Okända sidor om Nobelpristagaren Arvid Carlsson och hans forskning

Foto: Johan Wingborg, Göteborgs universitet.

Arvid Carlsson växte upp i Lund och blev 1951 både med.lic. och med.dr. vid Lunds universitet. Han anställdes som extra ordinarie docent i farmakologi och 1959 begav han sig sedan vidare till Göteborg där han jobbade i 30 år som professor i farmakologi.

Sölvegatan

År 2000 fick Arvid Carlsson Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin för sina upptäckter kring signalöverföring i nervsystemet och i synnerhet signalsubstansen dopamin. Det var på Sölvegatan 10 på ”Gamla Farmakologen” som Carlsson tillsammans med Margit Lindqvist, Tor Magnusson och Bertil Waldeck la grunden för det som senare skulle bli den Nobelprisvinnande upptäckten. För att hedra detta sitter det en minnesskylt vid byggnaden!

De basala ganglierna och våra muskelrörelser

Tidigare trodde man att dopamin endast var ett förstadium till en annan signalsubstans, noradrenalin. Men Arvid Carlsson utvecklade en förfinad kemisk analysmetod som gjorde det möjligt att med hög känslighet mäta halten av dopamin. Han fann då att dopamin var koncentrerat till andra ställen i hjärnan än noradrenalin, vilket ledde honom till slutsatsen att dopamin i sig kunde fungera som signalsubstans. Dopamin fanns i särskilt höga koncentrationer i de delar av hjärnan som kallas de basala ganglierna och som bland annat har stor betydelse för att kontrollera våra muskelrörelser.

Rauwolfia serpentina och reserpin-studier

Carlsson använde sig av substansen reserpin ur roten från medicinalväxten Rauwolfia serpentina också kallad ”Indian snakeroot”. När han gav reserpin till försöksdjur förlorade de nämligen sin spontana rörelseförmåga. Han behandlade då dessa djur med L-dopa, ett förstadium till dopamin som i hjärnan omvandlas till dopamin. Då försvann symtomen så att försöksdjuren åter kunde röra sig normalt. Däremot förbättrades inte djur som i stället behandlades med ett förstadium till signalsubstansen serotonin.

Läkemedel mot Parkinsons sjukdom

Symtomen som reserpin orsakade hos försöksdjuren påminde om de symtom som patienter med Parkinsons sjukdom uppvisar. Detta ledde till att man kunde visa att patienter med Parkinsons sjukdom hade onormalt låg halt av dopamin i de basala ganglierna. Som en följd av detta utvecklades L-dopa som läkemedel. Än i dag är L-dopa den huvudsakliga behandlingen vid Parkinsons sjukdom.

Antipsykotiska och antidepressiva läkemedel

Arvid Carlssons upptäckter har ökat förståelsen för hur andra läkemedel fungerar. Hans forskning har starkt bidragit till utvecklingen av den nya generationen antidepressiva läkemedel, så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Och hans forskning visade också att antipsykotiska läkemedel, som framför allt används mot schizofreni, påverkar signalöverföringen av dopamin genom att blockera dopaminreceptorer.

Lund – det globala navet

Ända sedan upptäckten av signalsubstansen dopamin på 50-talet har Lund varit ett globalt nav för Parkinsonforskning. MultiPark är ett translationellt forskningsnätverk som sträcker sig från preklinisk forskning till studier av livssituationer för patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom samt relaterade hjärnsjukdomar. MultiPark bygger på ett starkt samarbete mellan Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus med stöd från Göteborgs universitet.

Källa: Artikel författad av Helga Heun
Godkänd av Martina Svensson, kommunikationsansvarig på MultiPark att införas i Parkinson Skånes webbtidning, aps.parkinsonskane.se och i Nyhetsbrevet. Artikeln är förkortad och redigerad.

Thomas Winberg