Nyhetsbrev
Missa inga nyheter! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Du som är medlem och har anmält din e-postadress får automatiskt nyhetsbrevet.
Infektioner kan vara särskilt påfrestande för den som lever med Parkinsons sjukdom. Feber, influensa, covid-19 eller lunginflammation kan göra att symtom som annars är ganska stabila tillfälligt blir tydligare. Därför kan det vara klokt att se över sitt vaccinationsskydd.
Den här guiden ger en översikt över vaccinationer som kan vara aktuella att känna till vid Parkinsons sjukdom – bland annat influensa, covid-19, pneumokocker, bältros, RS-virus och påfyllnadsdos mot stelkramp och difteri. Här finns också information om när vaccinerna brukar rekommenderas och vad som gäller kring kostnader, särskilt i Skåne.
Vilka vaccinationer som är aktuella beror på ålder, tidigare vaccinationer, andra sjukdomar och individuella riskfaktorer. Parkinsons sjukdom innebär inte automatiskt att man behöver alla vaccin, men många med Parkinson är äldre eller har symtom som kan göra infektioner mer belastande. Fråga därför vårdcentralen eller en vaccinationsmottagning vad som gäller för dig.
![]()
Influensa och covid-19 är virusinfektioner som kan ge feber, trötthet och kraftig sjukdomskänsla. För äldre personer och personer med ökad risk kan infektionerna också leda till komplikationer och behov av sjukhusvård.
För personer med Parkinson är det framför allt själva infektionen som kan bli en belastning. Feber, sämre vätskeintag och minskad rörlighet kan göra att Parkinsonsymtom tillfälligt försämras.
Influensavaccin behöver tas varje år, eftersom influensavirus förändras över tid och vaccinet uppdateras inför varje säsong. Covid-19-vaccin ges enligt aktuella rekommendationer, framför allt till personer med hög ålder eller ökad risk för allvarlig sjukdom.
Pneumokocker är bakterier som kan orsaka lunginflammation, men också allvarligare infektioner som blodförgiftning, det vill säga sepsis, och hjärnhinneinflammation. Pneumokockvaccin skyddar inte mot all lunginflammation och inte mot all sepsis, eftersom dessa tillstånd kan ha flera olika orsaker. Däremot kan vaccination minska risken för allvarlig sjukdom orsakad av pneumokocker.
Vid Parkinsons sjukdom kan hostkraft, rörlighet och sväljning påverkas, särskilt längre fram i sjukdomen. Om det är svårt att svälja, hosta upp slem eller skydda luftvägarna när man äter och dricker kan risken för lunginflammation öka. Därför är pneumokockvaccination särskilt viktig att känna till.
Bältros orsakas av samma virus som ger vattkoppor. Viruset kan ligga vilande i kroppen och aktiveras senare i livet. Risken ökar med åldern.
Bältros kan ge smärtsamma blåsor och ibland långvarig nervsmärta även efter att utslagen har försvunnit. För personer med Parkinson är bältros inte specifikt kopplat till själva sjukdomen, men långvarig smärta, sömnproblem och nedsatt ork kan påverka vardagen och livskvaliteten.
Flera nyare studier har undersökt om bältrosvaccination kan vara kopplad till lägre risk för demens. Resultaten är intressanta, men i dagsläget rekommenderas vaccinet i första hand för att minska risken för bältros och långvarig nervsmärta.
RS-virus är ett luftvägsvirus som kan orsaka allvarlig sjukdom hos äldre, särskilt vid hjärt- eller lungsjukdom, skörhet eller nedsatt immunförsvar. RS-vaccin är inte något som alla med Parkinson automatiskt behöver, men det kan vara värt att fråga vårdcentralen om, särskilt vid hög ålder, lungsjukdom eller återkommande luftvägsinfektioner.
Många tänker på vaccin som något man fick som barn, men vissa skydd behöver fyllas på i vuxen ålder. Det gäller framför allt stelkramp och difteri. Ibland ges påfyllnadsdos i kombination med kikhosta.
Stelkramp finns i jord och kan smitta genom sår, till exempel efter fall, bett eller skador utomhus. Därför är det bra att veta när man senast fick en påfyllnadsdos.
![]()

Flera vaccinationer kan ofta ges vid samma tillfälle. Influensa- och covid-19-vaccin ges till exempel ofta samtidigt när båda rekommenderas. Samtidigt kan risken för övergående biverkningar, som ömhet i armen, trötthet, feber eller sjukdomskänsla, bli något större om flera vaccin ges samma dag.
För personer med Parkinson kan det därför vara klokt att planera vaccinationerna tillsammans med vårdcentralen eller vaccinationsmottagningen. Den som tidigare har reagerat kraftigt på vaccin, är skör, har svår balanspåverkan eller lätt blir försämrad av feber kan ibland må bättre av att sprida ut vaccinationerna.
Det är inte alltid lätt att veta vilka vaccinationer man redan har fått eller vilka som behöver fyllas på. Ett bra första steg är att kontakta vårdcentralen eller en vaccinationsmottagning och be dem gå igenom vaccinationsskyddet.
Vaccination botar inte Parkinsons sjukdom, men kan minska risken för infektioner som tillfälligt försämrar symtom, ork och livskvalitet. Råden kan ändras över tid. Kontrollera därför alltid aktuella rekommendationer och priser via 1177, Folkhälsomyndigheten, vårdcentralen eller den vaccinationsmottagning där du planerar att vaccinera dig.
Thomas Winberg
Artikelförfattare
Maria Gyllström
Redigering och publicering
![]()
Folkhälsomyndigheten. (2026). Vaccinationer vid olika tillfällen i livet. Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten. (2026). Vaccination mot RS-virus. Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten. (u.å.). Vaccination mot bältros. Folkhälsomyndigheten
Region Skåne. (u.å.). Vaccination – patientavgifter. Vårdgivare Skåne
(u.å.). Patientavgifter i Skåne. 1177