Hälsa & livsstil, Medicin & forskning / 2024-04-02

Om Levodopa

Foto: Johan Wingborg, Göteborgs universitet.

Den Parkinsonsjukes ”hjälpreda” i livet och vi skänker en stor tacksamhet till Arvid Carlsson.

Vi börjar med vad Wikipedia skriver:
Levodopa eller L-Dopa är en intermediär (mellanliggande förening) i dopaminbiosyntesen (processer som katalyseras av enzymer i cellerna). Det omvandlas i kroppen till dopamin, den signalsubstans som parkinsonsjuka lider brist på. Kliniskt används levodopa i behandlingen av Parkinsons sjukdom. Levodopa förmedlar en nervsignal till hjärnan och centrala nervsystemet. Levodopa finns som läkemedel i Sverige endast som kombinationspreparat under namn som Madopark, Stalevo och Sinemet.

Enbart intagande av Levodopa ger biverkningar. Och biverkningarna är många som Hypotoni, Arytmi, illamående, blödning i mag-tarmkanalen, störd andning, håravfall, desorientering och förvirring, Ångest, sömnlöshet, hallucinationer, narkolepsi. Det finns fler ogynnsamma effekter av Levodopa och kliniker försöker att undvika dessa biverkningar genom att begränsa mängden Levodopa så mycket som möjligt tills det är absolut nödvändigt.

Mer allvarliga effekter på L-dopa inkluderar:

  • Försämring av Levodopas effekt
  • Humörsvängningar som sätts av och på
  • Dyskinesi (ofrivilliga rörelser som främst drabbar armar och ben, bålen eller käkarna

Levodopa går igenom hjärnans blodbarriär medan dopamin inte kan det. Levodopa används för att öka dopaminkoncentrationen vid behandlingen av Parkinsons sjukdom. När Levodopa har kommit in i centrala nervsystemet eller även i det perifera nervsystemet har det omvandlats till dopamin.

Arvid Carlsson upptäcker dopaminbrist hos parkinsonpatienter

Den svenske vetenskapsmannen Arvid Carlsson injicerade 1957 reserpin (neuroeleptika) på några kaniner varvid de utvecklade parkinsonliknande symptom. Carlsson provade att ge kaninerna Levodopa och kaninernas rörelsesvårigheter förbättrades. Han påvisade att behandling med reserpin tömde ut förråden av dopamin i hjärnan. Carlsson upptäckte att dopamin är en signalsubstans som parkinsonhjärnan lider brist på.

Men det tog 10 år från upptäckten av dopaminbrist hos parkinsonpatienter tills den första lyckade behandlingen genomfördes 1967. Orsakerna till dröjsmålet var flera. Levodopabehandling i engångsdos gav svåra biverkningar hos de första försökspersonerna, Först efter 10 år fann man metoden att ersätt bristen på dopamin. Dopamin tas inte upp av kroppen. Däremot tas Levodopa upp och omvandlas i hjärnan till dopamin.

Fakta om Arvid Carlsson

Arvid Carlsson är född 1923 och växte upp i Lund.

1951 blev han docent i farmakologi vid Lunds Universitet och 1959 kallades han till Göteborgs Universitet som professor i farmakologi, en befattning han hade till 1989 då han gick i pension.

År 2000 mottog Arvid Carlsson Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter rörande signalsubstanser i nervsystemet och att dopamin har stor betydelse för kontrollen av våra rörelser. Hans forskningsrön ledde i sin tur till insikten att Parkinsons sjukdom orskas av dopaminbrist i vissa delar av hjärnan. Detta ledde sedan till framställandet av Levodopa, ett effektivt läkemedel mot sjukdomen.

Han delade Nobelpriset med amerikanerna Paul Greengard och Eric Kandel.

Paul Greengard upptäckte vilka effekter dopamin och en rad andra signalsubstanser har på nervsystemet och Eric Kandel upptäckte sedan hur synapsernas effektivitet kan förändras och med vilka molekylära mekanismer detta sker.

Arvid Carlssons studier kring dopaminets funktion ledde till flera vetenskapliga genombrott och vi som har Parkinsons sjukdom har Arvid Carlsson att tacka för mycket.

/Thomas Winberg