Hopp för Parkinson – referat från den 13 april 2026

Den 13 april arrangerades evenemanget Hopp för Parkinson. Under inledningen hälsade moderatorn Lisa Kirsebom och Parkinson Skånes ordförande Vesna Ponjavic alla varmt välkomna. Därefter presenterade Thomas Winberg dagens program samt Parkinson Skånes verksamhet.

Från vänster: Lisa Kirsebom, Vesna Ponjavic och Thomas Winberg.

Parkinson Skånes uppdrag

Parkinson Skåne erbjuder ett brett utbud av aktiviteter som främjar rörelse, gemenskap och livskvalitet.
Bland aktiviteterna finns dans, golf, boxträning, mindfulness, rörelseträning, fallteknik, bowling, bangolf, promenader, bordtennis, vattengymnastik, rörelse till musik, rösttretäning, medlemsträffar, anhörigträffar, boule, körsång, föredrag, bio, tango, målning och utflykter.

Parkinson Skåne arbetar också med flera kanaler för att sprida kunskap och nå ut till medlemmar och allmänhet.
Webbtidningen Aktuellt Parkinson Skåne är föreningens digitala plattform för fördjupning och kunskap. Här samlas artiklar om forskning, symtom, diagnos, behandling och medicinering, tillsammans med nyheter och annat innehåll från föreningen. Webbtidningen har cirka 3 000 besökare per månad.

Kalendariet samlar föreningens aktiviteter på ett ställe och gör det enkelt att hitta aktuella arrangemang. Nyhetsbrevet ges ut varje månad och öppnas av 60–65 % av medlemmarna.

Efter denna introduktion gick vi vidare till dagens föreläsningar.

Först ut bland föreläsarna var Per Odin, professor i neurologi, som talade om framtidens behandlingar av Parkinsons sjukdom fram till år 2040.

Här följer en sammanfattning av de viktigaste utvecklingsområdena. Fördjupning kommer i kommande artiklar i webbtidningen och nyhetsbrevet.

Sammanfattning av Per Odins föreläsning – mycket är på gång:

• Tidigare och exaktare diagnos genom kemiska och bilddiagnostik-biomarkörer.
• Bättre metodik för monitorering av Parkinsons sjukdom (systematisk metodik för att följa symtomens utveckling över tid och på så vis kunna ställa in behandlingen bättre (AI-översikt)).
• Förbättrad farmakologisk terapi; aktuella exempel är Inbrija – ett inhalationspulver med levodopa för behandling av plötsliga, kortvariga motoriska fluktuationer, så kallade ”OFF-episoder”, hos vuxna med Parkinsons sjukdom som redan behandlas med levodopa. Det ger snabb lindring (ofta inom 10–30 minuter) genom att tillföra levodopa via lungorna (AI-översikt), och Flexilev i Orifid (mikrotabletter L-dopa), som möjliggör frekventare dosering med mer individanpassning.

Exempel på modern läkemedelsbehandling vid Parkinson: Inbrija (inhalerat levodopa) och Flexilev i Orifid (mikrotabletter). Källa: tillverkare.

Fler pumpbaserade terapier är på ingående. De redan befintliga är:

• Apomorfinpump
• Duodopapump
• Lecigonpump
• Produodopapump

På sikt torde vi kunna räkna med ytterligare mindre och intelligentare pumpar, kanske kombinerat med detektorer av patientens symtom så att medicinen kan doseras efter patientens aktuella behov.

Andra bättre metoder för kontinuerlig tillförsel av läkemedel:

• nya pumpbaserade terapier, långverkande L-dopa (IPX 203), långverkande och starkare verkande dopaminagonister, cellterapi och genterapi.
• DBS-teknikerna kommer att ytterligare förbättras – bli mer intelligenta och mer individualiserade avseende effekt.
• Fokuserat ultraljud (MRgFUS) kommer sannolikt få en bredare användning vid Parkinsons sjukdom.
• Stamcellsbaserad cellterapi.
• Mer effektiv metodik för att detektera och behandla icke-motoriska symtom.
• Bättre behandling och vård av Parkinson i sena stadier.
• Förbättrat stöd och utbildning för vårdgivare/familj.
• Sjukdomsmodifierande behandlingar.
• Precisionsmedicin och individanpassad behandling.

Sara Linse, professor i fysikalisk kemi och strukturbiologi, föreläste om alfa-synuklein och dess roll i hjärnan. Vad är protein – och vad händer vid Parkinson?

Föreläsningen började med frågan: Vad är protein egentligen?
Protein är uppbyggt av små byggstenar som kallas aminosyror. Kroppen använder protein för att bygga muskler, reparera vävnad, skapa enzymer och hormoner samt stödja immunförsvaret.

Varför är protein extra viktigt vid Parkinsons sjukdom?
Vid Parkinsons sjukdom kan protein vara viktigt för att behålla muskelmassa, orka mer i vardagen och förebygga undernäring. Samtidigt kan protein påverka upptaget av vissa mediciner, vilket gör att proteinintaget ibland behöver planeras.

Felveckade proteiner

• Vad betyder “felveckat protein”?
• När kroppen bygger ett protein (av aminosyror) måste det vika sig i en exakt tredimensionell form för att fungera korrekt.
  

Illustration av hur felveckade proteiner kan bilda klumpar i nervceller.

Vad händer när det blir fel?
Ett felveckat protein får fel form, fungerar sämre eller inte alls och kan klumpa ihop sig med andra proteiner. Dessa klumpar kan störa celler – särskilt i hjärnan.

Varför blir proteiner felveckade?
Det kan bero på åldrande, genetiska faktorer, stress i cellen eller att kroppens “renhållningssystem” inte fungerar optimalt.

Felveckade proteiner spelar en viktig roll i flera neurologiska sjukdomar, bland annat Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom.
→ Proteinet alfa-synuklein klumpar ihop sig i hjärnceller.

Alfa-synuklein – en nyckelfaktor

Vad är då alfa-synuklein?
Alfa-synuklein är ett litet protein som finns naturligt i hjärnan – särskilt i nervceller. Det har en viktig roll i hur nervceller kommunicerar med varandra. Det bidrar till att signaler kan skickas effektivt, att vesiklar (små blåsor med signalsubstanser) fungerar och ger stabilitet.

Vid Parkinsons sjukdom förändras proteinet:

Felveckning → proteinet får fel form
Klumpbildning → flera alfa-synuklein fastnar ihop
Lewy-kroppar bildas → ansamlingar inuti nervceller
Celler skadas → framför allt dopaminproducerande celler påverkas

Alfa-synuklein anses vara en nyckelfaktor i Parkinsons sjukdom. Forskning försöker hitta sätt att förhindra felveckning och stoppa spridning mellan celler.

Enkel förklaring:
“Alfa-synuklein är ett protein som normalt hjälper hjärnceller att prata med varandra. Men vid Parkinsons sjukdom förändras det, klumpar ihop sig och stör cellernas funktion – ungefär som när något fastnar i ett maskineri.”

Kort om diabetes
Typ 1-diabetes innebär att kroppen inte producerar insulin, eftersom immunförsvaret angriper de insulinproducerande cellerna.
Behandling sker med insulin.

Typ 2-diabetes innebär att kroppen fortfarande producerar insulin, men att det inte fungerar effektivt (insulinresistens).
Behandling består av livsstilsförändringar och ibland läkemedel.

Blod-hjärnbarriären
Hjärnan skyddas av blod-hjärnbarriären – en slags “brandvägg” som reglerar vilka ämnen som får passera från blodet till hjärnvävnaden.

Vid både diabetes och Parkinson kan denna barriär påverkas:

• skyddet försvagas
• barriären blir mer genomsläpplig
• samspelet mellan cellerna förändras
• samband mellan sjukdomarna

Forskningen visar flera kopplingar:

1. Ökad risk
   Personer med typ 2-diabetes har en något ökad risk att utveckla Parkinson, men sambandet är statistiskt.
2. Gemensamma mekanismer
   • insulinresistens i hjärnan
   • kronisk inflammation
   • oxidativ stress
   • proteinaggregation (t.ex. alfa-synuklein)
3. Sjukdomsförlopp
   Hos personer med båda sjukdomarna kan symtomen ibland vara mer uttalade.
4. Forskning på läkemedel

Studier undersöker om diabetesläkemedel (t.ex. GLP-1-analoger) kan ha skyddande effekt vid Parkinson, men detta är ännu inte etablerad behandling.

Sist ut bland föreläsarna var Sara Hall, biträdande forskare vid klinisk minnesforskning inom MultiPark, som föreläste om tidig diagnos av Parkinsons sjukdom.

Forskning visar att Parkinson kan börja många år innan diagnos ställs.

Tidiga tecken kan vara:

• nedsatt luktsinne
• förstoppning
• sömnproblem, särskilt REM-sömnstörning
• nedstämdhet eller ångest
• subtila förändringar i rörelsemönster

Varje symtom är ospecifikt, men i kombination kan de väcka misstanke.

Diagnostiska metoder
Det finns inget enskilt test som säkert fastställer tidig Parkinson.

Diagnosen bygger på en kombination av:

• klinisk undersökning
• neurologisk bedömning av rörelser och balans
• bilddiagnostik, till exempel DAT-scan

Forskning pågår kring biomarkörer i blod och ryggvätska.

Varför tidig diagnos är viktig

En tidigare diagnos kan ge:

• tidigare behandling
• bättre symtomkontroll
• möjlighet att sätta in livsstilsåtgärder
• möjlighet att delta i kliniska studier
• Koppling till diabetes

Hos personer med diabetes är man ibland extra uppmärksam på tidiga neurologiska symtom, eftersom risken för Parkinson är något förhöjd. Diabetes används dock inte som diagnostiskt verktyg, utan ses som en av flera riskfaktorer.

Efter föreläsningarna följde en gemensam frågestund där deltagarna fick möjlighet att ställa frågor till forskarna.

Dagen avslutades därefter i samma anda som den inleddes – med fokus på kunskap, framtidstro och Hopp för Parkinson.

Tack till våra sponsorer

Thomas Winberg
Artikelförfattare

Maria Gyllström
Redigering och publicering