Bakgrund till Projektet ”Social Samvaro” och Parkinson Skånes engagemang                        

2020 var året då ordet social distansering blev vardag för oss alla. Pandemin tvingade alla att isolera sig, hålla avstånd, bära munskydd och avstå från fysiska kontakter. För en stor del av befolkningen har pandemin inneburit att den sociala isoleringen har fortsatt även efter det att pandemin klingat av.

Det är alldeles för många i Sverige som är ensamma eller ofrivilligt ensamma som saknar socialt sammanhang, någon att ringa för att prata med, en regelbunden mänsklig kontakt. Ensamhet förknippas med avsaknad av nära vänner och bekanta, eller en kärleks-partner eller familj att dela tankar och känslor med. Ofrivillig ensamhet handlar om en upplevelse eller känsla av att inte känna sig önskvärd, efterfrågad eller delaktig.

Ensamhet är ett stort samhällsproblem när nästan 2 miljoner svenskar över 16 år känner av eller besväras av en ensamhetskänsla. 2021 fick Folkhälsomyndigheten uppdraget av Regeringen att fram ett förslag till en nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet. För att bryta isoleringen bland äldre bildades Ensamhetskommissionen som nu har avslutat sitt uppdrag och kommit med en rapport som bland annat nämner följande:

• 26% av barn i årskurs 3 – 6 känner sig ensamma i skolan
• 23% av alla över 16 år besväras av ensamhet och isolering
• 1 av 3 unga vuxna (16 – 29 år) upplever besvär av ensamhet och isolering
• 40% av kvinnor och 30% av män över 85 år upplever samma sak.

Att känna sig ofrivilligt ensam är förenat med stark oro, ångest och stress. Att vara singel innebär inte med automatik att man är ensam. Det avgörande är känslan av upplevd ensamhet. Forskningsrapport uppger att ensamhet kan definieras som en lågintensiv och kronisk stressfaktor som ökar risken för både hjärt-kärlsjukdom och död.

Omvänt så leder social aktivitet till frisättning av oxytocin (lugn och ro-hormoner) och endorfiner, kroppens eget morfin. Gemenskap är positivt för kroppen och hälsan och som stimulerar hjärnan.

Det är inte mängden av sociala kontakter som är avgörande utan det är känslan av närhet och tillgänglighet. En nära vän kan räcka för att få positiva effekter.

Vår roll i Parkinson Skåne
Vi ska arbeta för att medlemmar i Parkinson Skåne inte blir ofrivilligt ensamma i sin bostad. Genom de bidrag vi har erhållit av Folke Ljungdahls Stiftelse och av Stiftelsen för bistånd åt rörelsehindrade i Skåne kommer vi främst försöka aktivera de ensamma och inte aktiva att medverka på träffar och utflykter. Naturligtvis är alla medlemmar lika välkomna.

Vi startade upp projektet under 2023, mest café-träffar, och utnyttjade under året 17 000 kronor av de totalt erhållna bidragen på 110 000 kronor under 2023 och 2024. Vi har således 93 000 kronor att utnyttja under 2024. Dessa medel är överförda till lokalföreningarna med syfte att arrangera träffar och göra utflykter eller gå på bio, lyssna på konserter med mera.

Minst 30 000 kronor av de 93 000 kronor ska användas till utflykter.

Av: Thomas Winberg