Nyhetsbrev
Missa inga nyheter! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Du som är medlem och har anmält din e-postadress får automatiskt nyhetsbrevet.
För de flesta personer med Parkinson fungerar läkemedel bra under många år. Med tiden kan effekten dock bli mer ojämn och ge perioder med stelhet, skakningar eller överrörlighet. För en mindre grupp patienter kan då DBS bli ett behandlingsalternativ.
DBS innebär att tunna elektroder opereras in i ett område djupt inne i hjärnan som styr våra rörelser, oftast den subthalamiska kärnan (STN) eller globus pallidus interna (GPi). Elektroderna kopplas till en liten pulsgenerator under huden nedanför nyckelbenet, ungefär som en pacemaker.
Pulsgeneratorn skickar svaga elektriska impulser som hjälper till att normalisera de störda nervsignalerna vid Parkinsons sjukdom. Behandlingen kan minska skakningar, stelhet, långsamhet, motoriska fluktuationer och dyskinesier, men den botar inte sjukdomen eller bromsar dess utveckling.
DBS erbjuds endast en mindre andel personer med Parkinson. Behandlingen blir aktuell först efter en noggrann utredning när läkemedlen inte längre ger tillräckligt bra effekt eller orsakar besvärliga biverkningar.
Vid traditionell DBS opereras elektroder in i hjärnan, oftast i den subthalamiska kärnan (STN) eller globus pallidus interna (GPi).
Den subthalamiska kärnan (STN) och globus pallidus interna (GPi) är två små områden djupt inne i hjärnan som har en viktig roll för kontrollen av våra rörelser. Vid Parkinsons sjukdom blir nervcellerna i dessa nätverk överaktiva och skickar onormala signaler. Genom elektrisk stimulering kan dessa signaler påverkas, vilket kan minska symtom som skakningar, stelhet och långsamhet.
Egenskaper
Traditionell DBS ger en kontinuerlig elektrisk stimulering dygnet runt. Stimuleringen är förprogrammerad och inställningarna justeras manuellt av läkare eller specialistsjuksköterska vid återbesök. Behandlingen kan minska skakningar, stelhet, långsamhet, motoriska fluktuationer och dyskinesier, men stimuleringen är densamma oavsett hur symtomen varierar under dagen.
Begränsningar
Eftersom stimuleringen är konstant kan den ibland vara starkare än vad som behövs. Det kan öka risken för vissa biverkningar och göra att batteriet förbrukas snabbare.

Illustration av ett DBS-system med elektrod, sladd och pulsgenerator. Adaptiv DBS använder samma utrustning som traditionell DBS, men anpassar stimuleringen automatiskt efter hjärnans aktivitet.
Adaptiv DBS fungerar mer som ett slutet system eller en smart hjärnpacemaker.
I stället för att ge samma stimulering hela tiden registrerar systemet hjärnans elektriska aktivitet i realtid. Genom att identifiera mönster som är kopplade till Parkinsonsymtom kan stimuleringen automatiskt öka när behovet är större och minska när behovet är mindre.
Vid Parkinsons sjukdom ser man ofta förändringar i så kallade beta-vågor, omkring 13–30 Hz. Adaptiv DBS kan använda dessa förändringar som en biomarkör för att avgöra när stimuleringen behöver anpassas.
Man kan likna skillnaden vid en termostat. Traditionell DBS är som ett element som hela tiden står på samma effekt, medan adaptiv DBS fungerar som en modern termostat som automatiskt reglerar värmen efter behov. På samma sätt anpassar adaptiv DBS stimuleringen utifrån hjärnans aktivitet.
| Traditionell DBS | Adaptiv DBS |
|---|---|
| Kontinuerlig stimulering | Anpassar stimuleringen i realtid |
| Öppet system | Slutet system |
| Manuella justeringar | Automatisk reglering |
| Fast stimulering | Stimulerar efter behov |
| Högre energiförbrukning | Lägre energiförbrukning |
| Risk för överstimulering | Kan minska vissa biverkningar |
Forskning tyder på att adaptiv DBS hos vissa patienter kan ge bättre symtomkontroll och minska dyskinesier. Eftersom stimuleringen anpassas efter hjärnans aktivitet kan behandlingen också minska risken för vissa tal- och balansrelaterade biverkningar.
Den mer behovsstyrda stimuleringen kan dessutom använda mindre energi, vilket kan förlänga batteriets livslängd. På så sätt kan behandlingen bli mer individuellt anpassad än traditionell DBS.
Forskningen kring adaptiv DBS går snabbt framåt. Flera specialistcentrum i Europa och USA, bland annat vid University of Oxford och University of California San Francisco, har varit ledande i utvecklingen. Samtidigt utvecklar medicintekniska företag som Medtronic och Abbott DBS-system som både kan registrera hjärnans signaler och automatiskt anpassa stimuleringen.
De första kliniska studierna visar lovande resultat och sedan 2025 finns kommersiellt godkända system med adaptiv DBS. Tekniken har därmed tagit steget från forskningsprojekt till klinisk användning på flera specialistcentrum internationellt. Den är dock är fortfarande under utveckling och forskare arbetar med att optimera hur den ska programmeras för olika patientgrupper. Målet är att behandlingen ska ge maximal symtomlindring med minsta möjliga biverkningar, anpassad till patientens aktuella behov.
I Sverige är traditionell DBS fortfarande standardbehandling, men de tekniska förutsättningarna för adaptiv DBS finns nu och många forskare ser tekniken som nästa stora utvecklingssteg inom DBS-behandling. Samtidigt pågår större studier för att utvärdera behandlingens långtidseffekt och optimera hur den används hos olika patientgrupper. I takt med att kunskapen ökar väntas adaptiv DBS successivt få en större plats i Parkinsonvården, även i Sverige.
Thomas Winberg
Artikelförfattare
Maria Gyllström
Redigering och publicering
![]()
Vetenskapliga studier
Little S, et al. Adaptive deep brain stimulation in advanced Parkinson disease. Annals of Neurology. 2013.
Swann NC, et al. Adaptive deep brain stimulation for Parkinson’s disease using motor cortex sensing. Journal of Neural Engineering. 2018.
Cascino G, et al. Chronic adaptive deep brain stimulation for Parkinson’s disease. Nature Medicine. 2026.
Information
1177. DBS – deep brain stimulation
Parkinsonförbundet. Behandling i komplikationsfas
Medtronic. Information om BrainSense™ Adaptive DBS.