år och yngre) än vad de flesta andra lokalföreningar har.

Medlemmarna är koncentrerade till 6 orter, Ystad 41, Skurup 19, Trelleborg 15, Simrishamn 9, Svedala 8 och Skivarp 8. Det blir 100 eller 61%.

Men varför är det så att 31 medlemmar varken har e-postadress eller mobiltelefon? Eller så har de bara missat att rapportera det?

Under mötet anmäler 2 kvinnor sitt intresse för att delta i styrelsen. Skoj.

Önskemål framfördes om att ha medlemsmöte varannan månad. Styrelsen arbetar vidare på det förslaget.

Föreningen bekostade fikat och Eva Cloov fick applåder för sina bakverk.

Bertil Palm har skrivit stommen och jag har redigerat och lagt till.

Thomas Winberg

Först diskuterades sjukvården rent allmänt men sedan

Vi hade äran att hälsa våra medlemmar välkomna till Östermalmskyrkan den 14 oktober för att ta del av Per Odins föreläsning.

Per tog upp följande:

    • Icke- motoriska symtom
    • Pump-baserade terapier
    • Selektion av patienter för avancerad terapi
    • Val av avancerad terapi

22 personer deltog och vi var överens om att det blev en mycket intressant och lärorik eftermiddag.

Det fanns hela tiden möjlighet att ställa frågor till Per och vi fick svar på många frågor – som i sin tur genererade fler frågor och svar. Vi konstaterade att det är bra med föreläsningar i mindre grupp. Det är då fler som kan och vill komma till tals och även kan ge varandra tips. Kunskap är makt!

I pausen fikade vi och hade trevliga diskussioner.

Vi tackade Per med en fin höstbukett!

Barbro Hörnvall

Vi hade äran att hälsa våra medlemmar